Annons
Bild 1/3
Bild 2/3
Bild 3/3

Skolans tolv ödesfrågor

Publicerad 12 december 2012

Skolvärlden listar tolv frågor som avgör den svenska skolans framtid. Vi träffade också två unga lärare för att hitta lösningar.
– Vi älskar vårt jobb. Men frågan är om vi orkar jobba till pension. Allt har en gräns, säger Erika Granholm och Per Sigvallius.

1. Orättvisan

I rika kommuner som Danderyd, Lidingö och Täby sätts de högsta betygen i Sverige. I fattiga kommuner är det precis tvärtom. 
– Många skulle bli förvånade om de visste hur mycket skolans likvärdighet har försämrats, säger Anna Ekström, som är generaldirektör på Skolverket.

Skolvärlden har gått igenom statistiken över de senaste tio årens avgångsbetyg i årskurs nio. 

Den visar bland annat:

• Absolut högst meritvärde hade eleverna i Danderyd, i genomsnitt 247,46 poäng. På andra plats placerade sig eleverna i Lidingö med 240,53 poäng och på tredjeplats niorna i Täby med 228,24 poäng. Enligt Statistiska centralbyråns inkomststatistik är befolkningens genomsnittliga inkomster högst i – just det – Danderyd (476 359 kronor), Lidingö (393 855) och Täby (374 229).

• Det genomsnittliga meritvärdet för niorna i akademikertunga Lund var under perioden 233,91 poäng.

• Klart lägst meritvärde uppnådde eleverna i Degerfors, 184,9 poäng. På andra plats i bottenligan hamnade den gamla skolministern Göran Perssons tidigare hemkommun Vingåker och på tredje plats Skinnskatteberg.

Har Sverige en likvärdig skola?

– Vi ligger under det europeiska genomsnittet och långt ifrån våra egna ambitioner när det gäller skolans likvärdighet. Skillnaderna mellan olika skolor har dessutom ökat dramatiskt under de senaste åren. Det handlar om en fördubbling sedan slutet av 1990-talet, säger Anna Ekström.

Enligt flera studier har elevernas sociala bakgrund stor betydelse för deras studieresultat. Mycket talar dessutom för att det sociala arvet ökat i betydelse under de senaste åren.

– Det spelar roll vilken skola man går i och vilka föräldrar man har för vilka resultat man får i skolan, säger Anna Ekström.

Enligt Skolverkets studier kan den traditionella segregationen bara till viss del förklara de ökade skillnaderna mellan skolorna.

– Det finns även en dold segregation.Elever med hög studiemotivation och föräldrar som pushar dem, tenderar att samlas på skolor där det finns många andra studiemotiverade elever. Det får negativa konsekvenser för likvärdigheten eftersom elevers resultat även påverkas av skolkamraterna och av lärares förväntningar.

OECD konstaterade för en tid sedan att stor likvärdighet tycks gynna höga genomsnittliga skolresultatresultat.

– Exempel på länder med hög likvärdighet och goda skolresultat är Finland, Japan och Kanada säger Anna Ekström, som menar att det fria skolvalet bidragit till att skillnaderna mellan skolor har ökat.

– Men det är svårt att säga med hur mycket. Vi vet ju inte vad som hade hänt om vi inte hade infört det.

2. Skolans ledarskap

Rektorn är sex gånger så viktig som tidigare. I alla fall om man lusläser den nya läroplanen. Ordet rektor omnämns 120 gånger i den nya läroplanen, Lgr 11. Det ska jämföras med 18 i föregångaren Lpo 94.

– Det visar att rektorns roll är viktigare än någonsin. Ansvaret är mycket större nu, säger Anna Forssell, biträdande chef för rektorsprogrammet vid Stockholms universitet.

Sedan 2009 är det obligatoriskt för den som blir rektor att gå en rektorsutbildning på en av sex utbildningsorter. Där drillas rektorerna i skoljuridik, mål- och resultatstyrning och skolledarskap. En treårig utbildning som går på 20-procentsfart.

Det är ett extremt stort steg jämfört med 1967, då den första skolledarutbildningen startades med en tvåveckors kurs.

Men rektorernas ansvar och arbetsbörda har ökat kraftigt sedan dess.

– Precis som lärarna har rektorerna fått en mängd nya uppgifter. Det som på ett företag sköts av flera personer svarar en person för i skolan. En rektor ska både vara arbetsledare, personalansvarig, leda det pedagogiska arbetet, sköta ekonomin, fastigheter och ha kontakt med elever, föräldrar och det omgivande samhället, säger Anna Forssell.

Det ökade ansvaret gör att det ”tysta kontrakt” som funnits mellan lärare och rektorn att inte blanda sig i varandras arbetsuppgifter är på väg att rivas upp. Den typen av ”servicerektor” det födde klarar inte den nya läroplanen. Nu krävs helt andra arbetssätt, menar Anna Forssell.

En bra rektor kan få en hel skola att lyfta. När IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, granskade 942 högstadieskolors resultat 1996–2008 upptäckte de att en bra rektor kan höja den genomsnittlige elevens resultat med 3,5 procent.

Enligt Anna Forssell har många rektorer svårt att klara rektorsutbildningen. Några är helt ovana vid akademiska studier.

– Jag blev förvånad när jag upptäckte att några kursdeltagare bara hade gått gymnasiet. Då är det naturligtvis svårt att klara akademiska studier på avancerad nivå.

I den första kullen på 138 kursdeltagare som började rektorsprogrammet i Stockholm, hoppade åtta procent av. Av de som fortsatte har knappt ett 20-tal elever en termin efter kursavslutningen ännu inte blivit godkända.

– Dom och alla andra rektorer behöver allt stöd de kan få. Rektorskompetensen är en ödesfråga för skolans framtid, säger Anna Forssell.

3. Lärarbristen

50 000. Så många nya grundskole– och gymnasielärare behöver anställas fram till 2020.

Under de kommande åren väntas cirka 46 000 av 139 000 lärare i grund– och gymnasieskolan nå pensionsåldern. Pensionsavgångarna och det stora inflödet av yngre elever under de kommande åren gör att det bara i grundskolan behöver anställas drygt 42 000 nya lärare, enligt Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s, prognos.


Enligt samma bedömning minskar antalet gymnasieelever väsentligt fram till 2020, vilket borde leda till ett överskott på gymnasielärare. Men eftersom 15 000 av lärarna når pensionsåldern under de kommande åren behövs det ändå anställas minst 10 000 nya gymnasielärare.

Behovet av nya lärare kommer att vara särskilt stort i de växande storstadsregionerna. Arbetsmarknaden för lärare i matematik, teknik, spanska och yrkesämnen väntas bli extra het. De nya behörighets- och legitimationsreglerna väntas spä på lärarbristen ytterligare.

4. Lönen

Lärarna fick ett rekordavtal i år. Det hjälper inte. I förhållande till många andra yrken har de halkat efter i lön.

När lärarnas riksförbund krävde 10000 kronor mer i månadslön vid årets löneförhandlingar. Det blev 1 100 kronor.

Årsbästa, men sett under några decennier hjälper det inte för att hämta in det man förlorat mot många andra yrkesgrupper under decennier. Grafiken i bildspelet ovan, som Statistiska centralbyrån, SCB, tagit fram speciellt för Skolvärlden talar sitt tydliga språk.

1970 tjänade en adjunkt på gymnasiet 4 199 kronor i månaden i genomsnitt. Det var nästan dubbelt så mycket som en sjuksköterska eller en förskollärare.

Dåtidens ämneslärare tjänade 3 635 kronor i genomsnitt. Det var ungefär 60 procent mer än både sjuksköterskan och förskolläraren.

I dag har sjuksköterskan gått förbi gymnasieläraren – som är en blandning av dåtidens adjunkter och ämneslärare. Enligt SCB tjänade en sjuksköterska 29 600 kronor i månaden i genomsnitt i fjol. Gymnasieläraren tjänade 28 800 kronor.

Hade löneskillnaderna från 1970 varit konstant mellan ämneslärare och sjuksköterskor skulle genomsnittslönen vara 49 000 kronor i månaden för en ämneslärare. Men lärarna är inte ensamma om att tappa i lön.

Ännu större tapp har bibliotekarier haft. I snitt tjänade de 3 906 kronor i månaden 1970. I fjol hade de 26 000 kronor. Men samma löneutveckling som en sjuksköterska skulle bibliotekarien tjäna mer än dubbelt så mycket som idag - 54 500 kronor.

5. Arbetssituationen

Fler undervisningstimmar och nya arbetsuppgifter – i en allt tuffare skolmiljö. 

Hade lönen varit helt avgörande för yrkesvalet hade inte förskollärarutbildningen haft större söktryck än ämneslärarlinjen, vilket var fallet i höstas. Arbetsmiljön är minst lika viktig. Många lärare menar att de lastats på en rad nya arbets-uppgifter samtidigt som det är fler schemalagda lektioner. De är oroliga för att inte tiden ska räcka till för eleverna.

6. Legitimationen

Legitimationen ska höja lärarnas status. Men förseningarna skapar stora problem. Reformen kan också öppna för ett nytt fenomen – stafettlärarna.

Lärarnas Riksförbund jublade när lärarlegitimationen klubbades igenom i riksdagen i fjol. Men redan när legitimationerna skulle utfärdas blev det kaos hos Skolverket. Nu handlar allt om att få dem på plats till den 1 december 2013.

Hittills har 126 000 lärare sökt legitimation och cirka 55 000 legitimationer har utfärdats. Förseningen försvårar för skolhuvudmännen att få en uppfattning om läget när det gäller behöriga lärare.

Mycket talar idag för att undantagsreglerna i skollagen kommer att användas flitigt de första åren, något som riskerar att underminera förtroendet för reformen.

Lärarnas Riksförbund föreslår ett tredje Lärarlyft med bättre ekonomiska villkor. Det ska också gälla efter 1 juli 2015  för att lärarna ska kunna bredda sin kompetens, främst i bristämnen.

En annan tänkbar utveckling är att det bildas företag med stafettlärare, enligt samma modell som stafettläkare. De kommuner som inte själva lyckas rekrytera tillräckligt med legitimerade lärare få betala ett företag för att få dit en ”stafettlärare”.

7. Lärarutbildningen

Många lärarutbildningar är bland de populäraste i Universitetssverige. Men det hjälper inte. För det finns andra som få vill gå.

Nästan 3 000 studenter sökte den nya ämneslärarutbildningen i första hand vid premiärterminen förra hösten. Nästan lika många var förstahandssökande på grundlärarexamen.

Totalt fanns det nästan 20 000 behöriga som sökte de 4 500 platserna. Det gör dem till några av de mest populära utbildningarna. Räknar man ihop dem är det bara två andra utbildningar som har fler förstahandssökande – civilingenjör och sjuksköterska.

Trots det är allt inte frid och fröjd. Det största problemet är nämligen att det är alldeles för få som vill bli lärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Där finns redan lärarbrist, dessutom väntas stora pensionsavgångar.

Att det så kallade söktrycket, antal förstahandssökande, per plats har minskat kraftigt har, enligt Högskoleverket, en huvudförklaring. Verkets rapport ”Man ska bli lärare” visar hur antalet platser ökat rejält. 1978 hade alla ämneslärarutbildningarna drygt 4 000 studenter. Knappt 30 år senare, 2007, var det sex gånger så många, drygt 24 000. Den stora ökningen har också medfört att genomsnittsbetygen för dem som söker till lärare dalat.

Fram till slutet av 1990-talet var genomsnittsbetyget i gymnasiet för lärarstudenterna högre än genomsnittet för högskolestudenter i stort. Men efter år 2000 är det bara en enda lärarutbildning där eleverna har över genomsnittet – musiklärarutbildningen. De lägre betygen kan vara en förklaring till att allt fler hoppar av utbildningen i förtid.

8. Betygen

Svenska elever får allt högre betyg. Samtidigt sjunker kunskaperna i jämförelse med elever i andra länder. Betygsinflation, menar Skolverket.

Det är svårt att mäta betygsinflation. Men den finns. Det slår Skolverket fast i rapporten ”Betygsinflation – betygen och den faktiska kunskapsutvecklingen” som kom i mars i år.

Enligt Skolverket är det flera faktorer som påverkat inflationen. Ett par av de största orsakerna är det målrelaterade betygssystemet som infördes i slutet av 1990-talet och ”glädjebetygen” som ibland getts för att höja en skolas anseende. Inte sällan för att locka till sig nya elever.

Samtidigt som meritvärdena i grundskolan och betygspoängen i gymnasiet har ökat, har Sverige dalat i många ämnen i den internationella PISA-undersökningen. Inte minst i matematik, naturkunskap och läsförståelse.

Från att ha varit bland de bättre i läsning ligger svenska 15-åringar nu på det internationella genomsnittet. Nära en fjärdedel av pojkarna når inte ens upp till den grundläggande nivån i läsförståelse. I naturvetenskap presterar de svenska eleverna under genomsnittet. Även matematikkunskaperna har försämrats.

Skolverket ser olika vägar att hindra betygsinflationen. Dels ska de ge tydligare råd och stöd till hur lärarna ska göra sina bedömningar, dels ska de motarbeta alla former av glädjebetyg.

En annan väg, som inte Skolverket driver, är att stärka den statliga kontrollen vid rättning av de nationella proven. Provresultatet skulle i så fall kopplas hårdare till slutbetyget.

Allt är dock inte negativt. Svenska 15–åringars kunskaper i engelska är mycket bra, konstaterades nyligen i en undersökning där språkkunskaper i 14 europeiska länder mättes.

– De svenska eleverna var bäst bland de icke engelskspråkiga länderna. Svenskarnas resultat var till och med lika bra som eleverna på Malta där engelska är ett officiellt språk, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

– Samhällskunskap är ett annat ämne där svenska elever lyckas väldigt bra.

9. Politiseringen

Sveriges floder som ett rinnande vatten. Eller kritiskt tänkande och egna slutsatser. Grunden finns i skollagen, ändå fortsätter inte den politiska debatten.

Först kom husförhören som krävde utantillsvar från katekesen. Folkskolan fortsatte i samma stil. Senare kom det kritiska tänkandet och lära för livet.

Nu är trenden att resultaten ska kunna mätas. Synen på kunskap är tydligt fastlagd i den nya skollagen. Inget tyder idag på att den politiska oppositionen skulla riva upp detta beslut om de vinner nästa riksdagsval.

Ändå fortsätter debatten mellan i första hand utbildningsminister Jan Björklund (FP), Ibrahim Baylan (S), Gustav Fridolin (MP), och Rossana
Dinamarca (V) om allt från katederundervisning
till läxhjälp.

10. Huvudmannaskapet

För drygt tjugo år sedan kommunaliserades den svenska skolan.
– Resultatet ser vi idag – sämre skolresultat, ökade skillnader och minskad status för lärarkåren, säger Metta Fjelkner, som är ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Riksdagsbeslutet i december 1989 om att flytta över ansvaret för den svenska barn- och ungdomsskolan från staten till kommunerna var kulmen på en mer än tjugo år lång politisk debatt.

Enligt kritikerna var det ett historiskt misstag, enligt den dåvarande skolministern Göran Persson (S) var det ett nödvändigt beslut. ”Det gamla systemet var dödsdömt”, skriver han i sin bok ”Min väg, mina val”.

Metta Fjelkner menar att det är dags för ett slags återförstatligande av skolan:

– Det krävs för att vi ska få en nationellt likvärdig skola. Alternativet är att många elever inte klarar skolan. Inte på grund av egna brister, utan på grund av brister i systemet. Det är inte försvarbart.

– Vad vi vill ha är dock inte en återgång till det gamla systemet eller ett traditionellt förstatligande av skolorna, utan ett modernt statligt huvudmannaskap.

Detta bör, enligt Fjelkner, vila på två ben:

• En hårdare statlig styrning: Det innebär att regeringen och riksdagen via lagstiftning och styrdokument tydligt anger vad som gäller kring exempelvis betyg, behörighet, lärarlegitimation och inspektioner. En slags utveckling av det som redan finns.

