Annons
Bild 1/3

Skolans tolv ödesfrågor

Publicerad 12 december 2012

Skolvärlden listar tolv frågor som avgör den svenska skolans framtid. Vi träffade också två unga lärare för att hitta lösningar.
– Vi älskar vårt jobb. Men frågan är om vi orkar jobba till pension. Allt har en gräns, säger Erika Granholm och Per Sigvallius.

1. Orättvisan

I rika kommuner som Danderyd, Lidingö och Täby sätts de högsta betygen i Sverige. I fattiga kommuner är det precis tvärtom. 
– Många skulle bli förvånade om de visste hur mycket skolans likvärdighet har försämrats, säger Anna Ekström, som är generaldirektör på Skolverket.

Skolvärlden har gått igenom statistiken över de senaste tio årens avgångsbetyg i årskurs nio. 

Den visar bland annat:

• Absolut högst meritvärde hade eleverna i Danderyd, i genomsnitt 247,46 poäng. På andra plats placerade sig eleverna i Lidingö med 240,53 poäng och på tredjeplats niorna i Täby med 228,24 poäng. Enligt Statistiska centralbyråns inkomststatistik är befolkningens genomsnittliga inkomster högst i – just det – Danderyd (476 359 kronor), Lidingö (393 855) och Täby (374 229).

• Det genomsnittliga meritvärdet för niorna i akademikertunga Lund var under perioden 233,91 poäng.

• Klart lägst meritvärde uppnådde eleverna i Degerfors, 184,9 poäng. På andra plats i bottenligan hamnade den gamla skolministern Göran Perssons tidigare hemkommun Vingåker och på tredje plats Skinnskatteberg.

Har Sverige en likvärdig skola?

– Vi ligger under det europeiska genomsnittet och långt ifrån våra egna ambitioner när det gäller skolans likvärdighet. Skillnaderna mellan olika skolor har dessutom ökat dramatiskt under de senaste åren. Det handlar om en fördubbling sedan slutet av 1990-talet, säger Anna Ekström.

Enligt flera studier har elevernas sociala bakgrund stor betydelse för deras studieresultat. Mycket talar dessutom för att det sociala arvet ökat i betydelse under de senaste åren.

– Det spelar roll vilken skola man går i och vilka föräldrar man har för vilka resultat man får i skolan, säger Anna Ekström.

Enligt Skolverkets studier kan den traditionella segregationen bara till viss del förklara de ökade skillnaderna mellan skolorna.

– Det finns även en dold segregation.Elever med hög studiemotivation och föräldrar som pushar dem, tenderar att samlas på skolor där det finns många andra studiemotiverade elever. Det får negativa konsekvenser för likvärdigheten eftersom elevers resultat även påverkas av skolkamraterna och av lärares förväntningar.

OECD konstaterade för en tid sedan att stor likvärdighet tycks gynna höga genomsnittliga skolresultatresultat.

– Exempel på länder med hög likvärdighet och goda skolresultat är Finland, Japan och Kanada säger Anna Ekström, som menar att det fria skolvalet bidragit till att skillnaderna mellan skolor har ökat.

– Men det är svårt att säga med hur mycket. Vi vet ju inte vad som hade hänt om vi inte hade infört det.

2. Skolans ledarskap

Rektorn är sex gånger så viktig som tidigare. I alla fall om man lusläser den nya läroplanen. Ordet rektor omnämns 120 gånger i den nya läroplanen, Lgr 11. Det ska jämföras med 18 i föregångaren Lpo 94.

– Det visar att rektorns roll är viktigare än någonsin. Ansvaret är mycket större nu, säger Anna Forssell, biträdande chef för rektorsprogrammet vid Stockholms universitet.

Sedan 2009 är det obligatoriskt för den som blir rektor att gå en rektorsutbildning på en av sex utbildningsorter. Där drillas rektorerna i skoljuridik, mål- och resultatstyrning och skolledarskap. En treårig utbildning som går på 20-procentsfart.

Det är ett extremt stort steg jämfört med 1967, då den första skolledarutbildningen startades med en tvåveckors kurs.

Men rektorernas ansvar och arbetsbörda har ökat kraftigt sedan dess.

