”Skolan ska inte vara business”
Lärarna på Bladins skola i Malmö gillar friskoleformen.
Ändå är de kritiska till att många nya friskolor drivs som aktiebolag och lockar med annat än kunskap.
– Är tanken att de skolor som gör bäst reklam ska överleva? frågar sig Leslie Fleetwood, lärare i engelska och geografi.
NICLAS FRISING
Ålder: 31 år.
Familj: Fru och liten son.
Lärare i: Samhällskunskap och historia.
Lärare sedan: 2007.
Brinner för: Utveckling, både den egna och elevernas.
EVA WILLQUIST
Ålder: 58 år.
Familj: Man och två utflugna döttrar.
Lärare i: Matematik och naturkunskap.
Lärare sedan: 2007 (efter att ha arbetat som ingenjör i många år).
Brinner för: Laborationer och att verklighetsförankra min undervisning.
LESLIE FLEETWOOD
Ålder: 41 år.
Familj: Fru och två barn.
Lärare i: Engelska och geografi.
Lärare sedan: 2001.
Brinner för: Att vara kreativ och innovativ, till exempel att använda intranätet som pedagogiskt verktyg och skapa egna läromedel.
GY 2011:
I lärarrummet hoppas man att det blir en gymnasiereform 2011 och att den leder till ett mer nyanserat betygssystem.
Leslie Fleetwood: Jag upplever varje kursslut, när jag ska sätta betyg, som en stor frustration. Min dröm är att jag skulle kunna koncentrera mig på att undervisa och förbereda eleven, men att någon annan gjorde själva examinationen.
Niclas Frising ser andra fördelar med reformen: Genom att utbudet av kurser begränsas blir det mer fokus på karaktärsämnena. Hos oss tror jag att eleverna skulle bli av med en del stress, när de slipper tänka på vad de ska välja.
Friskolor:
Bladins drivs av en föräldrastyrd stiftelse. Leslie gillar det men är inte odelat positiv till friskolor.
Leslie: Det är svårt att prata om friskolor som något homogent. Jag är tillfreds med att vår skola är icke-vinstdrivande. Men jag har svårt att acceptera att det på många skolor finns aktieägare som plockar ut vinst från skattefinansierad verksamhet. Och jag är tveksam till det politiska beslutet i Malmö att öppna för så många nya friskolor. Vi har ju svikande elevunderlag. Är tanken att de skolor som gör bäst reklam ska överleva och andra skolor slås ut?
Niclas: Det är väl lätt att locka en 15-åring med häftiga prylar, gymkort och resor, men vad ger det i slutändan? Det känns helt fel att locka med saker i stället för utbildning. Jag såg tips i tidningen på vad man ska tänka på inför gymnasievalet och ett var om skolan hade matsal och sporthall. Men det är väl ändå fundamentalt.
Eva: Efter att ha jobbat på ett par friskolor kan jag konstatera att de är väldigt olika beroende på hur de styrs. Men generellt uppskattar jag att det ofta är små klasser vilket är jätteviktigt för kvaliteten.
Förväntningar:
På en skola som Bladins med höga antagningspoäng kommer alla elever med toppbetyg från nian. Det skapar förväntningar både på lärare och på eleverna själva. Niclas, Eva och Leslie tycker att elevernas förväntningar på undervisningen sporrar dem som lärare. Samtidigt måste de stötta eleverna i att inte fokusera så mycket på betygen att det leder till stress.
Eva: I går hade vi faktiskt en hälsodag där vi talade om stress, sex och alkohol. Det är en typ av aktivitet som jag tror kan bidra till allas välmående.
Hon och de båda kollegerna är alla tre mentorer och betonar hur viktigt det är att se när elever inte mår bra och kanske stressar för mycket.
Leslie: Ja, det är bra om man kan försöka sätta skolan i ett större perspektiv och förmedla lite ”carpe diem”-inställning. Kanske kommer du inte in på läkarlinjen, men det finns faktiskt mycket annat du kan göra.
Edutainment:
Eleverna lever med Facebook, Youtube och mediebrus 24 timmar om dygnet. Det innebär inte att undervisningen måste bli ”roligare”, menar de tre lärarna på Bladins. Ändå ser de fördelar med att anpassa sig till elevernas medievanor.
Eva: Jag tycker det är fantastiskt bra att använda till exempel Youtube för att sätta saker i sitt sammanhang. De blir verkliga. Jag behöver också variera mig för att skapa dynamik och stimulans i undervisningen och tillgodose elevers olika behov.
Leslie: Och många läromedel är faktiskt tråkiga! Efter mina nio år känner jag mig friare att skapa eget material för att kunna vara mer aktuell. Att vi har fått multimediautrustning och surroundsystem i klassrummen har också skapat stora möjligheter att vara uppdaterad och aktuell. Det är kul och utvecklande för mig.
Stress
Leslie läser mail klockan 22 på kvällen och Niclas letar ständigt material till undervisningen. Är det så sunt egentligen?
Niclas: Visst kan det finnas en fara med det. Men det finns ändå luckor för återhämtning. Loven betyder jättemycket och i augusti känner jag alltid ett sug efter att komma tillbaka.
Eva: Om jag ska jämföra med mitt tidigare arbetsliv så måste jag säga att det är ganska pressande att undervisa. Att stå framför en klass, att ha alla med sig och att alltid vara på topp. Men samtidigt ger det här jobbet så mycket glädje i mötet med både elever och kolleger. För mig är detta yrkeslivets grädde på moset.
Leslie upplever snarast en positiv stress med jobbet.
Leslie: Jag kan känna en adrenalinkick efter en riktigt bra lektion och det kan vara lite beroendeframkallande. På sommarlovet när jag saknar rutiner kan jag nästan bli rastlös.