Annons
Bild 1/3

Skolans tolv ödesfrågor

Publicerad 12 december 2012

Skolvärlden listar tolv frågor som avgör den svenska skolans framtid. Vi träffade också två unga lärare för att hitta lösningar.
– Vi älskar vårt jobb. Men frågan är om vi orkar jobba till pension. Allt har en gräns, säger Erika Granholm och Per Sigvallius.

1. Orättvisan

I rika kommuner som Danderyd, Lidingö och Täby sätts de högsta betygen i Sverige. I fattiga kommuner är det precis tvärtom. 
– Många skulle bli förvånade om de visste hur mycket skolans likvärdighet har försämrats, säger Anna Ekström, som är generaldirektör på Skolverket.

Skolvärlden har gått igenom statistiken över de senaste tio årens avgångsbetyg i årskurs nio. 

Den visar bland annat:

• Absolut högst meritvärde hade eleverna i Danderyd, i genomsnitt 247,46 poäng. På andra plats placerade sig eleverna i Lidingö med 240,53 poäng och på tredjeplats niorna i Täby med 228,24 poäng. Enligt Statistiska centralbyråns inkomststatistik är befolkningens genomsnittliga inkomster högst i – just det – Danderyd (476 359 kronor), Lidingö (393 855) och Täby (374 229).

• Det genomsnittliga meritvärdet för niorna i akademikertunga Lund var under perioden 233,91 poäng.

• Klart lägst meritvärde uppnådde eleverna i Degerfors, 184,9 poäng. På andra plats i bottenligan hamnade den gamla skolministern Göran Perssons tidigare hemkommun Vingåker och på tredje plats Skinnskatteberg.

Har Sverige en likvärdig skola?

– Vi ligger under det europeiska genomsnittet och långt ifrån våra egna ambitioner när det gäller skolans likvärdighet. Skillnaderna mellan olika skolor har dessutom ökat dramatiskt under de senaste åren. Det handlar om en fördubbling sedan slutet av 1990-talet, säger Anna Ekström.

Enligt flera studier har elevernas sociala bakgrund stor betydelse för deras studieresultat. Mycket talar dessutom för att det sociala arvet ökat i betydelse under de senaste åren.

– Det spelar roll vilken skola man går i och vilka föräldrar man har för vilka resultat man får i skolan, säger Anna Ekström.

Enligt Skolverkets studier kan den traditionella segregationen bara till viss del förklara de ökade skillnaderna mellan skolorna.

– Det finns även en dold segregation.Elever med hög studiemotivation och föräldrar som pushar dem, tenderar att samlas på skolor där det finns många andra studiemotiverade elever. Det får negativa konsekvenser för likvärdigheten eftersom elevers resultat även påverkas av skolkamraterna och av lärares förväntningar.

OECD konstaterade för en tid sedan att stor likvärdighet tycks gynna höga genomsnittliga skolresultatresultat.

– Exempel på länder med hög likvärdighet och goda skolresultat är Finland, Japan och Kanada säger Anna Ekström, som menar att det fria skolvalet bidragit till att skillnaderna mellan skolor har ökat.

– Men det är svårt att säga med hur mycket. Vi vet ju inte vad som hade hänt om vi inte hade infört det.

2. Skolans ledarskap

Rektorn är sex gånger så viktig som tidigare. I alla fall om man lusläser den nya läroplanen. Ordet rektor omnämns 120 gånger i den nya läroplanen, Lgr 11. Det ska jämföras med 18 i föregångaren Lpo 94.

– Det visar att rektorns roll är viktigare än någonsin. Ansvaret är mycket större nu, säger Anna Forssell, biträdande chef för rektorsprogrammet vid Stockholms universitet.

Sedan 2009 är det obligatoriskt för den som blir rektor att gå en rektorsutbildning på en av sex utbildningsorter. Där drillas rektorerna i skoljuridik, mål- och resultatstyrning och skolledarskap. En treårig utbildning som går på 20-procentsfart.

Det är ett extremt stort steg jämfört med 1967, då den första skolledarutbildningen startades med en tvåveckors kurs.

Men rektorernas ansvar och arbetsbörda har ökat kraftigt sedan dess.

– Precis som lärarna har rektorerna fått en mängd nya uppgifter. Det som på ett företag sköts av flera personer svarar en person för i skolan. En rektor ska både vara arbetsledare, personalansvarig, leda det pedagogiska arbetet, sköta ekonomin, fastigheter och ha kontakt med elever, föräldrar och det omgivande samhället, säger Anna Forssell.

Det ökade ansvaret gör att det ”tysta kontrakt” som funnits mellan lärare och rektorn att inte blanda sig i varandras arbetsuppgifter är på väg att rivas upp. Den typen av ”servicerektor” det födde klarar inte den nya läroplanen. Nu krävs helt andra arbetssätt, menar Anna Forssell.

En bra rektor kan få en hel skola att lyfta. När IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, granskade 942 högstadieskolors resultat 1996–2008 upptäckte de att en bra rektor kan höja den genomsnittlige elevens resultat med 3,5 procent.

Enligt Anna Forssell har många rektorer svårt att klara rektorsutbildningen. Några är helt ovana vid akademiska studier.

– Jag blev förvånad när jag upptäckte att några kursdeltagare bara hade gått gymnasiet. Då är det naturligtvis svårt att klara akademiska studier på avancerad nivå.

I den första kullen på 138 kursdeltagare som började rektorsprogrammet i Stockholm, hoppade åtta procent av. Av de som fortsatte har knappt ett 20-tal elever en termin efter kursavslutningen ännu inte blivit godkända.

– Dom och alla andra rektorer behöver allt stöd de kan få. Rektorskompetensen är en ödesfråga för skolans framtid, säger Anna Forssell.

3. Lärarbristen

50 000. Så många nya grundskole– och gymnasielärare behöver anställas fram till 2020.

Under de kommande åren väntas cirka 46 000 av 139 000 lärare i grund– och gymnasieskolan nå pensionsåldern. Pensionsavgångarna och det stora inflödet av yngre elever under de kommande åren gör att det bara i grundskolan behöver anställas drygt 42 000 nya lärare, enligt Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s, prognos.


Enligt samma bedömning minskar antalet gymnasieelever väsentligt fram till 2020, vilket borde leda till ett överskott på gymnasielärare. Men eftersom 15 000 av lärarna når pensionsåldern under de kommande åren behövs det ändå anställas minst 10 000 nya gymnasielärare.

Behovet av nya lärare kommer att vara särskilt stort i de växande storstadsregionerna. Arbetsmarknaden för lärare i matematik, teknik, spanska och yrkesämnen väntas bli extra het. De nya behörighets- och legitimationsreglerna väntas spä på lärarbristen ytterligare.

4. Lönen

Lärarna fick ett rekordavtal i år. Det hjälper inte. I förhållande till många andra yrken har de halkat efter i lön.

När lärarnas riksförbund krävde 10000 kronor mer i månadslön vid årets löneförhandlingar. Det blev 1 100 kronor.

Årsbästa, men sett under några decennier hjälper det inte för att hämta in det man förlorat mot många andra yrkesgrupper under decennier. Grafiken i bildspelet ovan, som Statistiska centralbyrån, SCB, tagit fram speciellt för Skolvärlden talar sitt tydliga språk.

1970 tjänade en adjunkt på gymnasiet 4 199 kronor i månaden i genomsnitt. Det var nästan dubbelt så mycket som en sjuksköterska eller en förskollärare.

Dåtidens ämneslärare tjänade 3 635 kronor i genomsnitt. Det var ungefär 60 procent mer än både sjuksköterskan och förskolläraren.

I dag har sjuksköterskan gått förbi gymnasieläraren – som är en blandning av dåtidens adjunkter och ämneslärare. Enligt SCB tjänade en sjuksköterska 29 600 kronor i månaden i genomsnitt i fjol. Gymnasieläraren tjänade 28 800 kronor.

Hade löneskillnaderna från 1970 varit konstant mellan ämneslärare och sjuksköterskor skulle genomsnittslönen vara 49 000 kronor i månaden för en ämneslärare. Men lärarna är inte ensamma om att tappa i lön.

Ännu större tapp har bibliotekarier haft. I snitt tjänade de 3 906 kronor i månaden 1970. I fjol hade de 26 000 kronor. Men samma löneutveckling som en sjuksköterska skulle bibliotekarien tjäna mer än dubbelt så mycket som idag - 54 500 kronor.

5. Arbetssituationen

Fler undervisningstimmar och nya arbetsuppgifter – i en allt tuffare skolmiljö. 

Hade lönen varit helt avgörande för yrkesvalet hade inte förskollärarutbildningen haft större söktryck än ämneslärarlinjen, vilket var fallet i höstas. Arbetsmiljön är minst lika viktig. Många lärare menar att de lastats på en rad nya arbets-uppgifter samtidigt som det är fler schemalagda lektioner. De är oroliga för att inte tiden ska räcka till för eleverna.

6. Legitimationen

Legitimationen ska höja lärarnas status. Men förseningarna skapar stora problem. Reformen kan också öppna för ett nytt fenomen – stafettlärarna.

Lärarnas Riksförbund jublade när lärarlegitimationen klubbades igenom i riksdagen i fjol. Men redan när legitimationerna skulle utfärdas blev det kaos hos Skolverket. Nu handlar allt om att få dem på plats till den 1 december 2013.

Hittills har 126 000 lärare sökt legitimation och cirka 55 000 legitimationer har utfärdats. Förseningen försvårar för skolhuvudmännen att få en uppfattning om läget när det gäller behöriga lärare.

Mycket talar idag för att undantagsreglerna i skollagen kommer att användas flitigt de första åren, något som riskerar att underminera förtroendet för reformen.

Lärarnas Riksförbund föreslår ett tredje Lärarlyft med bättre ekonomiska villkor. Det ska också gälla efter 1 juli 2015  för att lärarna ska kunna bredda sin kompetens, främst i bristämnen.

En annan tänkbar utveckling är att det bildas företag med stafettlärare, enligt samma modell som stafettläkare. De kommuner som inte själva lyckas rekrytera tillräckligt med legitimerade lärare få betala ett företag för att få dit en ”stafettlärare”.

7. Lärarutbildningen

Många lärarutbildningar är bland de populäraste i Universitetssverige. Men det hjälper inte. För det finns andra som få vill gå.

Nästan 3 000 studenter sökte den nya ämneslärarutbildningen i första hand vid premiärterminen förra hösten. Nästan lika många var förstahandssökande på grundlärarexamen.

Totalt fanns det nästan 20 000 behöriga som sökte de 4 500 platserna. Det gör dem till några av de mest populära utbildningarna. Räknar man ihop dem är det bara två andra utbildningar som har fler förstahandssökande – civilingenjör och sjuksköterska.

Trots det är allt inte frid och fröjd. Det största problemet är nämligen att det är alldeles för få som vill bli lärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Där finns redan lärarbrist, dessutom väntas stora pensionsavgångar.

Att det så kallade söktrycket, antal förstahandssökande, per plats har minskat kraftigt har, enligt Högskoleverket, en huvudförklaring. Verkets rapport ”Man ska bli lärare” visar hur antalet platser ökat rejält. 1978 hade alla ämneslärarutbildningarna drygt 4 000 studenter. Knappt 30 år senare, 2007, var det sex gånger så många, drygt 24 000. Den stora ökningen har också medfört att genomsnittsbetygen för dem som söker till lärare dalat.

Fram till slutet av 1990-talet var genomsnittsbetyget i gymnasiet för lärarstudenterna högre än genomsnittet för högskolestudenter i stort. Men efter år 2000 är det bara en enda lärarutbildning där eleverna har över genomsnittet – musiklärarutbildningen. De lägre betygen kan vara en förklaring till att allt fler hoppar av utbildningen i förtid.

8. Betygen

Svenska elever får allt högre betyg. Samtidigt sjunker kunskaperna i jämförelse med elever i andra länder. Betygsinflation, menar Skolverket.

Det är svårt att mäta betygsinflation. Men den finns. Det slår Skolverket fast i rapporten ”Betygsinflation – betygen och den faktiska kunskapsutvecklingen” som kom i mars i år.

Enligt Skolverket är det flera faktorer som påverkat inflationen. Ett par av de största orsakerna är det målrelaterade betygssystemet som infördes i slutet av 1990-talet och ”glädjebetygen” som ibland getts för att höja en skolas anseende. Inte sällan för att locka till sig nya elever.

Samtidigt som meritvärdena i grundskolan och betygspoängen i gymnasiet har ökat, har Sverige dalat i många ämnen i den internationella PISA-undersökningen. Inte minst i matematik, naturkunskap och läsförståelse.

Från att ha varit bland de bättre i läsning ligger svenska 15-åringar nu på det internationella genomsnittet. Nära en fjärdedel av pojkarna når inte ens upp till den grundläggande nivån i läsförståelse. I naturvetenskap presterar de svenska eleverna under genomsnittet. Även matematikkunskaperna har försämrats.

Skolverket ser olika vägar att hindra betygsinflationen. Dels ska de ge tydligare råd och stöd till hur lärarna ska göra sina bedömningar, dels ska de motarbeta alla former av glädjebetyg.

En annan väg, som inte Skolverket driver, är att stärka den statliga kontrollen vid rättning av de nationella proven. Provresultatet skulle i så fall kopplas hårdare till slutbetyget.

Allt är dock inte negativt. Svenska 15–åringars kunskaper i engelska är mycket bra, konstaterades nyligen i en undersökning där språkkunskaper i 14 europeiska länder mättes.

– De svenska eleverna var bäst bland de icke engelskspråkiga länderna. Svenskarnas resultat var till och med lika bra som eleverna på Malta där engelska är ett officiellt språk, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

– Samhällskunskap är ett annat ämne där svenska elever lyckas väldigt bra.

9. Politiseringen

Sveriges floder som ett rinnande vatten. Eller kritiskt tänkande och egna slutsatser. Grunden finns i skollagen, ändå fortsätter inte den politiska debatten.

Först kom husförhören som krävde utantillsvar från katekesen. Folkskolan fortsatte i samma stil. Senare kom det kritiska tänkandet och lära för livet.

Nu är trenden att resultaten ska kunna mätas. Synen på kunskap är tydligt fastlagd i den nya skollagen. Inget tyder idag på att den politiska oppositionen skulla riva upp detta beslut om de vinner nästa riksdagsval.

Ändå fortsätter debatten mellan i första hand utbildningsminister Jan Björklund (FP), Ibrahim Baylan (S), Gustav Fridolin (MP), och Rossana
Dinamarca (V) om allt från katederundervisning
till läxhjälp.

10. Huvudmannaskapet

För drygt tjugo år sedan kommunaliserades den svenska skolan.
– Resultatet ser vi idag – sämre skolresultat, ökade skillnader och minskad status för lärarkåren, säger Metta Fjelkner, som är ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Riksdagsbeslutet i december 1989 om att flytta över ansvaret för den svenska barn- och ungdomsskolan från staten till kommunerna var kulmen på en mer än tjugo år lång politisk debatt.

Enligt kritikerna var det ett historiskt misstag, enligt den dåvarande skolministern Göran Persson (S) var det ett nödvändigt beslut. ”Det gamla systemet var dödsdömt”, skriver han i sin bok ”Min väg, mina val”.

Metta Fjelkner menar att det är dags för ett slags återförstatligande av skolan:

– Det krävs för att vi ska få en nationellt likvärdig skola. Alternativet är att många elever inte klarar skolan. Inte på grund av egna brister, utan på grund av brister i systemet. Det är inte försvarbart.

– Vad vi vill ha är dock inte en återgång till det gamla systemet eller ett traditionellt förstatligande av skolorna, utan ett modernt statligt huvudmannaskap.

Detta bör, enligt Fjelkner, vila på två ben:

• En hårdare statlig styrning: Det innebär att regeringen och riksdagen via lagstiftning och styrdokument tydligt anger vad som gäller kring exempelvis betyg, behörighet, lärarlegitimation och inspektioner. En slags utveckling av det som redan finns.

• Ökad statlig finansiering: Idag varierar de ekonomiska förutsättningarna kraftigt mellan olika delar av Sverige. Det är inte samma skatteunderlag i en liten jämtländsk kommun som i skånska Vellinge. Skillnaderna i ekonomiska förutsättningar ger skillnader i skolkvalitet.

– För att de nya styrreglerna ska kunna tillämpas behöver staten utjämna skillnaderna. Pengar som staten avsätter till skolan ska inte få användas till annat än just skolan, säger Metta Fjelkner.

– Det ultimata vore en helt statligt finansierad skola. Det skulle ge lika förutsättningar var man än bor i Sverige, säger hon.

11. Lokalerna

Hundratals skolor hotas av rivning för att de bryter mot nya plan- och bygglagen. Görs inget är det snart brist på skollokaler.

Bara i Stockholm hotas 239 skolor av rivning. De är i första hand tillbyggnader och baracker som fått tillfälligt bygglov. Men den nya plan- och bygglagen som infördes i fjol sätter stopp för tillfälliga bygglov efter tio år. Om inte Stockholm och andra kommuner ändrar sina detaljplaner kommer de tvingas att riva mängder av skolor.

Förutom rivningshoten är många av de skolor som byggdes på 1960– och 70–talen nedgångna. Många kommer att renoveras och tömmas på elever under flera år. Det är ytterligare något som spär på lokalbristen.

Västervik, Östersund, Bräcke och Borås är bara några av de kommuner som brottas med tomma skolor. I Borås uppskattade Borås Tidning att kostnaderna för tomma lokaler motsvarade 100 lärartjänster i fjol.

12. Privat läxhjälp

Skattefinansierad privat läxhjälp är ett exempel på förändringarna inom skolans värld. Läxhjälpen kan leda till ännu större skillnader.
– De som kommer att drar nytta av detta är elever med resursstarka föräldrar. Skatteresurser som satsas på skolan bör användas till stöd som kommer alla elever till del, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

Regeringen föreslår att ”hjälp med läxor och annat skolarbete till barn och unga som är elever i grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer uttryckligen ska omfattas av skattereduktionen för hushållsarbete”.

Nu är det tillåtet att göra skatteavdrag för läxhjälp för yngre barn, om det ingår i barnpassning.

 Bland annat Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och Skolverket har avstyrkt regeringens förslag.

Enligt en del kritiker kan detta ses som ännu ett exempel på den pågående ”privatiseringen” av skolan. Allt större ansvar för barnens skolgång och skolresultat läggs på föräldrarna.

– Skatteavdrag för läxhjälp är fel väg att gå. Stödet kommer de till del som har möjlighet att göra avdrag för skatt, inte de som kanske mest behöver det. Vi behöver reformera skolan med helt andra glasögon, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Genomförs förslaget väntas det växa upp ännu fler företag som erbjuder skattesubventionerad läxhjälp, varav en del kommer att drivas av yrkesverksamma lärare.

Enligt Mathias Karlsson, verksamhetsutvecklare på Skatteverket och expert på det så kallade RUT-systemet, blir det möjligt för lärare att mot ersättning och skatteavdrag ge extra läxhjälp även till ”egna” elever.

– Har man ett företag, f-skatt, följer reglerna kring den och uppfyller kraven på läxhjälp har vi inga synpunkter på det. Däremot kan det så klart finnas andra som har det.

Enligt Claes Sandgren, ordförande för Institutet mot mutor och professor i civilrätt vid Stockholms universitet, kan den lärare som ger privatavlönad läxhjälp till en av sina egna elever bli jävig att sätta betyg på eleven. Ersättningen för läxhjälpen kan i ett sådant fall också mycket väl vara en muta och alltså straffbar.

– Den känsliga frågan i det här sammanhanget är betygssättningen, som är myndighetsutövning.

Vad händer om exempelvis två historielärare ”byter” elever med varandra när det är dags för läxhjälp?

– Det är svårare att bedöma. Men det kan vara tveksamt. Avgörande är betygssättningen. Det räcker med att det finns en risk för påverkan för att förfarandet ska vara i vart fall olämpligt.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons