Strid om nya kursplanen i geografi
Regeringen ändrade expertgruppens förslag till ny kursplan i geografi.
Något som vållar debatt.
– Vi blev ju väldigt förvånade och frustrerade över de ändringar som kom fram när det presenterades från departementet, för det stämde ju inte alls med de intentioner som vi har haft med kursplanen, säger Anders Fridfeldt vid Stockholms universitet till Sveriges Radios Ekot.
Kritiken handlar om att elever i mellanstadiet mest kommer lära sig rabbla geografiska namn i stället för att få ett bredare perspektiv.
– I och med att man nu skriver fram Norden, svenska landskap och namngeografi utan kontext så tror jag tyvärr att det är det som kommer att ta upp tiden i skolan, att man fortsätter att jobba med blindkartor utan kontexter, i värsta fall, därför att man ska lära sig vad floderna heter utan att förstå varför det finns floder, säger Anders Fridfeldt, universitetsadjunkt vid institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet, till Ekot.
”Är omodernt”
Utbildningsminister Jan Björklund debatterade frågan med Miljöpartiets förre skolpolitiske talesman Mats Pertoft på tisdagsmorgonen.
– Det har funnits en väldig strävan hos kursplaneförfattarna att ta bort namnkunskaperna ur geografin. Det tycker jag är omodernt. Det ger en allmänbildning att känna till, sa Björklund och tillade:
– Om man har nio årskurser i skolan måste man dela upp det på något sätt.
Mats Pertoft höll inte med. Han hävdade att den globala kontexten kommer in försent, först på högstadiet.
– Det är inte vi politiker som ska dela upp kunskapen. Det är professionen, lärarna och utbildarna på lärarhögskolorna, sa han vid debatten i Sveriges Radios P1-Morgon.
– Vad regeringen gör är att begränsa kunskaperna för 10-13-åringar till att enbart handla om svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskap. Det är gammeldags, det är inget annat än gamla 60-talet.