Annons
1986 var Kenth Rohlén med i Skolvärlden. I dag, 32 år senare, intervjuar Skolvärlden honom igen. Foto: Jonas Bilberg

Skolvärlden möter läraren Kenth – 32 år senare

Publicerad 25 april 2018

Fakta

Skillnader då och nu

  • ”Elevernas försämrade fysiska, och framför allt psykiska, status. Vårt samhälle har förändrats och barnen har tagit stryk.”
  • ”Skolan i dag är en kostnad och inte en investering som jag upplevde att man såg det som tidigare. Då, eleven i centrum nu, pengarna i centrum.”
  • ”Förut stod skolan för något, var en auktoritet, var ett samhälles ansvar, i dag har vi blivit en marknadsplats en kundorienterad affärsverksamhet.”
  • ”När jag gick ut hade jag min lärarexamen som stod för viss kvalitet och utbildning. Litar inte politiken längre på att utbildningsställena gör sitt jobb? Varför behövs det utöver detta en legitimation? Skapade inte detta bara osäkerhet och kostade pengar som i stället kunde använts till utbildning, mindre klasser eller satsning på elever med särskilda behov?”
  • ”Då hade vi en flumskola som ansågs vara en av de bästa kunskapsskolorna i världen, i dag har vi en kunskapsskola som är flummigare än någonsin och som sjunker i internationella mätningar. Är det så att kommunaliseringen och samhällsutvecklingen har skapat en kvalitetsmässig större skillnad mellan landets skolor och att det skulle kunna avhjälpas med att staten tar ett större och tydligare ansvar för verksamheten?”

I en intervju med Skolvärlden 1986 berättade den nyexaminerade läraren Kenth Rohlén om sitt arbete som kombinationslärare. 
En hel yrkeskarriär och 32 år senare är det pensionsdags. Skolvärlden sökte upp honom för en ny intervju.

När Kenth Rohlén, 63, tog lärarexamen på 80-talet bestod yrkets vardag av inslag som ugnsstekt fisk med mandeltäcke på lunchen, skärpejusteringar på overheadprojektorn och den smått kväljande lukten av Jenka-tuggummi i skolkorridoren.

Förutom den tekniska utvecklingen och nya arbetsvanor har mycket förändrats inom läraryrket under de senaste 30 åren. Men hur har egentligen lärarrollen utvecklats sedan 80-talet?

I nummer tre av Skolvärlden 1986 intervjuades den nyutbildade kombinationsläraren Kenth Rohlén och vi följde honom hack i häl under en arbetsdag på Gumaeliusskolan i Örebro.

– Det var inte helt vanligt 1983, när jag tog min lärarexamen, att man läste just en kombinationsutbildning. Det var en nymodighet med tvåämneskombinationen som jag läste, engelska och idrott. Jag tillhörde den andra eller tredje kullen som gick ut med den kombinationen, berättar Kenth Rohlén.

I dag är Kenth Rohlén 63 år och undervisar fortfarande i ursprungsämnena engelska och idrott, i kombination.

– Kombinationen har gjort att jag har kunnat behålla båda ämnena med nöje. Det är två så pass olika ämnen och det har sparat på kroppen vad gäller idrotten. Jag har kunnat gå över mer och mer till engelskan på senare år, men samtidigt hållit i ett litet antal idrottstimmar. Det är fortfarande väldigt kul. 

Hur har dina ämnen utvecklats under dina 32 år i yrket?

– Tittar man på idrotten ser jag en oro i utvecklingen. Jag ser att den fysiska statusen på våra ungdomar är betydligt sämre i dag än vad den var när jag började jobba. Det är jättestor skillnad. Men även skillnaden mellan ungdomarna är betydligt större, säger Kenth Rohlén.

– I engelskan är det raka motsatsen. I den mediavärld som vi lever i dag är våra ungdomar omringade av engelskan dygnet runt. Språkligt är många extremt mycket duktigare än eleverna på 80-talet.

Det var dåtidens mobiltelefon.

Du säger i intervjun från 1986 att ni lärare ”håller kontakten via telefon och via lappar”. Hur fungerade det?

– Haha! I den lokalen som jag jobbade så kunde vi inte arbeta parallellt – när jag lämnade så kom nästa lärare in. Det blev många gånger att man stack iväg snabbt från sin lektion och ville man då meddela någonting var det enkelt att skriva lappar till kollegan.

– Det var dåtidens mobiltelefon. Det känns roligt att ha fått genomgå de här olika stadierna av kommunikation. I dag finns det så himla många möjligheter att kommunicera med varandra att vi vet knappt vilken vi ska använda oss av – är det sms, Snapchat, Facebook, mejl, Instagram eller de interna datasystemen?

Var det enklare och bättre förr?

– Det känns som att det var något enklare förut. Då visste man exakt hur man skulle kommunicera och ta kontakt med en kollega – man bara skrev en lapp och önskade att få paxa skridskorna under torsdagen nästa vecka. Det var enklare och tydligare förr, men i dag finns det större möjligheter genom informationskanalerna, säger han.

Hur ser du på läraryrkets arbetstid i dag jämfört med på 80-talet?

– När jag började byggde arbetstiden på att man hade sina lektioner och på den övriga tiden fick jag göra vad jag ville. Det fanns en väldig frihet och eftersom jag tycker att läraryrket är väldigt kreativt så behövs friheten. Det är inte säkert att lärare blir bättre bara för att man sitter 35–40 timmar på sin plats på skolan. De kommande två systemen var mer knutna till att man skulle vara på skolan, med 35- och 40-timmarssystemet. Det har blivit fler informella möten med de senare systemen. Jag saknar friheten i yrket jättemycket.

Det är ett yrke som man har svårt att sluta älska.

Kenth Rohlén menar att inspirationen kan vara svår att hitta i dagens rätt röriga och stressade skola.

– Jag sitter ihop med 15 andra lärare i ett öppet kontorslandskap där lärare kommer och går, där elever ofta söker kontakt, telefoner ringer och jag ska leta reda på någon som inte är på plats, några ska fika, någon vill ha någons synpunkt på en elev eller ett samarbete och så vidare. Sammantaget är inte detta en speciellt kreativ eller inspirerande plats att verka på.

Hur ser du annars på skolutvecklingen i Sverige?

– Ja, det har ju hänt en hel del. Jag tycker att svensk skola famlar lite grann i dag. Tittar man tillbaka till 80-talet så fanns det inte så många som pratade om skolpolitik, utan det var något man tog för givet. I dag finns det massvis av skolexperter och politiker som inriktar sig på att enbart ha åsikter om skolan.

– Det har varit rätt så tufft emellanåt, men jag visste vad jag gav mig in i när jag blev lärare. Det här yrket har gett mig så otroligt mycket genom åren. Det är ett yrke som man har svårt att sluta älska.

Hur känns det nu att gå i pension?

– Det känns bra. Jag har undervisat, uppfostrat och löst skol- och elevproblem i drygt 30 år så jag tycker jag har tagit min samhälleliga del där och gjort det bra. Min utgångspunkt är att jag skall jobba vidare med de klasser som jag ska avsluta kurser med, för att eleverna skall få kontinuitet. Jag tror det kommer att bli inhopp på olika befattningar inom skolans värld, men också inom andra yrkesområden.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera
Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons