Skolsatsningar riskeras när skolmiljön inte duger

Han lyfter fram vikten av att låta lärarna vara med och ställa krav på skolmiljön inför ny- och ombyggnationer.

– Den fysiska miljön i skolan är inte alltid är perfekt, vilket leder till försämrad inlärning. Det är rätt självklart, och redan belagt i annan forskning. Men sen kan man undra varför det är så och varför ingenting händer för att ändra på det, säger han.

I sitt licentiatarbete utgår han ifrån ekonomisk teori och låter lärarna beskriva vad i skolmiljön de tycker skulle vara värdefullt. Han samlar flera lärares synpunkter och utifrån det genereras en uppsättning tänkta klassrum som lärarna får gradera.

– Resultatet är en lista med prioriteringar. Vad är viktigast, mindre buller eller bättre framkomlighet?

Avsikten är inte att dra några generella slutsatser om behoven i klassrumsmiljöer utifrån Magnus Fahlströms begränsade underlag. Istället är det själva undersökningsmetoden han menar kan gagna skolorna.

– De specifika behoven kan skilja sig åt mellan de olika ämnena och olika platser i landet. Men modellen går att använda lokalt på en enskild skola eller inom en kommun till exempel.

På vilket sätt skiljer det sig från hur det fungerar idag?

– När det gäller större projekt så är det upphandlingar och det görs kompromisser längs vägen och då tappar man bort lärarnas önskemål. Med det den här metoden säkerställs att den tjänsteman som lämnar kravspecifikationen till en arkitekt får med sig lärarnas synpunkter.

Nästa steg i forskningen blir att utveckla systemet ytterligare och testa det i större skala.

– Jag vill testa det jag påstår fungerar och kalibrera och finjustera det, och även omfatta fler ämnen. Det skulle vara ett samarbete med någon intresserad part, en kommun eller en enskild skola.

Läs hela avhandlingen ”The physical classroom environment: roles, conceptions, and preferences” här.