• Ökad statlig finansiering: Idag varierar de ekonomiska förutsättningarna kraftigt mellan olika delar av Sverige. Det är inte samma skatteunderlag i en liten jämtländsk kommun som i skånska Vellinge. Skillnaderna i ekonomiska förutsättningar ger skillnader i skolkvalitet.

– För att de nya styrreglerna ska kunna tillämpas behöver staten utjämna skillnaderna. Pengar som staten avsätter till skolan ska inte få användas till annat än just skolan, säger Metta Fjelkner.

– Det ultimata vore en helt statligt finansierad skola. Det skulle ge lika förutsättningar var man än bor i Sverige, säger hon.

11. Lokalerna

Hundratals skolor hotas av rivning för att de bryter mot nya plan- och bygglagen. Görs inget är det snart brist på skollokaler.

Bara i Stockholm hotas 239 skolor av rivning. De är i första hand tillbyggnader och baracker som fått tillfälligt bygglov. Men den nya plan- och bygglagen som infördes i fjol sätter stopp för tillfälliga bygglov efter tio år. Om inte Stockholm och andra kommuner ändrar sina detaljplaner kommer de tvingas att riva mängder av skolor.

Förutom rivningshoten är många av de skolor som byggdes på 1960– och 70–talen nedgångna. Många kommer att renoveras och tömmas på elever under flera år. Det är ytterligare något som spär på lokalbristen.

Västervik, Östersund, Bräcke och Borås är bara några av de kommuner som brottas med tomma skolor. I Borås uppskattade Borås Tidning att kostnaderna för tomma lokaler motsvarade 100 lärartjänster i fjol.

12. Privat läxhjälp

Skattefinansierad privat läxhjälp är ett exempel på förändringarna inom skolans värld. Läxhjälpen kan leda till ännu större skillnader.
– De som kommer att drar nytta av detta är elever med resursstarka föräldrar. Skatteresurser som satsas på skolan bör användas till stöd som kommer alla elever till del, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

Regeringen föreslår att ”hjälp med läxor och annat skolarbete till barn och unga som är elever i grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer uttryckligen ska omfattas av skattereduktionen för hushållsarbete”.

Nu är det tillåtet att göra skatteavdrag för läxhjälp för yngre barn, om det ingår i barnpassning.

 Bland annat Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och Skolverket har avstyrkt regeringens förslag.

Enligt en del kritiker kan detta ses som ännu ett exempel på den pågående ”privatiseringen” av skolan. Allt större ansvar för barnens skolgång och skolresultat läggs på föräldrarna.

– Skatteavdrag för läxhjälp är fel väg att gå. Stödet kommer de till del som har möjlighet att göra avdrag för skatt, inte de som kanske mest behöver det. Vi behöver reformera skolan med helt andra glasögon, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Genomförs förslaget väntas det växa upp ännu fler företag som erbjuder skattesubventionerad läxhjälp, varav en del kommer att drivas av yrkesverksamma lärare.

Enligt Mathias Karlsson, verksamhetsutvecklare på Skatteverket och expert på det så kallade RUT-systemet, blir det möjligt för lärare att mot ersättning och skatteavdrag ge extra läxhjälp även till ”egna” elever.

– Har man ett företag, f-skatt, följer reglerna kring den och uppfyller kraven på läxhjälp har vi inga synpunkter på det. Däremot kan det så klart finnas andra som har det.

Enligt Claes Sandgren, ordförande för Institutet mot mutor och professor i civilrätt vid Stockholms universitet, kan den lärare som ger privatavlönad läxhjälp till en av sina egna elever bli jävig att sätta betyg på eleven. Ersättningen för läxhjälpen kan i ett sådant fall också mycket väl vara en muta och alltså straffbar.

– Den känsliga frågan i det här sammanhanget är betygssättningen, som är myndighetsutövning.

Vad händer om exempelvis två historielärare ”byter” elever med varandra när det är dags för läxhjälp?

– Det är svårare att bedöma. Men det kan vara tveksamt. Avgörande är betygssättningen. Det räcker med att det finns en risk för påverkan för att förfarandet ska vara i vart fall olämpligt.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Psykisk ohälsa bakom sjukskrivningar för lärare

Psykisk ohälsa bakom sjukskrivningar för lärare

Arbetsmiljö

Psykisk ohälsa ligger bakom en dryg tredjedel av sjukskrivningarna för kvinnliga och en femtedel av sjukskrivningarna för manliga tjänstemän.

Annons
Annons
Skolinspektionen pudlar om fasthållning

Skolinspektionen pudlar om fasthållning

Arbetsmiljö

Nu ser Skolinspektionen över sina rutiner för hur de granskar fall där skolpersonal håller fast elever. Samtliga fall där myndigheten konstaterat fasthållning ses över igen.

Annons
43 miljarder till skolan i Liberalernas budgetmotion

43 miljarder till skolan i Liberalernas budgetmotion

Skolpolitik

Förlängd skolplikt och halverat sommarlov för nyanlända. Höjda lärarlöner och fortbildning för lärare. Det vill Liberalerna med sin skuggbudget.

4 av 100 nyanlända klarar kraven

4 av 100 nyanlända klarar kraven

Gymnasiebehörighet

Vid sidan av gruppen nyanlända så ökar andelen niondeklassare som uppnår behörighet till nationella program.
– Det är för tidigt att prata om ett trendbrott, men det är rätt att säga att alla lärares, elevers och rektorers hårda arbete har haft effekt, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Annons
Annons
It-jättarnas kamp om eleverna trappas upp

It-jättarnas kamp om eleverna trappas upp

Digitala läromedel

Ett program för en elev kan kosta lika mycket som det vanligtvis läggs på litteratur för ett helt ämne. Samtidigt utbildar it-företagen lärarna i fortbildningskurser som saknar vetenskaplig grund.
– Det är bekymmersamt, säger Helena Kvarnsell, lärare i Nacka.

Annons
Lärarstudenter lockas med 70 000 kronor

Lärarstudenter lockas med 70 000 kronor

Lärarutbildning

Sjuttio tusen kronor för den som tar lärarexamen. Det är Moderaternas recept för att locka fler in i yrket.

Läsa-skriva-räkna-garanti blir åtgärdsgaranti

Läsa-skriva-räkna-garanti blir åtgärdsgaranti

Betänkande

Obligatorisk kartläggning i förskoleklassen och diagnostiska tester i lågstadiet, kopplat till krav på stödåtgärder för de elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven. Det är utredarens förslag på läsa-skriva-räkna-garanti.

Så undviker du fallgroparna i matten

Så undviker du fallgroparna i matten

Matematik

Svenska matteelever får dåliga resultat i internationella jämförelser. Systematiska inlärningsfel och begreppsförvirring är några av orsakerna.

Kritik mot skola som inte står för material

Kritik mot skola som inte står för material

Pengar

En grundskola i Stockholm som ber eleverna att själva stå för pennor, sudd, miniräknare och läsebok väcker upprörda känslor. Föräldrar på skolan menar att det strider mot lagen om avgiftsfri skola.
– Det är skolans uppgift att tillhandahålla material, säger Ragnar Sjölander, ordförande LR Stockholm.

I hans skola bestämmer lärarna hur arbetet ska utföras

I hans skola bestämmer lärarna hur arbetet ska utföras

Arbetsmiljö

Det är lärarna som kan höja skolans resultat – medan rektors jobb är att implementera lärarnas vision. Det menar Bill Martin, amerikansk skolutvecklare, vars metod följs av skolor över hela världen.

Anna Kaya: "Digitala verktyg blev livsviktigt"

Anna Kaya: "Digitala verktyg blev livsviktigt"

Anpassa stödet efter elevernas nivå – inte uppgifterna.
– Digitala medier blev livsviktigt för att individanpassa, menar Anna Kaya.

Eleverna möter världen i Saras klassrum

Eleverna möter världen i Saras klassrum

Feedback

Ämnesspanaren och läraren Sara Bruun låter sin klass möta världen under lektionerna. Och hon läser in sin feedback till elevernas individuella texter.
– Jag hinner säga mycket på en minut, säger hon.

Hon fick Ranelidpriset 2016

Hon fick Ranelidpriset 2016

Ranelidpriset

Björn Ranelidpriset 2016 går till Elisabet Reslegård, Läsrörelsens grundare. 

Videobloggen ska lyfta nyanlända elever

Videobloggen ska lyfta nyanlända elever

SFI

Helena Stenman saknade undervisningsmaterial i ljudform för sina nyanlända elever. Resultatet blev en videoblogg för de som precis startat sin undervisning i svenska.

”Pennor och sudd ska vara gratis i skolan”

”Pennor och sudd ska vara gratis i skolan”

Debatt

Föräldrar uppmanas köpa pennor och limstift till barnen i en skola där ägaren samtidigt tar ut flera miljoner i vinst. Det är inte bara fel – det är ett tydligt brott mot den svenska skollagen. Och det visar med all önskvärd tydlighet att vinstjakt inte hör hemma i den svenska skolan, skriver Freddy Grip (V), skolpolitisk talesperson för Vänsterpartiet i Stockholm.

Kommentera
Svenska metoder intresserar lärare över hela världen

Svenska metoder intresserar lärare över hela världen

Undervisningsmetoder

Lärarna Emelie Hahn och Catarina Eriksson fick mycket uppmärksamhet under en konferens i Singapore när de pratade om det svenska entreprenöriella lärandet. Övriga deltagare visade stort intresserade för hur långt Sverige kommit i arbetet med mjuka värden.

Tekniken hjälper Hülya att undervisa nyanlända

Tekniken hjälper Hülya att undervisa nyanlända

Nyanlända

Ibland tänkte hon att alla nyanlända elever hade inlärningssvårigheter. Sen kom hon på att det nog var hon som hade undervisningssvårigheter.
Så Hülya Basaran vände sig till digital teknik för att undervisa nyanlända.

Lärarens nya kollega – en robot

Lärarens nya kollega – en robot

Digitalt

Professor Stefan Fölster ser en snar framtid med robotlärare och andra innovativa hjälpmedel i klassrummen. Men han ser även riskerna för de skolorna som inte tar till sig av den digitala utvecklingen.

Digitalisering
Varannan lärare nekas digitala läromedel

Varannan lärare nekas digitala läromedel

Digitala läromedel

Nästan hälften av landets lärare saknar helt tillgång till digitala läromedel, och endast var tionde får fortbildning på området av sin arbetsgivare. Det visar en ny rapport från Lärarnas Riksförbund.

"Lärares IT-utveckling ska skötas av akademin"

"Lärares IT-utveckling ska skötas av akademin"

IT

Likvärdigheten i svensk skola brister i den digitala undervisningen.
– Kompetensutvecklingen måste tillbaka till akademin, säger ämnesspanaren och författaren Helena Kvarnsell, en av redaktörerna bakom ”Vi får det att funka”.

”Bok på burk” risk med digitala verktyg

”Bok på burk” risk med digitala verktyg

Digitala verktyg

Forskaren Håkan Fleischer betonar vikten av att göra digitaliseringen på rätt sätt.
– Det behövs smarta digitala verktyg som ger möjligheten för eleverna att jobba på olika sätt, säger han.

Peer instruction – lärares vapen mot korvstoppning

Peer instruction – lärares vapen mot korvstoppning

Digitala verktyg

I kampen mot korvstoppning är digitala verktyg en möjlighet. Ämnesspanaren Mikael Bruér gillar Peer instruction – en undervisningsmetod som gör eleverna mer delaktiga i undervisningen.

Speciallärare ska stärkas av bidrag

Speciallärare ska stärkas av bidrag

Bidrag

Skolverket meddelar idag att ett bidrag på 14 miljoner kronor kommer att betalas ut för att kunna stärka över 1700 lärares specialpedagogiska kompetenser.

Mattesidan ska lösa problemen i klassrummet

Mattesidan ska lösa problemen i klassrummet

Matematik

Problem med matematiken? Nylanserade matematikinspiration.se ska hjälpa lärare att undervisa genom att skapa diskussioner med eleverna.

Läsförståelse
Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen

Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen

Läsning

Läsförståelse borde vara en viktig del i alla ämnen, inte bara i svenskundervisningen.
– Innan du kan undervisa måste du fundera på hur du själv läser en text, säger läsforskaren Barbro Westlund.

Lässtrategier gav bättre resultat – för alla elever

Lässtrategier gav bättre resultat – för alla elever

Läsförståelse

Ämnesläraren Anna Nord forskade på sitt eget införande av lässtrategier i gymnasiets år tre. Nu har hon dåligt samvete för alla år hon jobbat utan.
– Det finns så många fördelar, och det gynnar både de goda läsarna och de med större utmaningar, säger hon.

Så ska eleverna lära sig förstå vad de läser

Så ska eleverna lära sig förstå vad de läser

Läsförståelse

Lämna inte eleverna ensamma. Och läraren måste ta ett ansvar i undervisningen. Det har varit viktiga punkter för Nyköpingslärarna Marie Trapp och Marika Nylund Ek när de tillsammans tagit fram ett nytt läromedel i läsförståelse.

Han tar över efter Anna Ekström

Han tar över efter Anna Ekström

Skolkommissionen

Professor Jan-Eric Gustafsson har utsetts som ny ordförande i Skolkommissionen. Han ersätter Anna Ekström som förra veckan utsågs till gymnasieminister.

Budget 2017
Grönvall (m): ”Obegripligt att inte inkludera vux och SFI i lärarlönelyftet”

Grönvall (m): ”Obegripligt att inte inkludera vux och SFI i lärarlönelyftet”

Budget 2017

Moderaternas skolpolitiska talesperson tycker att problemet med regeringens budgetproposition är det som saknas i den: förslag för mer lärartid per elev, kvalitetshöjning av lärarutbildningen och nolltolerans mot dåliga skolor.

Fridolin om budgeten: ”Vi behöver göra mer”

Fridolin om budgeten: ”Vi behöver göra mer”

Budget 2017

Fler platser på lärarutbildningen och webbkurser för återvändande lärare är ett par av inslagen i regeringens budgetproposition. Några höjda komvux-löner eller allmän fortbildning i språkutvecklande arbetssätt står inte på agendan.

De är Sveriges främsta lärare i entreprenörskap

De är Sveriges främsta lärare i entreprenörskap

Lärare

Två lärare från Sundsvall blev utkorade till Sveriges främsta lärare i entreprenörskap.

Arbeta utomlands
Malin undervisar på paradisön

Malin undervisar på paradisön

Arbeta utomlands

Idrottslektioner på stranden – palmer utanför klassrumsfönstret. På den svenska skolan Sanuk i Thailand gör matte- och biologiläraren Malin Axelsson sin tredje säsong.
– Om någon som vill prova något liknande frågade mig så skulle jag säga ”Gör det! Våga!”, säger Malin.

Rektorn: ”Jag är positiv till att man får nya idéer”

Arbeta utomlands

När Malin Axelsson bestämde sig för att jobba i Thailand var hennes chef en ivrig påhejare.
– Jag är positiv till att man är iväg och får nya impulser och nya idéer, säger Lars Speziali, rektor på Stadsskogsskolan i Lindesberg.

Här är svenska skolor i fler länder

Här är svenska skolor i fler länder

Arbeta utomlands

Många lärare funderar på att arbeta utomlands. Här är några tips.

”Det är inte bara idrottslärarnas ansvar att eleverna rör på sig”

”Det är inte bara idrottslärarnas ansvar att eleverna rör på sig”

Elevhälsa

En ny undersökning visar många elevers aktivitetsnivå inte är tillräckligt hög under idrottslektionerna. Men Daniel Gomejzon, lärare i idrott och hälsa, menar att det inte längre är ämnets syfte.

Åsa Fahlén: Sju miljarder för att vända skoltrenden

Åsa Fahlén: Sju miljarder för att vända skoltrenden

Skolsatsning

Det behöver satsas ytterligare sju miljarder kronor på skolan.
– Regeringens lönesatsning är otillräcklig för att locka lärare tillbaka till yrket, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en intervju om satsningar på skolan, det fria skolvalet och diskussionen om en sammanslagning av lärarfacken.

Här är de viktigaste skolfrågorna just nu

Här är de viktigaste skolfrågorna just nu

Skolfrågor

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, förde nyligen fram krav på fem nya reformer för att lyfta den svenska skolan.
Skolvärlden ställde frågan till LR:s styrelse: Vilka är de viktigaste skolfrågorna under läsåret 2016/17. Här är deras svar.

Det är inte rimligt att skillnaderna är så stora mellan skolor

Det är inte rimligt att skillnaderna är så stora mellan skolor

Debatt

Här avgörs framtiden för våra barn och det är ett lotteri. Och som vanligt är det de mest resursstarka som vinner, skriver författaren och journalisten Ann-Helén Laestadius.

Kommentera
Så många blir lärare efter kompletterande utbildning i Sverige

Så många blir lärare efter kompletterande utbildning i Sverige

Lärarutbildning

Lärarstudenter med utländsk utbildning har en naturlig väg in i klassrummet via den svenska akademin.

”Nationalism är också ett av skolans ansvar”

”Nationalism är också ett av skolans ansvar”

Debatt

Hur väver man in nationalismen på ett naturligt sätt i klassrummet? SO-läraren Ulf Martinsson delar med sig av sina tankar kring ämnet.

Kommentera
Svenska lärare jobbar mest i OECD

Svenska lärare jobbar mest i OECD

Ny rapport

De svenska lärarna jobbar flest timmar men ligger nära botten vad gäller löneutveckling jämfört med andra OECD-länder, visar ny rapport.

”Nästa steg borde vara ett arbetsmiljölyft”

”Nästa steg borde vara ett arbetsmiljölyft”

Debatt

Lönen är viktig, men vi får inte glömma arbetsmiljön. Vill man behålla sina lärare måste man satsa, både på löner och förbättrade arbetsförhållanden! Ett lönelyft följt av ett arbetsmiljölyft skulle göra både lärare och elever till vinnare, skriver Gunnar Vallinder i Göteborg.

Kommentera
Forskning: Harry Potter bra för skolans värdegrundsarbete

Forskning: Harry Potter bra för skolans värdegrundsarbete

Skönlitteratur

Harry Potter har en roll att spela i skolans värdegrundsarbete. Det menar litteraturforskaren Malin Alkestrand, som snart kommer ut med sin avhandling om fantasylitteratur i skolan.

Läs bättre med hjälp av fisk

Läs bättre med hjälp av fisk

Läsförståelse

En ny svensk studie med lågstadiebarn visar att fettsyror påverkar koncentrationsförmåga och läsning positivt.

NY MINISTER
Anna Ekström ny gymnasieminister

Anna Ekström ny gymnasieminister

Ny minister

Klockan 15.01 twittrade generaldirektören för Skolverket, Anna Ekström ”Alea iacta est”.
Det står nu klart att hon är ny gymnasie- och kunskapslyftsminister (S).

"Jätteviktigt låta lärarna ägna sig åt undervisning"

"Jätteviktigt låta lärarna ägna sig åt undervisning"

Intervju

LR:s ordförande Åsa Fahlén presenterade i veckan ett antal åtgärder hon önskar att Anna Ekström ska genomföra som ny gymnasieminister. Skolvärlden ringde upp ministern för att få svar.

De dåliga resultaten gör Anna Ekström rasande

Skolresultat

Anna Ekström lämnar Skolverket och blir ny gymnasie- och kunskapslyftsminister. I en intervju med Skolvärlden förklarar hon varför hon är argare i dag än när hon började på Skolverket för fem år sedan.
– Jag är extremt upprörd, säger hon.

Reaktioner på Ekström som ny gymnasieminister

Reaktioner på Ekström som ny gymnasieminister

Politik

För 15 år sedan slutade Anna Ekström som statssekreterare. Nu är hon tillbaka i partipolitiken som ny gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Turkiska elever tvingas lämna svensk skola

Turkiska elever tvingas lämna svensk skola

Friskolor

Elever på både svenska och danska turkiska friskolor hotas av turkiska regeringsintressen och tvingas sluta på friskolorna. Sedan höstens skolstart har skolorna mist över 500 elever. Skolorna stämplas som Gülen-trogna och föräldrar skräms därför att agera genom att tvinga bort sina barn från skolorna.

Stora skillnader i kommunernas frånvaroregistrering

Stora skillnader i kommunernas frånvaroregistrering

Frånvaro

Huvudmännen har det yttersta ansvaret för elevernas närvaro. Men en ny undersökning visar att endast hälften av kommunerna samlar in statistik. 

Matematik lockar fler att bli ämneslärare

Matematik lockar fler att bli ämneslärare

På ämneslärarprogrammet på Karlstads universitet har i år 37 procent fler av studenterna valt inriktning matematik.

Webbsatsning ska råda bot på lärarbristen

Webbsatsning ska råda bot på lärarbristen

Utbildning

Här är regeringssatsningen som ska få fler lärare till skolan.
Efter lönelyft och ytterligare skolpengar lanseras det nästa år en webbutbildning som ska locka tillbaka några av de 40 000 redan utbildade lärarna.

Kommungranskning
Bästa och sämsta kommunerna i Sverige

Bästa och sämsta kommunerna i Sverige

Granskning

Lärarnas Riksförbunds rankning av skolan i Sveriges 290 kommuner visar på mycket stora kvalitetsskillnader. I en del kommuner når nästan alla elever skolans mål, i andra underkänns närmare hälften.
Här hittar du hela listan - kommun för kommun.

Här tjänar  de mest  i Sverige

Här tjänar de mest i Sverige

Lärarlöner

Lärarna i Nacka har högst snittlön i Sverige.
– Många tjänar över 40 000 kronor i månaden och en del över 50 000 kronor, säger Kristian Smitter­berg som är ordförande för LR i Nacka.

”Klar koppling mellan resultat och behöriga lärare”

”Klar koppling mellan resultat och behöriga lärare”

Behörighet

– Risken är att vi snart får stafettlärare som åker runt och sätter betyg. Det vore en vansinnigt olycklig utveckling, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Björklund vill sätta stopp för religiösa friskolor

Björklund vill sätta stopp för religiösa friskolor

Friskolor

Liberalernas partiledare Jan Björklund återvinner sitt gamla förslag om att förbjuda religiösa friskolor.

Minskad stress med längre lektioner och plustid

Minskad stress med längre lektioner och plustid

Skolmiljö

Med längre undervisningspass och möjlighet till personlig lektionstid utanför schemat hoppas Nybyggeskolan i Västerås att alla elever ska bli sedda och att stressen ska minska.

Regeringen vill minska detaljstyrningen av Skolverket

Riksdagen

I sin budgetproposition för 2017 föreslår regeringen förändringar i styrningen av Skolverket. Större frihet att anpassa verksamheten ska ge en effektivare myndighet.

Så fixar Sandra SYV i alla ämnen

Så fixar Sandra SYV i alla ämnen

Studie- och yrkesvägledning

På Västervångsskolan i Landskrona integreras studie- och yrkesvägledningen i undervisningen, med hjälp av en SYV-plan.

Elever delas upp efter etnicitet

Elever delas upp efter etnicitet

Segregation

Ett danskt gymnasium sätter ihop klasser utifrån elevernas etnicitet för att stoppa flykten av danska elever från skolan.

Översatt matematikbok ska påskynda integrationen

Översatt matematikbok ska påskynda integrationen

Skolmedel

En digital matematikbok för elever i årskurs 3-9 har översatts till arabiska och ska underlätta för nyanlända elever som inte får det stöd de behöver i skolan.

Fler tjejer behöriga till högskolan efter gymnasiet

Fler tjejer behöriga till högskolan efter gymnasiet

Betyg

Fler klarar av sin gymnasieutbildning på tre år men färre är behöriga till högskolor och universtitet. Procentuellt är det fler tjejer än killar som är behöriga efter gymnasieexamen. Detta visar en ny undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting.

Eleverna vill prata mer om internet med sina lärare

Eleverna vill prata mer om internet med sina lärare

I en ny undersökning uppger 23 procent av de tillfrågade att deras lärare aldrig frågat dem om vad de gör på internet. Samtidigt säger sju av tio elever att de vill att man ska prata mer om vardagen på nätet i skolan.

Lärarna rasar över kommunens rekryteringsfilm

Lärarna rasar över kommunens rekryteringsfilm

Rekrytering

Genom en rekryteringsfilm söker Skövde kommun en ny rektor till Rydskolan. Men det enda projektet, som kostat en halv miljon kronor, hittills resulterat i är ledsna och besvikna lärare som tappat förtroendet för sin kommun.
– Det finns inget i den här svartmålningsfilmen som stämmer. Jag tycker att det är en jävla skitfilm, säger en upprörd Magnus Sannö, lokalombud Lärarnas Riksförbund i Skövde kommun.

Metoden halverade skolket på ett år

Metoden halverade skolket på ett år

Skolk

Ann Tunell, specialpedagog på Högbergsskolan i Tierp, har genom att lyssna på eleverna, ge dem respekt och stötta dem lyckats halvera skolkandet på skolan på ett år.

Heltidsmentorer hjälper fler ta studenten

Heltidsmentorer hjälper fler ta studenten

Arbetsmiljö

När mentorskapet lyftes över på heltidsanställda mentorer ökade antalet elever som tog examen från Vretagymnasiet i Linköping.

– Lärarna får koncentera sig på att undervisa, säger Annika Gabrielsson, en av mentorerna på skolan.

Nationalekonom: Därför är SYV viktigt

Nationalekonom: Därför är SYV viktigt

Studie- och yrkesvägledning

Även små insatser från studie- och yrkesvägledare kan göra stor skillnad för elevernas studieval. Men studievägledning kan också minska antalet val som sker på grund av fördomar och vanor. 

Lärare saknar kunskap kring anmälningplikt

Elevkränkning

Anledningen till att inte fler skolor anmäler brott och kränkningar kan handla om okunskap hos lärarna.

Delad uppfattning kring lärarläget i Huddinge

Delad uppfattning kring lärarläget i Huddinge

Lärarflykt

En kommun som inte vill satsa pengar, ett stort missnöje när det kommer till skolledningar och dåliga löner får Huddinges lärare att söka sig bort till närliggande kommuner. Men hur många det är som slutat är ännu oklart.

Stärkt meddelarskydd för lärare på friskolor

Stärkt meddelarskydd för lärare på friskolor

Meddelarskydd 

Lärare som jobbar för en delvis offentligt finansierad skola men som är privat anställd ska nu få samma meddelarskydd som den som är offentligt anställd.  

 

Så mycket tjänar lärarna – län för län

Så mycket tjänar lärarna – län för län

Lön

Nu ökar lärarlönerna. Förra året steg till exempel snittlönen för en grundskollärare med 4,2 procent och för en gymnasielärare med 3,9 procent.
Här är hela listan över lärarlönerna – län för län.