pengar_klassrum2
Utbildningspolitik

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

I höstas beslutade regeringen om att sex miljarder årligen ska fördelas till grundskolan och förskolan för att stärka likvärdigheten. Det är huvudmännen som ansöker om statsbidraget som ska fördelas utifrån socioekonomiska faktorer hos huvudmännen, så att de elever och skolor som har det tuffast får mest.

Satsningen smygstartar i höst då en miljard ska fördelas. Regeringen ställer dock motkrav. För att få ta del av pengarna måste huvudmannen förbinda sig att inte sänka sina egna kostnader när det gäller undervisning och elevhälsa.

– Det här är en rejäl investering i skolan och jämlikhet. Alla får mer, men de elever och skolor som haft det tuffast får mest. Samtidigt skyddar vi skolan mot nya nedskärningar. Vi vet att barn är en väldigt dålig krockkudde vid kriser, när man sparar på skolan blir det mycket dyrare i andra änden när elever inte fått den tid de behöver med sina lärare, har utbildningsminister Gustav Fridolin sagt om satsningen.

Men nu kommer kritik mot satsningen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Bodil Båvner, utredare på SKL, tror inte att modellen kommer fungera.

– Vi välkomnar satsningen som sådan och tycker det är bra att resurser fördelas efter behov. Problemet är hur man utformar regelverket. Vi ser en uppenbar risk satsningen kommer motverka sitt syfte.

Haken är just regeringens motkrav, att kommunen inte får dra ner på sina egna kostnader för undervisning och elevhälsa.

– Om man bara tittar på vissa kostnadsslag kan det leda helt fel. Det finns många saker man gör i en kommun för att nå de syften som regeringen vill nå som man riskerar att inte räkna med i detta. Majoriteten av skolans budget kommer ju från kommunen själv och då är frågan: kan det här statsbidraget styra så att kommunen inte använder sina egna pengar på bästa sätt? Den risken finns med alla riktade statsbidrag. De mindre pengarna styr användningen av de större.

Bodil Båvner exemplifierar med en liten kommun där enskilda elever, med stora behov av stöd, blir en betydande utgiftspost. När eleven slutar kan det se ut som om kommunen gjort nedskärningar, eftersom kostnaderna minskar.

– Eller säg att du gör en stor kompetensutvecklingsinsats som kräver att du tar in vikarier vilket ökar undervisningspotten.  När satsningen är klar och lärarna kommer tillbaka har du en högre kompetens bland lärarna men i budget ser det ut som kommunen har dragit ner på sina undervisningskostnader. Vi är rädda för att det nya statsbidraget kan leda till att huvudmannen inte vågar göra egna satsningar eftersom det kan se ut som man gör en neddragning.

Hade det varit bättre att formulera mål för vad man vill uppnå?

– Ja, absolut, vi har ju en målstyrd skola. Vi borde ha en större dialog kring vad vi gör, vad resultatet blir och vad vi ska göra vi när vi inte når de resultat vill. Det kan handla om resurser men även om annat.

Men är det inte rimligt att man ställer motkrav från regeringens sida? Så att kommuner inte försöker spara pengar på skolan?

– Jag skulle inte säga att kommuner drar ner, utan att man försöker få pengarna att räcka till för de uppgifter man har. Får man fler elever så måste man få de resurser man har att fungera. Vi delar inte bilden av att man dra ner utan vi ser att man försöker få de resurser man har att räcka till. Och där måste man göra på olika sätt. 

– Men vi är oerhört angelägna om att resurserna används på bästa sätt. På många håll måste man absolut stärka arbetet i skolan. Men det här regelverket riskerar att leda till att kommunen satsar på fel saker.

Borde man inte ställa motkrav, tycker du?

– Man ska absolut följa upp huvudmännens arbete. Vi har tillsynsverksamhet över skolan, som Skolinspektion, och kommunerna kan föra dialog med Skolverket. Om en kommun använder resurserna fel ska man ge kritik. Det jätteviktigt att man följer upp det här statsbidraget, tittar på om man om pengarna fördelas efter behov på ett bra sätt och åtgärda om det landar fel.

SKL vill ha en utvärdering av hur statsbidraget fungerar redan under hösten 2018 för att se om det finns anledning att göra förändringar.

– Det är lätt att sitta i Stockholm och tro att här vet vi precis hur pengarna ska användas. Jag tror att kommunerna vet det bäst själva.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm