Annons
Med sin långa erfarenhet som lågstadielärare ser Anette Stenmark snabbt vilket stöd och vilka utmaningar eleverna behöver. Foto: Malin Grönborg

Tvådelat stöd – här halkar inga elever efter

Publicerad 17 september 2018

Fakta

Tvådelat stöd

Kunskapsdelen

  • Kunskapsstödet kan till exempel handla om lästräning på individ- eller grupp-nivå eller om behov finns, en-till-en-undervisning i svenska eller matematik.
  • Basen i arbetet handlar om en tillgänglig lärmiljö – att skapa ett tillgängligt språk, ha en tydlig struktur, jobba med strukturstöd och kommunikationsstöd, kompensatoriska hjälpmedel och alternativa verktyg med mera samt att ha en samsyn i undervisningen för ökad tydlighet.

Den sociala delen

  • Forskning har visat på relationers betydelse för barns kunskapsinlärning, berättar Annica Sjödin, och pedagogerna jobbar med att utveckla sin relationskompetens.
  • Det handlar om ett respektfullt bemötande, förhållningssätt, barnsyn och hur man är en tydlig, vuxen och klok ledare. 

Annica Sjödin
– specialpedagog

Lågstadielärare i botten och specialpedagog sedan 2004. Har arbetat på skolan sedan 2001. 

  • Har övergripande ansvar för elever som är i behov av stöd av något slag. Handleder skolans pedagoger och håller i intensivträning med elever i svenska och matematik. 
  • Ansvarig för pedagogiska kartläggningar och åtgärdsprogram samt finns med i skolans elevhälsoteam.

Anette Stenmark
– resurslärare/ Sva 

Lågstadielärare som arbetat på skolan i 18 år och förstelärare i svenska med läs-och skrivinriktning.

  • Sedan höstterminen 2017 extralärare inom ramen för Lågstadiesatsningen med huvud­ansvar att finnas nära eleverna på lågstadiet, framförallt gruppen ny­an­lända. 

Karin Lundmark
– speciallärare

Speciallärare i svenska sedan januari 2018 som tidigare arbetat som klass­lärare på skolan.

  • Stöttar elever med särskilda behov, främst i svenska, och stödet ges på individ- eller gruppnivå.
  • Karin möter även nyanlända elever med syfte att eleverna ska komma igång med det svenska språket.

Relaterat

På Västangårds skola i Umeå är det redan från förskoleklass fullt fokus på att inga elever ska hamna på efterkälken. En specialpedagog, en speciallärare och en lågstadielärare gör det möjligt att agera snabbt. 
– Vi har en kort väg från behov till handling, säger läraren Anette Stenmark.

I de första årskurserna på Västangårds skola kämpar eleverna, precis som på alla andra skolor, med att knäcka läskoden, förstå kopplingen med bokstäver och ljud och ta de första stegen mot att så småningom bli goda läsare. Till sin hjälp har eleverna, förutom sina klasslärare, ett tre kvinnor starkt team som fokuserar på tidiga insatser: en specialpedagog, en speciallärare och en lågstadielärare, tillika förstelärare i svenska, som fått ett nytt uppdrag som resurslärare inom ramen för Lågstadiesatsningen. 

Annica Sjödin har haft rollen som specialpedagog på skolan sedan 2004. 

 – Hos oss innebär tidiga insatser att vi finns nära verksamheten från det att barnen börjar hos oss. Rent praktiskt kan det till en början innebära att jag finns med i samtal tillsammans med lärare och föräldrar i förskoleklassen, när vi funderar över hur vi bäst stödjer barnet. Då handlar det mer om lärmiljö och anpassningar, inte så mycket om direkt stöd till eleven, säger Annica Sjödin.

De tidiga insatserna på skolan handlar både om kunskapsinsatser – som att träna grundläggande matematik och den första läsinlärningen – och om hur de som vuxna samspelar med eleverna. 

– Det handlar om vad vi har för kultur på skolan. Vi jobbar mycket med hur vi bemöter barnen, med vårt förhållningssätt, barnsyn och hur man är en tydlig, vuxen och klok ledare.

Att man är ett team om tre är nytt för det senaste läsåret och bidrar till att de kan jobba nära både elever och klasslärare. Annica Sjödin och specialläraren Karin Lundmark har använt förmiddagarna för intensivläsning med de elever som behöver en extra liten knuff för att komma i gång med läsningen.

– Efter jullovet i årskurs 1 förstärker vi insatserna för att ytterligare fånga upp dem som behöver träna mer på de första stegen i sin läsinlärning. 

Varje morgon under sex till åtta veckor träffar Annica Sjödin och Karin Lundmark eleverna i intensivläsning en och en, under cirka 15 minuter, och jobbar intensivt med lästeknisk träning för att eleverna ska bli säkra på att koppla ljud och bokstav. 

– Vi använder Skolverkets bedömningsstöd för årskurs 1 för att kartlägga elevernas kunskaper och förmågor – tillsammans med det klasslärarna själva ser i undervisningen förstås – och utifrån resultatet ser vi vilka elever som behöver extra stöd. 

I mitt nya uppdrag har jag möjlighet att möta upp elevernas behov på ett snabbare och bättre sätt.

