Skolverket: ”Det ska inte ersätta reguljär undervisning”

Vårterminen 2018 bedrev nio procent av gymnasieskolorna och sju procent av grundskolorna någon form av fjärrundervisning. Det visar siffror från en enkät om skolans digitalisering som Skolverket genomfört.

Sedan höstterminen 2016 pågår en försöksverksamhet där skolor testar att fjärrundervisa i fler ämnen än de som i nuläget tillåts. Till en början handlade det om fyra huvudmän, men en av skolorna hoppade av i ett tidigt skede. I nuläget får verksamheten pågå till den sista juni 2020.

Förra året lämnade Skolverket sin slutrapport kring försöksverksamheten till regeringen.

– Vi har inte sett någonting som motsäger att man skulle kunna ha det i fler ämnen. Samtidigt är försöksverksamheten väldigt begränsad, säger Camilla Thinsz Fjellström, enhetschef på Skolverket.

Vad ser ni för fördelar med fjärrundervisning?

– Det ökar möjligheten att erbjuda elever undervisning av en behörig lärare, elever som annars inte hade fått tillgång till den utbildningen. Det handlar inte om att ersätta reguljär undervisning.

Vilka risker ser ni?

– Det finns kvalitetsfaktorer som man måste vara observant på. Det är viktigt att man som lärare har kompetens för att undervisa i fjärr. Vi från Skolverkets sida har tagit fram stödmaterial för det var något vi såg ett behov av. Sen är det också viktigt att tekniken är fungerande.

En kritik mot fjärrundervisning har varit att det används för att spara pengar. Upplever du att det är så?

– Det är ingenting vi såg i försöksverksamheten. Det handlade om att man ville lösa ett problem och kunna erbjuda utbildning till elever och ha behöriga lärare, det var inte för att spara pengar.

Enligt Camilla Thinsz Fjellström är det svårt att säga exakt hur dyrt det är för skolorna med fjärrundervisning.

– Vi har inte kunnat göra den bedömningen. Det handlar bland annat om hur mycket teknik skolan har sedan innan, säger hon.