– Precis som lärarna har rektorerna fått en mängd nya uppgifter. Det som på ett företag sköts av flera personer svarar en person för i skolan. En rektor ska både vara arbetsledare, personalansvarig, leda det pedagogiska arbetet, sköta ekonomin, fastigheter och ha kontakt med elever, föräldrar och det omgivande samhället, säger Anna Forssell.

Det ökade ansvaret gör att det ”tysta kontrakt” som funnits mellan lärare och rektorn att inte blanda sig i varandras arbetsuppgifter är på väg att rivas upp. Den typen av ”servicerektor” det födde klarar inte den nya läroplanen. Nu krävs helt andra arbetssätt, menar Anna Forssell.

En bra rektor kan få en hel skola att lyfta. När IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, granskade 942 högstadieskolors resultat 1996–2008 upptäckte de att en bra rektor kan höja den genomsnittlige elevens resultat med 3,5 procent.

Enligt Anna Forssell har många rektorer svårt att klara rektorsutbildningen. Några är helt ovana vid akademiska studier.

– Jag blev förvånad när jag upptäckte att några kursdeltagare bara hade gått gymnasiet. Då är det naturligtvis svårt att klara akademiska studier på avancerad nivå.

I den första kullen på 138 kursdeltagare som började rektorsprogrammet i Stockholm, hoppade åtta procent av. Av de som fortsatte har knappt ett 20-tal elever en termin efter kursavslutningen ännu inte blivit godkända.

– Dom och alla andra rektorer behöver allt stöd de kan få. Rektorskompetensen är en ödesfråga för skolans framtid, säger Anna Forssell.

3. Lärarbristen

50 000. Så många nya grundskole– och gymnasielärare behöver anställas fram till 2020.

Under de kommande åren väntas cirka 46 000 av 139 000 lärare i grund– och gymnasieskolan nå pensionsåldern. Pensionsavgångarna och det stora inflödet av yngre elever under de kommande åren gör att det bara i grundskolan behöver anställas drygt 42 000 nya lärare, enligt Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s, prognos.


Enligt samma bedömning minskar antalet gymnasieelever väsentligt fram till 2020, vilket borde leda till ett överskott på gymnasielärare. Men eftersom 15 000 av lärarna når pensionsåldern under de kommande åren behövs det ändå anställas minst 10 000 nya gymnasielärare.

Behovet av nya lärare kommer att vara särskilt stort i de växande storstadsregionerna. Arbetsmarknaden för lärare i matematik, teknik, spanska och yrkesämnen väntas bli extra het. De nya behörighets- och legitimationsreglerna väntas spä på lärarbristen ytterligare.

4. Lönen

Lärarna fick ett rekordavtal i år. Det hjälper inte. I förhållande till många andra yrken har de halkat efter i lön.

När lärarnas riksförbund krävde 10000 kronor mer i månadslön vid årets löneförhandlingar. Det blev 1 100 kronor.

Årsbästa, men sett under några decennier hjälper det inte för att hämta in det man förlorat mot många andra yrkesgrupper under decennier. Grafiken i bildspelet ovan, som Statistiska centralbyrån, SCB, tagit fram speciellt för Skolvärlden talar sitt tydliga språk.

1970 tjänade en adjunkt på gymnasiet 4 199 kronor i månaden i genomsnitt. Det var nästan dubbelt så mycket som en sjuksköterska eller en förskollärare.

Dåtidens ämneslärare tjänade 3 635 kronor i genomsnitt. Det var ungefär 60 procent mer än både sjuksköterskan och förskolläraren.

I dag har sjuksköterskan gått förbi gymnasieläraren – som är en blandning av dåtidens adjunkter och ämneslärare. Enligt SCB tjänade en sjuksköterska 29 600 kronor i månaden i genomsnitt i fjol. Gymnasieläraren tjänade 28 800 kronor.

Hade löneskillnaderna från 1970 varit konstant mellan ämneslärare och sjuksköterskor skulle genomsnittslönen vara 49 000 kronor i månaden för en ämneslärare. Men lärarna är inte ensamma om att tappa i lön.

Ännu större tapp har bibliotekarier haft. I snitt tjänade de 3 906 kronor i månaden 1970. I fjol hade de 26 000 kronor. Men samma löneutveckling som en sjuksköterska skulle bibliotekarien tjäna mer än dubbelt så mycket som idag - 54 500 kronor.

5. Arbetssituationen

Fler undervisningstimmar och nya arbetsuppgifter – i en allt tuffare skolmiljö. 

Hade lönen varit helt avgörande för yrkesvalet hade inte förskollärarutbildningen haft större söktryck än ämneslärarlinjen, vilket var fallet i höstas. Arbetsmiljön är minst lika viktig. Många lärare menar att de lastats på en rad nya arbets-uppgifter samtidigt som det är fler schemalagda lektioner. De är oroliga för att inte tiden ska räcka till för eleverna.

6. Legitimationen

Legitimationen ska höja lärarnas status. Men förseningarna skapar stora problem. Reformen kan också öppna för ett nytt fenomen – stafettlärarna.

Lärarnas Riksförbund jublade när lärarlegitimationen klubbades igenom i riksdagen i fjol. Men redan när legitimationerna skulle utfärdas blev det kaos hos Skolverket. Nu handlar allt om att få dem på plats till den 1 december 2013.

Hittills har 126 000 lärare sökt legitimation och cirka 55 000 legitimationer har utfärdats. Förseningen försvårar för skolhuvudmännen att få en uppfattning om läget när det gäller behöriga lärare.

Mycket talar idag för att undantagsreglerna i skollagen kommer att användas flitigt de första åren, något som riskerar att underminera förtroendet för reformen.

Lärarnas Riksförbund föreslår ett tredje Lärarlyft med bättre ekonomiska villkor. Det ska också gälla efter 1 juli 2015  för att lärarna ska kunna bredda sin kompetens, främst i bristämnen.

En annan tänkbar utveckling är att det bildas företag med stafettlärare, enligt samma modell som stafettläkare. De kommuner som inte själva lyckas rekrytera tillräckligt med legitimerade lärare få betala ett företag för att få dit en ”stafettlärare”.

7. Lärarutbildningen

Många lärarutbildningar är bland de populäraste i Universitetssverige. Men det hjälper inte. För det finns andra som få vill gå.

Nästan 3 000 studenter sökte den nya ämneslärarutbildningen i första hand vid premiärterminen förra hösten. Nästan lika många var förstahandssökande på grundlärarexamen.

Totalt fanns det nästan 20 000 behöriga som sökte de 4 500 platserna. Det gör dem till några av de mest populära utbildningarna. Räknar man ihop dem är det bara två andra utbildningar som har fler förstahandssökande – civilingenjör och sjuksköterska.

Trots det är allt inte frid och fröjd. Det största problemet är nämligen att det är alldeles för få som vill bli lärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Där finns redan lärarbrist, dessutom väntas stora pensionsavgångar.

Att det så kallade söktrycket, antal förstahandssökande, per plats har minskat kraftigt har, enligt Högskoleverket, en huvudförklaring. Verkets rapport ”Man ska bli lärare” visar hur antalet platser ökat rejält. 1978 hade alla ämneslärarutbildningarna drygt 4 000 studenter. Knappt 30 år senare, 2007, var det sex gånger så många, drygt 24 000. Den stora ökningen har också medfört att genomsnittsbetygen för dem som söker till lärare dalat.

Fram till slutet av 1990-talet var genomsnittsbetyget i gymnasiet för lärarstudenterna högre än genomsnittet för högskolestudenter i stort. Men efter år 2000 är det bara en enda lärarutbildning där eleverna har över genomsnittet – musiklärarutbildningen. De lägre betygen kan vara en förklaring till att allt fler hoppar av utbildningen i förtid.

8. Betygen

Svenska elever får allt högre betyg. Samtidigt sjunker kunskaperna i jämförelse med elever i andra länder. Betygsinflation, menar Skolverket.

Det är svårt att mäta betygsinflation. Men den finns. Det slår Skolverket fast i rapporten ”Betygsinflation – betygen och den faktiska kunskapsutvecklingen” som kom i mars i år.

Enligt Skolverket är det flera faktorer som påverkat inflationen. Ett par av de största orsakerna är det målrelaterade betygssystemet som infördes i slutet av 1990-talet och ”glädjebetygen” som ibland getts för att höja en skolas anseende. Inte sällan för att locka till sig nya elever.

Samtidigt som meritvärdena i grundskolan och betygspoängen i gymnasiet har ökat, har Sverige dalat i många ämnen i den internationella PISA-undersökningen. Inte minst i matematik, naturkunskap och läsförståelse.

Från att ha varit bland de bättre i läsning ligger svenska 15-åringar nu på det internationella genomsnittet. Nära en fjärdedel av pojkarna når inte ens upp till den grundläggande nivån i läsförståelse. I naturvetenskap presterar de svenska eleverna under genomsnittet. Även matematikkunskaperna har försämrats.

Skolverket ser olika vägar att hindra betygsinflationen. Dels ska de ge tydligare råd och stöd till hur lärarna ska göra sina bedömningar, dels ska de motarbeta alla former av glädjebetyg.

En annan väg, som inte Skolverket driver, är att stärka den statliga kontrollen vid rättning av de nationella proven. Provresultatet skulle i så fall kopplas hårdare till slutbetyget.

Allt är dock inte negativt. Svenska 15–åringars kunskaper i engelska är mycket bra, konstaterades nyligen i en undersökning där språkkunskaper i 14 europeiska länder mättes.

– De svenska eleverna var bäst bland de icke engelskspråkiga länderna. Svenskarnas resultat var till och med lika bra som eleverna på Malta där engelska är ett officiellt språk, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

– Samhällskunskap är ett annat ämne där svenska elever lyckas väldigt bra.

9. Politiseringen

Sveriges floder som ett rinnande vatten. Eller kritiskt tänkande och egna slutsatser. Grunden finns i skollagen, ändå fortsätter inte den politiska debatten.

Först kom husförhören som krävde utantillsvar från katekesen. Folkskolan fortsatte i samma stil. Senare kom det kritiska tänkandet och lära för livet.

Nu är trenden att resultaten ska kunna mätas. Synen på kunskap är tydligt fastlagd i den nya skollagen. Inget tyder idag på att den politiska oppositionen skulla riva upp detta beslut om de vinner nästa riksdagsval.

Ändå fortsätter debatten mellan i första hand utbildningsminister Jan Björklund (FP), Ibrahim Baylan (S), Gustav Fridolin (MP), och Rossana
Dinamarca (V) om allt från katederundervisning
till läxhjälp.

10. Huvudmannaskapet

För drygt tjugo år sedan kommunaliserades den svenska skolan.
– Resultatet ser vi idag – sämre skolresultat, ökade skillnader och minskad status för lärarkåren, säger Metta Fjelkner, som är ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Riksdagsbeslutet i december 1989 om att flytta över ansvaret för den svenska barn- och ungdomsskolan från staten till kommunerna var kulmen på en mer än tjugo år lång politisk debatt.

Enligt kritikerna var det ett historiskt misstag, enligt den dåvarande skolministern Göran Persson (S) var det ett nödvändigt beslut. ”Det gamla systemet var dödsdömt”, skriver han i sin bok ”Min väg, mina val”.

Metta Fjelkner menar att det är dags för ett slags återförstatligande av skolan:

– Det krävs för att vi ska få en nationellt likvärdig skola. Alternativet är att många elever inte klarar skolan. Inte på grund av egna brister, utan på grund av brister i systemet. Det är inte försvarbart.

– Vad vi vill ha är dock inte en återgång till det gamla systemet eller ett traditionellt förstatligande av skolorna, utan ett modernt statligt huvudmannaskap.

Detta bör, enligt Fjelkner, vila på två ben:

• En hårdare statlig styrning: Det innebär att regeringen och riksdagen via lagstiftning och styrdokument tydligt anger vad som gäller kring exempelvis betyg, behörighet, lärarlegitimation och inspektioner. En slags utveckling av det som redan finns.

• Ökad statlig finansiering: Idag varierar de ekonomiska förutsättningarna kraftigt mellan olika delar av Sverige. Det är inte samma skatteunderlag i en liten jämtländsk kommun som i skånska Vellinge. Skillnaderna i ekonomiska förutsättningar ger skillnader i skolkvalitet.

– För att de nya styrreglerna ska kunna tillämpas behöver staten utjämna skillnaderna. Pengar som staten avsätter till skolan ska inte få användas till annat än just skolan, säger Metta Fjelkner.

– Det ultimata vore en helt statligt finansierad skola. Det skulle ge lika förutsättningar var man än bor i Sverige, säger hon.

11. Lokalerna

Hundratals skolor hotas av rivning för att de bryter mot nya plan- och bygglagen. Görs inget är det snart brist på skollokaler.

Bara i Stockholm hotas 239 skolor av rivning. De är i första hand tillbyggnader och baracker som fått tillfälligt bygglov. Men den nya plan- och bygglagen som infördes i fjol sätter stopp för tillfälliga bygglov efter tio år. Om inte Stockholm och andra kommuner ändrar sina detaljplaner kommer de tvingas att riva mängder av skolor.

Förutom rivningshoten är många av de skolor som byggdes på 1960– och 70–talen nedgångna. Många kommer att renoveras och tömmas på elever under flera år. Det är ytterligare något som spär på lokalbristen.

Västervik, Östersund, Bräcke och Borås är bara några av de kommuner som brottas med tomma skolor. I Borås uppskattade Borås Tidning att kostnaderna för tomma lokaler motsvarade 100 lärartjänster i fjol.

12. Privat läxhjälp

Skattefinansierad privat läxhjälp är ett exempel på förändringarna inom skolans värld. Läxhjälpen kan leda till ännu större skillnader.
– De som kommer att drar nytta av detta är elever med resursstarka föräldrar. Skatteresurser som satsas på skolan bör användas till stöd som kommer alla elever till del, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

Regeringen föreslår att ”hjälp med läxor och annat skolarbete till barn och unga som är elever i grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer uttryckligen ska omfattas av skattereduktionen för hushållsarbete”.

Nu är det tillåtet att göra skatteavdrag för läxhjälp för yngre barn, om det ingår i barnpassning.

 Bland annat Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och Skolverket har avstyrkt regeringens förslag.

Enligt en del kritiker kan detta ses som ännu ett exempel på den pågående ”privatiseringen” av skolan. Allt större ansvar för barnens skolgång och skolresultat läggs på föräldrarna.

– Skatteavdrag för läxhjälp är fel väg att gå. Stödet kommer de till del som har möjlighet att göra avdrag för skatt, inte de som kanske mest behöver det. Vi behöver reformera skolan med helt andra glasögon, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Genomförs förslaget väntas det växa upp ännu fler företag som erbjuder skattesubventionerad läxhjälp, varav en del kommer att drivas av yrkesverksamma lärare.

Enligt Mathias Karlsson, verksamhetsutvecklare på Skatteverket och expert på det så kallade RUT-systemet, blir det möjligt för lärare att mot ersättning och skatteavdrag ge extra läxhjälp även till ”egna” elever.

– Har man ett företag, f-skatt, följer reglerna kring den och uppfyller kraven på läxhjälp har vi inga synpunkter på det. Däremot kan det så klart finnas andra som har det.

Enligt Claes Sandgren, ordförande för Institutet mot mutor och professor i civilrätt vid Stockholms universitet, kan den lärare som ger privatavlönad läxhjälp till en av sina egna elever bli jävig att sätta betyg på eleven. Ersättningen för läxhjälpen kan i ett sådant fall också mycket väl vara en muta och alltså straffbar.

– Den känsliga frågan i det här sammanhanget är betygssättningen, som är myndighetsutövning.

Vad händer om exempelvis två historielärare ”byter” elever med varandra när det är dags för läxhjälp?

– Det är svårare att bedöma. Men det kan vara tveksamt. Avgörande är betygssättningen. Det räcker med att det finns en risk för påverkan för att förfarandet ska vara i vart fall olämpligt.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Etikforskaren: Värdegrunden en ”IKEA-moral” för eleverna

Kritik

En värdegrund för skolan som dikterar vad som är rätt och fel duger inte. Istället behöver eleverna få testa sina värderingar i öppna samtal – inte minst elever med ”problematiska” värderingar. Det menar David Kronlid, lektor vid Uppsala Universitet.

Annons
Annons

Regeringen utreder statligt finansierad skola

Nytt uppdrag

En statlig utredning ska följa upp Skolkommissionens förslag på ökad statlig finansiering av grundskolan, meddelar regeringen på torsdagen.
– Ett första och viktigt steg mot en statligt finansierad skola, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande för LR.

Annons

Tävla och vinn!

Tävling

Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn”.

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Annons
Annons

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Almedalen 2018

”Lärare kan för lite om dyslexi”

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons