betyg_kommun
Avhandling

Så påverkades undervisningen av tidiga betyg

Större fokus på mätbara kunskaper och mindre möjligheter att anpassa undervisningen. Pedagogikforskaren Ola Strandler har undersökt hur en grupp lärares undervisning påverkades när betyg i sexan infördes.
– Jag ser med viss oro på utvecklingen, säger han.

Läsåret 2011/2012, det första läsåret med betyg och nationella prov i årskurs sex, följde pedagogikforskaren Ola Strandler 13 mellanstadielärare för att ta reda på hur deras undervisning påverkades av reformerna. Han valde medvetet lärare med lång undervisningserfarenhet men med liten, eller ingen, tidigare erfarenhet av att sätta betyg. De flesta undervisade i SO där det även var nytt med nationella prov.

Nu har Ola Strandler disputerat med avhandlingen ”Performativa lärarpraktiker” där resultaten presenteras. 

– Studien bygger på intervjuer med lärarna och observationer av dem i klassrummen, jag ville ha fram lärarnas egna uppfattningar och perspektiv, säger Ola Strandler.

Så vad händer när tidiga betyg infördes? Fokus för lärarna flyttades mot det testbara, betygen och de nationella proven blev ett tydligt nav i undervisningen.

– Det starka genomslaget innebar att mer svårtestbara delar av ämnena tenderade att ge vika för delar som kunde leda till testbara kunskaper och ge underlag för de nya betygen, säger Ola Strandler.

Men lärarna upplevde också en ökad tydlighet kring vad undervisningen skulle handla om och syftet med den.

– Jag menar att dessa två – begränsning och tydlighet – drar åt samma håll. Det finns en uppenbar risk att delar av skolans uppgifter hamnar bakgrunden, som att ha ett demokratiskt klassrum med öppna diskussioner. Tematiska arbetssätt kan bli svårare när varje ämne ska betygsättas och det kan bli mer skriftliga uppgifter eftersom läraren vill ha dokumenterade belägg för elevens kunskaper, till exempel.

Fokus på prestation innebar en stressande situation för lärarna.

Flera av lärarna i undersökningen arbetade i socioekonomiskt väldigt olika områden och Ola Strandler kunde se skillnader i hur väl införandet av betyg fungerade.

– I klassrummen där eleverna hade en mer priviligierad bakgrund skedde införandet av betyg ganska smärtfritt. Fokuset på redovisning av vad man kan och på att prestera, stämde ganska bra med hur lärarna redan undervisade och de förutsättningar eleverna hade hemifrån.

För lärarna som undervisade elever i mer socioekonomiskt utsatta områden blev det mer komplicerat.

– Det ökade fokuset på prestation innebar på ett sätt en mer stressande situation för lärarna som menade att det fanns andra saker som deras elever egentligen hade behövt, som allmän språkutveckling, som man nu valde bort eftersom det inte var det som skulle testas eller betygsättas. Undervisningen riskerar att bli ganska instrumentell när man fokuserar på att samla in material och på att eleverna ska visa upp någonting, snarare än ett lärande där eleverna så småningom kan visa upp de kunskaper som läroplanen kräver. 

När betyg och nationella prov skapar fokus på prestation i klasserna, så blir det en mall för vilken typ av undervisning som är gångbar, menar Ola Strandler.

– Det är en väldig kraft i detta. Man undervisar helt enkelt om det som går att mäta. Det som inte leder fram till något dokumenterbart uppfattas som riskfullt och problematiskt.

Ola Strandlers studie är liten men resultaten pekar på ett problem, menar han. Reformerna motiveras ofta med likvärdighetsargument. Tidiga betyg ska identifiera behov hos eleven, så att resurser sedan kan allokeras dit.

– Men mina resultat visar tvärt om att betygen lett till en undervisningsstandard som gör det svårt att möta elevernas olika behov.

Man har uppnått större likhet men får därmed ett snävare utrymme att anpassa undervisningen, menar han.

– Lärare undervisar i olika kontexter och måste anpassa sig till klassrummets komplexitet men eftersom det finns en sådan kraft i mätrationaliteten, så begränsats det utrymmet.

Nyligen beslutade regeringen om att digitalisera de nationella proven och öka provens tyngd för elevernas betyg. Det blir ytterligare ett steg i den riktning Ola Strandler pekar ut i sin avhandling.

– Det finns så klart en risk att det än mer stärker fokus på det mätbara. Om det nu är ett problem. I grund och botten beror det på vad man vill att skolan ska vara och det är en ideologisk fråga. Men personligen ser jag med viss oro på utvecklingen.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm