Språkmusikanten
Katarina Landerstedt Hall är legitimerad lärare i svenska, musik och kinesiska – ändå valde Fransklärarföreningen nyligen att belöna hennes och kollegan Thérèse Engs arbete med att knyta ihop språk och musik.
Ålder: 62 år.
Jobbar som: Svensk- och musiklärare på Ekdalaskolan i Mölnlycke utanför Göteborg.
Drivkraft i klassrummet: ”Glädjen att lära ihop med eleverna.”
Idén väcktes för kanske fem år sedan. Jag ville använda språk och lusten att skriva och uttrycka sig i min musikundervisning. En språklärare och en bildlärare på skolan hoppade på projektet.
Vi märkte att mötet mellan de olika ämnena gjorde undervisningen mer lekfull och att eleverna lättare kunde komma över sin prestationsångest.
Nu har det blivit ett fast moment i årskurs 9. Eleverna får lyssna på olika artister på språklektionerna och översätta låttexter. Under musiktiden får de i uppgift att skriva en egen låt på franska, spanska eller tyska med språkläraren som bollplank. I bildundervisningen arbetar de med ett eget skivomslag. Slutligen framför alla nior sina låtar för varandra i aulan.
När vi berättar om projektet tycker de flesta eleverna att det känns som en mardröm, men de växer jättemycket. Kan man sjunga på aulans scen kan man hålla föredrag var som helst.
Vissa är så nervösa att de sjunger falskt, men det är knäpptyst och positivt för alla vet hur pressad man kan känna sig.
Låtskrivandet skapar lust och fördjupar språkundervisningen. Det är inte alltid så roligt att plugga glosor. Eleverna upptäcker hur olika språk är, hur svårt det är att sjunga på ett främmande språk, hur språket formar musiken och omvänt. En text på tyska passar inte samma låt som en text på franska. Det är också roligt att se hur samma text och låt kan generera så olika upplevelser på skivomslagen.
Jag använder också musik på egen hand i svenskundervisningen. När eleverna skriver dikter får de tonsätta dem i datorn och när vi ser filmer diskuterar vi musik och stämningar.
Nu har jag och Thérèse Eng precis kommit hem från kursen i fransk musikkultur i La Rochelle, som vi fick av Fransklärarföreningen. Det har gett oss en massa inspiration för undervisningen och vi funderar på hur våra elever kan samarbeta med skolan i Frankrike.
Jag försöker alltid jobba med att stärka elevernas självförtroende. Jag vill att de ska känna att de duger och klarar av saker som de inte ”visste” och de överraskar mig hela tiden. Som när de som annars är ordentliga och blyga sjunger ut allt vad de orkar på aulans scen.”