Det var Anette Stenmark, teamets tredje person, som tog hand om kartläggningen. Efter många år som lågstadielärare ville hon göra något annat och fick ett nytt uppdrag inom Lågstadiesatsningen, en statlig satsning för att skolor ska kunna ha fler stödfunktioner i de yngre åldrarna, just för att fånga upp elever som behöver stöd. 

– Kartläggningen är ett omfattande arbete. Det är förordat att klassläraren ska göra den men vi kom fram till att det fungerade bättre om jag gjorde bedömningarna. Vi såg nämligen att det påverkade klassdynamiken negativt när klasslärarna gick ifrån klassen under den viktiga första skoltiden, förklarar Anette Stenmark.

Snabbt fick de en bra bild av hur varje elev låg till.

– Hur långt har de kommit i sitt mattetänk? Var är de i sin skriv- och läsutveckling? Utifrån det gjorde vi en analys av var vi behövde göra förstärkningar och där har jag funnits med för att snabbt kunna möta upp elevernas behov i deras kunskapsutveckling.

Annica Sjödin är specialpedagog på Västangårds skola i Umeå.

Anette Stenmark finns hela tiden nära eleverna i årskurs 1 för att göra undervisningen mer tillgänglig. Elevernas behov har fått styra i vilken av de tre klasserna hon lägger sin tid. Framförallt blir hon ett par extra ögon och den som faktiskt hinner med.

 – I mitt nya uppdrag har jag möjlighet att möta upp elevernas behov på ett snabbare och bättre sätt, något som inte alltid varit möjligt som klasslärare i mångfalden av uppgifter, förklarar hon.

Hon beskriver hur hon agerar i klassrummet: ”Okej, du tycker det är svårt med det där – jamen då testar vi på det här sättet” och så tar hon fram passande material och övningsuppgifter – eller tillverkar något eget om det saknas användbart material. 

Ibland handlar det om enstaka elever som måste jobba mer för att befästa grundläggande begrepp och hitta andra strategier, andra gånger handlar det om att ”Stopp! Nu är det för svårt för hela gruppen, vi måste ner på en mer grundläggande nivå”.

– Det är mycket tack vare att jag har lång erfarenhet som lågstadielärare som jag kan agera så operativt. Jag ser snabbt var eleverna befinner sig och vad de behöver för insatser, säger Anette Stenmark. 

Målsättningen för teamet är att hela tiden göra undervisningen tillgänglig och begriplig för alla elever. Det var en utmaning som ställdes på sin spets för Anette Stenmark, som under året också haft huvudansvar för lågstadiets nyanlända elever, sex elever som var helt nya i svenska språket och i princip utan tidigare skolerfarenhet.

– Då gäller det att hitta sätt att kommunicera och undervisa på, fast vi till en början inte kunde tala med varandra, säger hon. 

Vi lägger mycket tid på att träffa föräldrar för att få till en god samverkan.

En viktig del i Västangårds skolas arbete med tidiga insatser är också att så snabbt som möjligt träffa vårdnadshavarna till de barn som av olika anledningar är i behov av extra stöd. Specialpedagogen Annica Sjödin är närvarande vid många av dessa föräldrasamtal.  

– Vi lägger mycket tid på att träffa föräldrar för att få till en god samverkan. Allt blir mycket enklare om man träffas tidigt, innan svårigheten har blivit etablerad. Vi värnar om detta otroligt mycket, säger Annica Sjödin. 

Det är inte ovanligt att det finska skolsystemet tas som exempel när tidigt stöd diskuteras, ett skolsystem som utmärker sig just på grund av att man sätter in stöd tidigt, något Annica Sjödin är väl medveten om. 

– Vet du, jag plockade nyligen fram en rapport om finska stödinsatser och typiskt för det finska skolsystemet är att det går väldigt snabbt från ord till handling. Här i Sverige kan det nästan bli absurt med alla blanketter som ska fyllas i inför en insats, men om vi bortser från den delen så tycker jag faktiskt att vi det senaste läsåret gjort precis som i Finland, säger hon och tillägger: 

– Vi står inte och väntar, det krävs ett aktivt arbete att få med alla. Lågstadiesatsningen skapar en bättre möjlighet för oss att vara operativa, tack vare att vi är fler lärare. 

Vi har inte så lång väg från behov till handling.

Anette Stenmark håller med: 

– Vi har inte så lång väg från behov till handling. När man har förmånen att vara två i ett klassrum ser man saker snabbare än om man står där ensam. Vi kan snabbt göra en analys av läget men det finns också tid att ta analysen vidare – så att det blir operativt. 

Och de ser goda resultat av de tidiga insatserna. Samtliga elever, förutom en nyanländ elev som kommit senare under läsåret, uppnådde kunskapskraven i läsförståelse för årskurs 1. 

– Jag får nästan lite gåshud av det här, men våra nyanlända elever har kommit in i svenska språket fantastiskt snabbt, vi ser att de klarar kravnivån i svenska trots att de inte varit här mer än ett år, säger Anette Stenmark.

–  Sen kan vi alltid bli bättre, det är en ständig utvärderingsprocess om vi får ut det vi vill. Vi kan aldrig slå oss till ro, tillägger Annica Sjödin. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons