”Sverige ett språkligt U-land”

Inför höstterminen 2014 fick kinesiska en egen kursplan. Syftet var att underlätta utvecklingen av kinesiska som skolämne. Jan Björklund (FP) har också under sin tid som utbildningsminister flaggat för att göra det obligatoriskt för gymnasieskolorna att erbjuda undervisning i kinesiska.

Än så länge är det endast ett 60-tal gymnasieskolor i landet som erbjuder undervisning i kinesiska, enligt Skolverket. Flertalet av dem finns i storstadsregionerna. Ett viktigt skäl är bristen på behöriga lärare.

 För att locka fler lärare i såväl kinesiska som andra språk menar Helena von Schantz att språklärarnas anställningstrygghet behöver stärkas.

– Utbildar jag mig till lärare i kinesiska, franska eller italienska måste jag veta att mitt språk kommer att erbjudas på stabil nivå under hela min yrkesverksamma tid, säger hon.

En väg för att åstadkomma detta kan enligt Helena von Schantz vara att begränsa språkvalet på skolorna och samtidigt erbjuda mer av distansundervisning i språk.

I dagsläget är det få blivande lärare som lockas av moderna språk. För ett år sedan rapporterade SVT om att endast två lärarstudenter i hela landet hade franska som sitt förstahandsval.

Enligt Helena von Schantz blir skolornas lösning på att det saknas språklärare ofta att plocka bort språken från utbudet. Men det förekommer också att obehöriga anställs och till och med att läraren i ett språk får undervisa elever i ett annat.

Enligt Skolverkets undervisningsråd Ylva Rosing möts språklärarbristen med bland annat lärarlyftskurser. Sedan höstterminen 2014 är också Lunds universitet först i landet med examensrätt för lärare i kinesiska. Men Helena von Schantz är inte imponerad över de insatser som gjorts.

– Språken för en tynande tillvaro både i grundskolan och på gymnasiet. Sverige har gått från att vara ett land med god språkkompetens till att bli ett språkligt U-land, säger Helena von Schantz.