syvbild

Lena Hartvigsson, utredare på Lärarnas Riksförbund.

Syv

Två av tre syvare saknar stöd från sin rektor

Två av tre studie- och yrkesvägledare saknar stöd från sin rektor.
En undersökning som Lärarnas Riksförbund har gjort visar att yrkesgruppens uppdrag är spretigt och att det prioriteras lågt av arbetsgivarna.

Mer om undersökningen

Finns det tydliga mål för studie- och yrkesvägledningen på din skola/enhet?

44 % NEJ

49 % JA

7% VET EJ

Ingår studie- och yrkesvägledningen i det systematiska kvalitetsarbetet?

41 % JA

38 % NEJ

21 % VET EJ

Lärarna är medvetna om att utvecklingssamtalen kan vara en del av vägledning i vid bemärkelse?

37 % STÄMMER HELT/GANSKA BRA

62% STÄMMER GANSKA DÅLIGT / INTE ALLS

Över 60 % av studie- och yrkesvägledarna uppger att deras tid inte räcker till för att möta behovet av vägledning hos de nyanlända.

Huruvida tar rektorn aktivt ansvar för och ger förutsättningar för att studie- och yrkesvägledningen ska vara hela skolans ansvar?

60 % stämmer ganska dåligt/inte alls, på grundskolan.

62 % stämmer ganska dåligt/inte alls, på gymnasiet.

61 % stämmer ganska dåligt/inte alls, på vuxenutbildningen.     

79 % av de anställda på vuxenutbildningen anger att andelen nyanlända elever ökat utan resurser har tillförts.

Här kan du läsa mer om Skolverkets undersökning om studie- och yrkesvägledare.

I undersökningen framkom att en tredjedel av alla studie- och yrkesvägledare har ansvar för flera skolor och enheter, vilket indikerar att verksamheten inte står högt i kurs hos huvudmän och ledningsgrupper. Delade tjänster leder också till en ökad arbetsbelastning och ger i sin tur arbetsmiljöproblem som behöver hanteras.

Det är också stora skillnader i hur många elever varje studie- och yrkesvägledare ansvarar för. Det skiljer sig både mellan skolorna och mellan olika kommuner i landet.

– Det kan vara oerhörda skillnader. Det finns skräckexempel där en studie- och yrkesvägledare ansvarar för 1200 elever. Det ska finnas en likvärdighet och tillgången ska inte vara beroende av var i landet eleven bor, vilken skola den går i eller om det är en fristående eller kommunal skola, säger Lena Hartvigsson.

Siffror från Skolverket visar att en studie- och yrkesvägledare i snitt har ansvar för 323 elever. Men siffran varierar från 169 i snitt i pendlarkommuner och 526 i snitt i glesbygdskommunerna.

I undersökningen ansåg över 40 procent av studie- och yrkesvägledarna att deras uppdrag saknar tydliga mål. Ännu fler, 60 procent, ansåg att rektorerna inte aktivt ser till att verksamheten är hela skolans ansvar, vilket även innefattar lärarna. I dag är lärarna ofta omedvetna om sin del av uppdraget i studie- och yrkesvägledningen.

– Huvudmännen måste se till att det inte blir en engångsföreteelse inför ett gymnasieval att få träffa en studie- och yrkesvägledare, utan att uppdraget finns med som en röd tråd genom hela grundskolan. Det går inte att lämpa över ansvaret på enskilda studie- och yrkesvägledare, säger Lena Hartvigsson.

Hon menar att vi behöver blicka ut mot våra nordiska grannländer och se hur de löser verksamheten. I Finland är studie- och yrkesvägledningen en del av den schemalagda undervisningen.

Enligt Lärarnas Riksförbund skulle varje elev behöva garanteras ett antal timmars studie- och yrkesvägledning. De vill också att eleverna ska försäkras en tid med studie- och yrkesvägledare i årskurs 5, då de ska välja språk. De vill att elevens enskilda behov ska få styra tillgången på vägledningen.

– Det behövs en mycket tydligare reglering från statligt håll som gör att det inte går att komma undan.

Andelen utbildade studie- och yrkesvägledare varierar också, enligt Skolverket.
Snittet för samtliga kommuner är 70 procent vägledare med SYV-utbildning. Snittet för småkommuner är så lågt som 26 procent.

Undersökningen visade också att verksamheten inte har fått tillräckliga resurser för att möta den ökande gruppen av nyanlända med särskilda behov. Det har lett till att den gruppen inte har fått tillräckligt med vägledning eller att det blir mindre tid för andra elever.

Lärarnas Riksförbund anser också att yrkesgruppens löner måste höjas för att fler behöriga ska lockas till skolor.

– Det har blivit allt svårare att rekrytera studie- och yrkesvägledare till skolorna. Det är en populär utbildning, men yrkesgruppen hittar andra platser på arbetsmarknaden som ger bättre villkor. För att behålla intresset måste vi möta upp villkoren, säger Lena Hartvigsson.

Lärarnas Riksförbund vill också att lagen ska skärpas gällande behörighet. I dag står det i skollagen att den anställda ska ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet. Men Lärarnas Riksförbund vill att varje studie- och yrkesvägledare ska ha en behörighet. 

– Viktigast av allt är att ledningen och huvudmän på skolor tar ansvar för att det finns tydliga mål som implementeras på enheterna. Det måste också finas en kontinuerlig uppföljning av verksamheten, säger Lena Hartvigsson.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm