Statlig satsning gav 1300 fler lärare
Den statliga Lågstadiesatsningen bidrog till att drygt 1 300 lärare rekryterades till landets skolor förra läsåret, enligt Skolverket. Men det har varit svårt att rekrytera.
Nästan 205 miljoner kronor av bidraget kommer att gå tillbaka till staten eftersom huvudmännen inte lyckades rekrytera som planerat.
Lågstadiesatsningen har beslutats av regeringen. Skolverket betalade ut bidrag i Lågstadiesatsningen för första gången läsåret 2015/16. Det är bidragsomgången 2015/16 som nu har följts upp. Lågstadiesatsningen syftar till att på olika sätt öka lärarnas tid med eleverna i förskoleklassen och årskurs 1–3.
Den största delen av bidraget har gått till personalförstärkningar. Totalt har 2 957 personer nyanställts under förra läsåret. Av dessa är 1 322 lärare, 215 förskollärare, 271 speciallärare, 734 annan pedagogisk personal och 415 icke pedagogisk personal, som exempelvis vaktmästare.
En mindre del av bidraget, 27,5 miljoner kronor har gått till andra insatser för att minska klasstorleken och öka lärarnas tid med eleverna. Det kan till exempel handla om att bygga om klassrum och låta lärarna få planeringsverktyg och andra IT-lösningar.
Här kan du ta del av hela redovisningen.
Regeringens statsbidrag Lågstadiesatsningen har lett till att fler personer har anställts i lågstadiet. Landets skolor rekryterade i första hand lärare – drygt 1 300 stycken, men även speciallärare, förskollärare och annan pedagogisk personal.
Tillsammans med utökad arbetstid för redan anställda blev resultatet en ökning med 4 000 heltidstjänster. Det visar Skolverkets uppföljning av hur bidraget för läsåret 2015/16 använts.
– Det är bra att bidraget lett till så stora personalförstärkningar redan i den första ansökningsomgången. Syftet är att ge lärarna mer tid med varje elev och på så sätt höja utbildningens kvalitet, säger enhetschef Johanna Freed vid Skolverket i ett pressmeddelande.
Kommunerna och friskolorna beviljades nära två miljarder kronor i bidrag förra läsåret. Men det har varit svårt att rekrytera. Ungefär en tiondel av bidraget, drygt 205 miljoner kronor ska betalas tillbaka, eftersom de inte lyckats rekrytera som planerat.
– Den främsta orsaken till att kommuner och fristående skolor blir återbetalningsskyldiga är att de haft svårt att rekrytera personal. När vi frågade kommunerna uppgav 95 procent att de har svårt att rekrytera. Det här är ett tydligt tecken på hur svår lärarbristen i landet är, säger Johanna Freed.
Vi är rätt så beroende av de här satsningarna
En kommun som lyckades med rekryteringen av personal till grundskolan är Skövde kommun.
– Lågstadiesatsningen har gjort det lilla extra i vår verksamhet, det har varit väldigt betydande. Vi är rätt så beroende av de här satsningarna, Pernilla Engqvist-Widegren, grundskolechef i Skövde kommun.
– Vi märkte som alla andra att det skulle bli svårt att rekrytera, speciellt speciallärare. Vi hörde därför av oss till Skolverket och frågade om vi fick justera i vilka vi fick anställa och rekrytera på andra poster, och det visade sig vara ok att flytta emellan. Då rekryterade vi i stället lågstadielärare.
Var det svårt att rekrytera lärare, då?
– Nej, på låg- och mellanstadiet var det inga problem faktiskt. Jag har inte hört att det har varit svårt. I de tidigare åren funkar det fortfarande att rekrytera. Men att hitta lärare till högstadiet och högre – där är det jättetufft. Hade den här satsningen varit mot de senare åren hade det varit tuffare, säger hon.