Annons
Riksdagspartiernas representanter tog ställning i skolfrågor i Almedalen. Foto: Jonas Fond

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Publicerad 3 juli 2017

Fakta

Debattörerna

Medverkande gjorde Camilla Waltersson Grönvall, Utbildningspolitisk talesperson, Moderaterna, Ulrika Carlsson, Utbildningspolitisk talesperson, Centerpartiet, Christer Nylander, Utbildningspolitisk talesperson, Liberalerna, Lena Hallengren, Utbildningspolitisk talesperson, Socialdemokraterna, Larry Söder, Riksdagsledamot Kristdemokraterna, Stefan Jakobsson, Utbildningspolitisk talesperson, Sverigedemokraterna, Gustav Fridolin, Språkrör, Miljöpartiet, och Åsa Fahlén, Ordförande, Lärarnas Riksförbund.

Relaterat

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Lärarnas Riksförbund arrangerade på måndagen en stor skolpolitisk debatt i Visby under politikerveckan i Almedalen. Skolpolitiska representanter från samtliga riksdagspartier medverkade, med undantag för Vänsterpartiet.

Skolvärlden sammanfattar debatten med partiföreträdarnas inägg i fyra frågor som debatterades.

Bör staten ta över huvudansvaret för skolan?

Lena Hallengren (S)
– Skolledare och professionen är de som faktiskt gör det dagliga arbetet, och ju närmare man har till en beslutsfattare, som kan se till att man fattar beslut som gör att man underlättar, desto bättre.

Gustav Fridolin (MP)
– Skolkommissionens förslag innebär att vi äntligen har förslag på bordet om en tydligare styrning. Fyra saker ska staten garantera: likvärdigheten i resurser till skolan, staten ska vara huvudansvarig för ett gemensamt accepterat professionsprogram, det tredje är att staten aldrig ska lämna en skola som ger svaga resultat, och sist ska staten sätta vissa regler för vilka som får bedriva skola. Det största misstaget under 90-talet var att dra tillbaka den statliga garantin för en jämlik skola.

Camilla Waltersson Grönvall (M)
– Vi fokuserar alldeles för mycket på allting som är negativt, men vi har så många skolor som fungerar bra. De måste vi låta fortsätta få fungera utan att vi ska in. Det är en ganska stor reform vi pratar om som kostar många miljarder.

Christer Nylander (L)
– Liberalerna vill ha ett statligt huvudmannaskap. Vi tycker att kommunaliseringen var ett misslyckande och en viktig anledning till att skolans resultat har tappat och läraryrkets status har sjunkit.

Ulrica Carlsson (C)
– Vi har inte alls samma åsikt som Liberalerna när det gäller förstatligandet av skolan. Jag kan tycka att de styrdokument som finns på plats i dag de är ganska bra. Kan man se över finansieringen och göra några justeringar där så kan man lyckas bättre när det gäller likvärdigheten.

Larry Söder (KD)
– Ja. Kommunen kan ta ansvar för lokaler och skolskjutsar och sådant som de är bra på, staten kan stå för finansieringen.

Stefan Jacobsson (SD)
– Ja. Det är en kommunal budgetregulator vi håller på med idag. Börja med ett statligt huvudmannaskap för skolhälsovården.

 

Ska vi ha ett obligatoriskt skolval?

Lena Hallengren (S)
– När för många elever söker samma skola, vilka elever ska då få gå på den skolan? Hur OFTA ska man välja skola? Det samtalet behöver vi ha. Det är ett problem om man väljer en skola, förväntar sig något, och sedan får man inte det och då tar man sitt pick och pack och drar.

Gustav Fridolin (MP)
– Jag ser et som en del av en helhet. Man kan inte införa aktivt skolval om det inte är så att de som väljer har möjlighet att gå på den skolan som de väljer. Det måste på något vis bygga på att man har ett rättvist val. De urvalsmekanismer vi har i dag är inte rättvisa.

Christer Nylander (L)
– Men Gustav, det finns ingen rättvisa här i världen. Ska man någon form av rättvisa i systemet så måste det vara så att varje elev får möta den resurs som den eleven behöver för att lyckas i skolan. Det är det som är rättvisa. Det måste vara ett självklart karriärval för lärare och skolledare att välja att jobba på de skolor där eleverna behöver dem mest.

Camilla Waltersson Grönvall (M)
– Ja. De stora skillnaderna finns mellan olika klassrum i samma skola – inte mellan olika skolor, kommuner eller huvudmän.

Ulrica Carlsson (C)
– Det finns ett antal kommuner som har genomfört det (aktivt skolval) och där man tagit sig an de här utmaningarna som ni pekar på och andra svårigheter. Om vi ska prata om egna barn är jag oerhört glad för att det fanns en skolvalsmöjlighet när de var i skolåldern.

Larry Söder (KD)
-

Stefan Jacobsson (SD)
– Nej. Av det enkla skälet att jag har tre barn och jag vill inte köra dem till tre olika skolor.

 

Hur ska vi höja läraryrkets attraktivitet?

Lena Hallengren (S)
– Hela läraryrket är ett konstnärligt yrke, man står liksom på scen varenda lektion och ska entusiasmera och motivera elever. Och då är lön inte oviktigt, men jag tror att arbetsmiljö och ledarskap är ännu viktigare.

Gustav Fridolin (MP)
– Vi måste höja värderingen både av lärarna och av lärande. Jag tror verkligen att ett av stegen vi har framför oss är att bygga en bildningskultur där hela vuxenvärlden konsekvent visar hur viktigt det är lära. Men jag måste säga: Lön och arbetsmiljö. Det avgör alltid ett yrkes attraktivitet.

Camilla Waltersson Grönvall (M)
­– Lönen är inte oviktig. Men jag tror att många lärare är beredda att skriva under på att när man känner meningsfullheten, och inte är frustrerad över att man inte hinner göra det man är där för – det är då man talar om för sina barn och alla sina vänner att de ska bli lärare, för att det är det mest fantastiska som finns.

Ulrica Carlsson (C)
– Jag tror på professionsutvecklingsprogrammen. Jag tror man måste titta ytterligare på skolledarens roll, att man arbetar med att leda den pedagogiska utvecklingen. Sen att läraren får mer tid för varje elev. Frågan är hur man löser det.

Christer Nylander (L)
– Själva grundtanken att läraryrket ska vara ett fritt akademiskt skapande yrke, den statusen måste läraryrket få igen. Men kultur och värderingar äter upp system och strukturer. Vi får inga bra resultat om inte kunskap och studier värderas högt, oavsett vilka system vi bygger.

Larry Söder (KD)
– Man måste fundera på varför man blir lärare. Man blir ju det för att man vill hjälpa de elever som behöver det mest. Man sitter ju knappast och drömmer om att få skriva långa administrativa haranger till kommunala skolpolitiker, utan vi måste se till att man får göra det man faktiskt ska göra.

Stefan Jacobsson (SD)
– För det första tror jag att det är viktigt att skolledare får vara skolledare istället för ekonomichefer. Att man satsar på arbetsmiljön och låter lärare vara lärare.

 

Om du blir utbildningsminister efter nästa val, vad är det första du gör då?

Camilla Waltersson Grönvall (M)
– Sett ifrån skolkommissionens förslag ser jag professionsprogrammen som mest angelägna att snabbt få på plats. I övrigt hade det varit en samlad kompott av elevhälsa, undervisningstid och lärarutbildningen.

Ulrica Carlsson (C)
– Professionsprogram tror jag är viktiga, men det första jag skulle göra är satsningar kopplade till skolledarrollen. För att stärka den och stärka ledarskapet i skolan.

Christer Nylander (L)
– Någon form av professionsprogram tror jag hade varit bra att få på plats snabbt, som handlar både om karriärvägar och fortbildning och vidareutbildning. Det är det viktigt att ett sådant här professionsprogram inte är fast utan att det kan utvecklas utifrån de förutsättningar och krav som finns.

Larry Söder (KD)
– Jag tycker nog att det viktigaste är att få alla att se lite annorlunda på skolan. Jag tror faktiskt att hemmen, familjerna, måste ha någon form av kontrakt med skolan att hjälpa till.

Stefan Jacobsson (SD)
– Jag börjar med att bjuda in alla partier och låsa in oss i ett rum, och så lägger vi allting i tre högar: Ja, redan överens-högen, aldrig i helvete-högen och kanske-högen, och så sorterar vi den högen. Sen går vi ut med en långsiktighet som gäller för all framtid. Om vi hade lämnat allting här och nu och inte gjort ett smack så hade det blivit bättre, för det är lärarna och rektorerna som kan det här, inte vi politiker.

Lena Hallengren (S)
– Jag tänker inte upprepa professionsprogrammen, så jag säger att obligatorisk övningsskola vore bra både för skolan, utbildningen och studenterna.

Gustav Fridolin (MP)
– Jämte annat som nämnts här så säger jag fler speciallärare och mer specialpedagogisk kompetens.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Annons
Annons
Annons

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons
Annons

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Annons

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Nya avtalet

Läraravtalet klart: ”Nu är det upp till bevis”

Läraravtalet

Efter förhandlingar som dragit ut på tiden flera månader har SKL och facken nu skrivit på ett nytt avtal för lärare och studie- och yrkesvägledare.
– Avtalet ger goda möjligheter för kommunerna att ta tag i arbetsmiljön. Nu är det upp till bevis, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Hoppfullhet och misstro efter nya läraravtalet

Läraravtalet

Det nya läraravtalet har mötts av blandade reaktioner i skolsverige. Skoldebattören Åsa Plesnerär en av många som är kritisk till avsaknaden av regler i avtalet. 
– Skolan behöver mer tvingande regler i arbetsmiljöfrågorna, säger hon.

4 förslag: Så ska läraryrket bli mer attraktivt igen

Arbetsmiljö

Lärarbristen väntas växa de kommande åren och samtidigt funderar många lärare på att lämna yrket. Sten Hagberg, distriktsordförande för LR i Halland, har listat fyra konkreta förslag som snabbt skulle kunna vända den negativa trenden.

Nu kliver Naturhistoriska riksmuseet in i klassrummet

Satsning

Filmade föreläsningar och interaktiva quiz. Nu utvecklar Naturhistoriska riksmuseet sin pedagogiska satsning fär att nå ut till Sveriges alla klassrum.
– Det känns roligt att kunna bidra med bra faktabaserat material, säger Sara Schesny, museipedagog. 

Nicklas Mörk: Det är dags att slakta några heliga kor

Blogg

Skolvärldens nya bloggare Nicklas Mörk vill att lärare utmanar sina tankar om vad skola måste innehålla: ”Vad skulle exempelvis hända om inte alla elever hade ett utvecklingssamtal varje år? Eller om inte veckobrev eller pseudoämnet “elevens val” fanns? Eller om USK:en återinfördes?”

Världsmästarens teknik hjälper eleverna att minnas bättre

Undervisningsmetoder

Vill du hjälpa dina elever att minnas saker bättre? Flerfaldige minnesmästaren Jonas von Essen, som studerar till lärare, delar med sig av sina bästa tips på hur man skaffar ett minne i världsklass.

Tvingas till fjärrundervisning för att lösa lärarbristen

Moderna språk

Beslutet om stadieindelad timplan skapar problem i glesbygden. I Sala har man fjärrundervisning av moderna språk för att kunna erbjuda undervisning i ämnet.
– Beslutet ställer till det för skolorna ute på landet, Åsa Eriksson, LR-ombud i Sala. 

Obligatorisk syv på schemat lyfter gymnasiet i Finland

SYV

Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.

”Svensk syv måste kämpa för att få lektionstid”

Syv

Många svenska elever får inte den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt skollagen. Det visar flera utvärderingar och granskningar som har gjorts de senaste åren.

Skolexperten: Så ska tilliten till lärare öka

Lärarprofessionen

Det krävs en ökad tillit till lärarna för att styrningen av skolan ska bli mer lyckosam. Det menar Elisabet Nihlfors som är professor i pedagogik vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons