”Skolan ska vara en central samhällsmotor”
Den gemensamma skolan är en unik samhällsmotor. Medan penningpolitik, ekonomisk politik, socialpolitik och så vidare ska klara vardagen, planerar utbildningspolitik morgondagen. Med denna insikt placerade tidigare generationer skolan mitt i byn. Numera finns inga undantag. Skolan måste ständigt vara på topp i en global värld där tillgången till kunskap inte är svårigheten, där konkurrens spetsas av människors rörlighet och teknikens förmåga. Till skolans fördelar hör att vi vill ha ett sammanhållet samhälle med gemensamma bilder, värderingar, kultur och kunskap.
Socialdemokraternas yttersta mål med 1900-talets utbildningspolitik var att lyfta alla, medan borgerlig politik tillförde fokusering på spets. Politikens utfall, i grunden präglat av enighet, blev oslagbart – Sverige växte och tog för sig. Jag vet inte om det är bevisat, men för mig hör Sveriges lyft inom utbildning och välfärd ihop.
Med globaliseringen fick svensk skola svårt att hänga med. Dessvärre befinner vi oss nu också i en europeisk ekonomisk kris, säkert för ett decennium, minst. Kan skolan ännu en gång lyfta Sverige?
Innan jag svarar vill jag peka på tre grundläggande problem som måste tas om hand.
1. Säkra skolan Ett lyft för skolan kräver att politikerna hittar och visar betydande enighet om skolans betydelse, vägen framåt och viktiga reformer. Större enighet skulle långsiktigt säkra skolans kvalitet, inte minst nödvändigt under pågående skuldkris, och öka skolans status. Politiker bör bättre inse att satsningar på utbildning är vapen för utveckling och tillväxt.
2. Plikt och frihet Plikt och frihet är centrala begrepp inom alla svenska politikområden. Jag behöver inte ens nämna skolplikten. Pliktens andra led, att mognad och utveckling måste få ta tid, leder till pliktens överhet: frihet att förvalta sitt eget liv. Denna frihet innebär inte rätt att göra som man vill i klassrummet eller ta semester mitt i terminen. Det är elevens ansvar att göra sitt yttersta efter bästa förmåga, och det är föräldrarnas ansvar att se till att eleverna försöker. Synen på skolan, vad den står för och betyder, behöver bättras på, bland annat genom bättre balans mellan plikt och frihet.
3. Bättre matchning För många ramlar ur skolan till stor sorg och kostnad för den enskilde och samhället. Lärarna, mitt i verkligheten, kan motverka utslagning om de får rätt att avgöra vilka åtgärder som behövs. Parallellt med ”ordinationsrätt” måste skolan utveckla bättre åtgärder för matchning – i god tid lotsa eleverna framåt, men också våga ge realistiska framtidsbilder och konfrontera elevers drömmar och förväntningar, steg för steg, läsår för läsår. Alla kan inte bli Zlatan! Det räcker inte att äga en kam för att bli frisör! Den som går samhällslinjen bör läsa böcker.
Mitt svar: Jo, skolan kan lyfta Sverige, men det kräver att vi vill ha skolan mitt i byn, som en central samhällsmotor.
Christer Isaksson
Journalist, författare och samhällsdebattör. Redaktör för bland annat böckerna ”Kommunaliseringen av skolan. Vem vann – egentligen?” och ”Grundskolan 50 år”, båda utgivna av Ekerlids förlag.