Skolan viktigast i arbetet mot främlingsfientlighet
Svenska skolor är dåligt förberedda för att arbeta med religiösa och kulturella olikheter. Det menar Örebroforskare, som med ekonomiskt stöd från Vetenskapsrådet ska studera skolornas arbete mot främlingsfientlighet.
Att de svenska skolornas beredskap för att hantera religiösa och kulturella motsättningar inte ligger på topp är föga förvånande. Det svenska skolsystemet utformades i en, åtminstone officiellt, kulturellt homogen miljö.
Nu har både det och skolsystemet förändrats. Dessutom är skolorna mer olika genom att fler huvudmän tågat in på arenan och enskilda skolor profilerar sig genom olika inriktningar.
Detta utsätter skolorna för påfrestningar samtidigt som de spelar en central roll i att hantera problemen.
”Av betydelse för hela samhället”
– Skolorna har varit och kommer sannolikt att vara våra främsta gemensamma instrument för att såväl fördjupa tolerans och respekt för individuella rättigheter som att träna sig i att fredligt lösa konflikter kring till exempel främlingsfientlighet och rasism. Det är alltså av stor betydelse för hela samhällslivet att skolorna lyckas med sitt politiska uppdrag också i detta avseende, säger Erik Amnå, en av forskarna.
Ett led i arbetet är den tvåveckors workshop med pedagoger, sociologer och statsvetare från hela Norden som ska arrangeras under 2011.