Annons
Foto: Elin Berge

Svår prövning även för läraren

Publicerad 22 februari 2010

När en elev blir allvarligt sjuk ställs höga krav på läraren.
Lågstadieläraren Carina Grape blev djupt personligt involverad när eleven Moa Lundgren drabbades av cancer.
– När jag fick veta, tänkte jag ”ska Moa dö nu?”, säger hon.

Fakta

300 barn får Cancer

Omkring 300 barn insjuknar i cancer varje år i Sverige. ALL (akut lymfatisk leukemi) är den vanligaste cancerformen. I dag överlever ungefär 80 procent av alla ALL-drabbade barn i Sverige. Räknar man alla typer av barncancer, överlever tre av fyra barn. Barncancerfonden har gjort två filmer om elever med cancer. Lärare till cancerdrabbade barn kan mejla ylva.andersson@barncancerfonden.se för att beställa sina exemplar. Vill du donera till Barncancerfonden? SMS:a FORSKA till 72900 (50 kr), ring: 020-902090 eller använd PG: 90 20 90-0 eller BG: 902-0900

Moa Lundgrens mamma ringde läraren Carina Grape en söndagskväll. Carina skulle jobba lite, men blev sittande på en bänk utanför skolan. Det är tre år sedan, och hon hade känt Moa sedan hon var sex år gammal. Carina börjar gråta när hon berättar.
– Jag kommer ihåg det precis, som man kan komma ihåg när man får sådana där Olof Palme-besked eller när Estonia sjönk. Jag gick över skolgården och det var mörkt och så ringde hon på min mobil och jag fick en jättestor chock. Jag och Moas mamma pratade och grinade ihop, säger Carina.

Frisk i dag

Nu träffas hon och Moa igen på Moas gamla skola, Backens skola i Umeå, för att berätta för Skolvärlden hur de gick igenom sjukdomstiden tillsammans. I dag är det ett år sedan Moa blev friskförklarad. Nu går hon i sexan på Prolympia, i en idrottsklass. Moa vill bli professionell friidrottare. Hon tycker att det är skönt att få på skolan vet att hon varit sjuk.
– Det här blir ju speciellt. Moa får en speciell plats i hjärtat och jag har mer kontakt med den familjen än andra. Jag tänkte på Moa varenda dag, även sedan hon började på mellanstadiet och jag inte var hennes lärare längre, säger Carina.
När Moa fick sin diagnos hade hon haft febertoppar ett tag, och en jobbig torrhosta som inte gav sig på flera månader. När vårdcentralen till slut skickade henne till sjukhuset i Umeå dröjde det innan hon kom tillbaka till skolan på allvar. Hon hade ALL, akut lymfatisk leukemi. Hostan berodde på att ett stort lymfom, det vill säga en tumör, tryckte mot hjärta och lungor.
Det blev cellgiftsbehandling och Moa tappade håret. Hon ville inte komma tillbaka till skolan och klasskompisarna.
– Jag var orolig för allt de skulle säga. I början var det jobbigast att tappa håret, det var en väldigt stor sorg, men sedan kom det andra grejer som var jobbiga, säger Moa.

Berättade direkt

Carina berättade direkt för klassen. Det var en självklarhet att alla skulle veta, men vilken information barnen skulle få fick Moa och Moas mamma bestämma. Bästisen Hanna fick veta lite före alla andra.
Carina väntade med att säga ”cancer”; i stället sa hon att Moa hade en sjukdom som heter leukemi. Senare, när sköterskan Maria var där och informerade, pratade de också om döden.
– Frågorna från barnen blir ju inte samma som när man informerar vuxna. De undrade när hon skulle komma tillbaka och så kom frågor som ”Får hon ha egen tv på rummet?”, ”Får Moas mamma också sova på sjukhuset?” och sedan var det ju det här med håret, säger Carina.
En klasskompis sa ”jag kommer inte att känna igen henne när hon har tappat håret”. ”Det har hon redan gjort” svarade Moas mamma.
Moa själv var orolig för att klasskompisarna skulle rycka av hennes peruk. Eller dra av mössan, så att peruken följde med. Men det som hände var det motsatta. Klassen blev jätteengagerad. Alla ville komma till sjukhuset och hälsa på. De ritade teckningar till Moa. Första gången hon var tillbaka flockades de kring henne.
Klassen ville mer än vad Moa ville. Det löste sig automatiskt genom bästisen Hanna, som kunde säga ifrån när Moa inte ville ha besök. Hon redovisade läget för klassen så fort hon hade pratat med Moa, eller hälsat på henne på sjukhuset. Skolgången blir lidande för ett barn som blir allvarligt sjukt och som är borta mycket.

Var i skolan

Moa har tur som bor på en av de sex orter i Sverige som har specialiserad barncancervård. Hon kunde vara hemma mycket. Och hon kunde vara i skolan under de perioder då sjukhuset gav henne lättare behandling. Moa hade tillgång till sjukhuslärare, men använde henne lite mindre än de barn som bor längre ifrån sjukhuset.
Kraven på en sjuk elev ställs automatiskt lägre.
– Lite grann så är det nog att man blir lite extra snäll, för det här är ju inte det viktigaste. Det viktigaste är sjukdomen, och allt annat är en baggis. Då sänker man både förväntningar och krav på vad hon ska prestera i skolan. Jag tror att det är rätt grej att göra så, säger Carina.
För Moa var det skönt att ha något att göra, men hon var trött och orkade inte bli stressad. Och fröken Carina var aldrig orolig: Moa hade lätt för sig i skolan och hade därför ”råd” att tappa lite, att dra ner på tempot. Ingen av dem tror att hon har några luckor i sin utbildning.
– Det skulle vara att redovisa då. Att stå inför klassen och prata. De andra har gjort det, men jag har inte gjort det så jättemycket, säger Moa.
Riktigt jobbigt blev det bara när musikläraren kom tillbaka efter sin mammaledighet.
– Hon visste inte att jag hade varit sjuk och kände inte igen mig med mitt nya hår och alltihopa. Det var jättepinsamt, säger Moa.
Carina och Moa har fortsatt att hålla kontakten. Moas lillebror går i hennes gamla skola och ibland hämtar Moa sin lillebror. Carina följer därför fortfarande familjen. Och tänker fortfarande på hur det går för Moa. Att resten av klassen skulle ha lidit av att Carina och Moa fick en så nära relation, det tror inte Carina.
I stället säger hon att de andra eleverna fått i sig en rejäl dos empati.
– De fick ju med sig det här att bry sig om och att sådant här kan hända. Och jag tror att det kan svetsa ihop klassen lite extra, säger Carina.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons