Sviktande beredskap för skolskjutning
Sverige riskerar en skolskjutning var tionde år. Det är en av slutsatserna i en ny riskbedömningsrapport. Resursbristen skulle främst synas i den drabbade kommunen och skolan.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har fått i uppdrag av regeringen att göra en nationell riskbedömning av scenarier som är sällsynta, men som skulle få stora konsekvenser om de inträffade.
Skolskjutning är ett av dem, och risken bedöms vara 0,1 per år i Sverige. Det innebär en skolskjutning vart tionde år – och det kategoriseras som hög sannolikhet.
– Naturhändelser återkommer med en viss frekvens, men antagonistiska händelser är svårare att bedöma. Vi tittar på statistiken över vad som hänt tidigare. Det har funnits hot om skolskjutningar i Sverige i Eskilstuna, Örebro, Piteå och senast i fredags hittades vapen på ett skoltak i Malmö. Och utanför Sverige har det ju inträffat dödsskjutningar, i USA och Finland till exempel, säger Magnus Winehal som är riskanalytiker vid MSB.
Räddningstjänst, polis och sjukvård anses ha beredskap för att hantera en skolskjutning, enligt MSB, men den drabbade kommunen och skolan skulle få det betydligt svårare. Där saknas tillräckliga resurser för att ta hand om psykiskt traumatiserade ungdomar och vuxna. För att klara det skulle det krävas omkring 50 heltidstjänster i en kommun med 30 000 invånare, enligt MSB:s rapport.
– Det skulle bli hårt tryck på kommunen, som skulle behöva organisera en krisstab och central krisledning, samtidigt som medier och allmänhet skulle vilja ha svar på frågor som skulle gälla kommunens agerande, säger Magnus Winehal.
Rapporten pekar även på att den typ av vapen, som har använts vid skjutningar i andra länder, inte är särskilt svåra att få tillgång till i Sverige.
– Det är främst jaktvapen som är lättillängliga i Sverige, säger Magnus Winehal.