Klassrummet
KG-Jens styr upp debatten
Annons
Foto: Peter Rutherhagen
Valfrossa på samhällskunskapen
För första gången hålls valet till Europaparlamentet och de allmänna valen under samma år. Ett gyllene tillfälle, eller en utmaning att hinna med?
– Min bild från forskningen är att alla lärare tar tillvara på ett valår och den uppmärksamhet som blir, sedan gör de olika mycket av det, säger Peter Wall vid Karlstads universitet.
Valet i skolan
Så säger kursplanen
Enligt kursplanen i samhällskunskap för årskurs 7–9 ska undervisningen behandla:
• Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
• Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
• Några olika stats- och styrelseskick i världen.
• Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen.
• FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
• Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
Mer EU i undervisningen
• Uppmärksamma valet till EU-parlamentet – gärna i nära anslutning till att valet äger rum.
• Tydliggör ideologiska konfliktdimensioner i synen på EU-samarbetet och vilken politik olika partier vill driva inom EU.
• Konkretisera hur beslut på EU-nivån kan påverka medborgare i Sverige. Rätten till eller förbudet av dubbelbestraffning, vargjakt, att sälja chokladcigaretter etcetera är några aktuella exempel som kan användas.
Källa: Peter Wall, Karlstads universitet.
Här kan du lära dig mer
• SO-rummet.se är en sajt för dig som vill veta mer om historia, religion, geografi och samhällskunskap.
• Peter Walls forskning om politikundervisning.
• Skolverket om samhällskunskap på webben (bra länksamling!).
• Gör ett virtuellt besök i riksdagen på rundvandring.riksdag.se.
• Regeringens hemsida har en speciell skolingång.
• Skolinspektionens granskning av SO-undervisningen på 25 grundskolor.
• Se länksamling på skolvärlden.se
Källkritik i klassrummet
• Låt eleverna fundera på vem som är budbärare av informationen, vem som skriver och var det står?
• Förklara att det är skillnad på en ledarsida och nyhetssida.
• Kom med följdfrågor om varför saker ser ut som det gör.
Regeringen kallar 2014 för supervalåret. EU- och demokratiminister Birgitta Ohlsson har sagt att hon vill ”biffa upp” skolvalen och Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag att förbereda skolval inför både Europaparlamentsvalet och riksdagsvalet.
Ungdomsstyrelsen ska dessutom ta fram ett nytt stödmaterial för lärare i grundskola och gymnasium om hantering av politisk information och närvaro av politiska partier i skolan.
Det kommer att dröja nästan 20 år till nästa gång vi under samma år får rösta till Europaparlamentet, riksdag, landsting och kommun.
Hur kan en lärare ta vara på den massiva uppmärksamheten inför de två valdagarna?
– Lärarna har ett pressat schema. Eleverna blir väl rustade för att delta i val på nationell nivå, men inte lika väl rustade för att rösta i EU-val. Lärarna är väldigt öppna och medvetna om att de inte gör lika mycket kring EU, säger Peter Wall, SO-lärare och forskare vid Karlstads universitet, som 2011 disputerade med avhandlingen ”EU-undervisning: En jämförelse av undervisning om politik på nationell och europeisk nivå”, där han både djupintervjuat SO-lärare och gjort en enkätundersökning.
Peter Walls forskning visar att lärarna har två olika sätt att lägga upp valundervisning-
en i högstadiet. Det första är en valårsstrategi, där all undervisning om det svenska valsystemet, riksdag och regering sker i anknytning till valet.
– Det gäller för samtliga årskurser, oavsett om läraren undervisar i en sexa, sjua, åtta eller nia.
Det andra är en årskursstrategi.
– Då går man igenom val, riksdag, regering och partier i årskurs åtta eller nio. Det anses för svårt för sexorna, även om det råkar vara valår. Då pratar man bara lite lätt om det, men de djupare genomgångarna får vänta till åttan. Lärarna menar att det finns mognadsskäl till att inte lägga all undervisning i samband med valåret, säger Peter Wall och fortsätter:
– Ungefär hälften av mina informanter använder sig av en valårsstrategi och den andra hälften av en årskursstrategi. Men samtliga gör något av valet – det är inget som hoppas över helt och hållet.
Är det något av de två sätten som är bättre?
– Som forskare är jag försiktig, men lärarna som använder sig av valårsstrategin säger att de har stor nytta av medierna. De tycker att de får mycket gratis och kan skicka ner eleverna till valstugorna för att göra egna undersökningar.
Peter Wall anser att den undervisning han har sett har bra koppling till de formella kunskapskraven, speciellt den om riksdagsvalet.
– Lärarna tycker själva att det här är något de kan. De har bra koll på Sveriges politiska system, de är utbildade och intresserade och kan exemplifiera. När jag har frågat lärarna om syftet med undervisningen är det väldigt tydligt att det är att ge eleverna kunskaper som gör dem till aktiva medborgare, säger han och fortsätter:
– EU upplevs som mer komplicerat och ses mer som allmänbildning, medan undervisningen om nationell politik syftar till att ge kunskaper för att eleverna ska kunna agera. När det gäller EU är det mer fakta och ramverk man går igenom. Valet till Europaparlamentet är ingen stor grej – man undervisar inte om att partierna tycker olika saker i frågor inom EU, utan snarare om partierna
är positiva eller negativa till EU-samarbetet i största allmänhet. Det kanske blir annorlunda nästa år när det är en stor, lång valrörelse.
Peter Wall vet genom sin egen klassrumserfarenhet att eleverna ofta har frågor om Sverigedemokraterna. Lärarna han intervjuade till sin avhandling tog också spontant upp SD.
– En del struntade i att undervisa om SD innan partiet satt i riksdagen. Andra tycker att deras uppgift som lärare är att vara neutrala och presentera SD som ett parti bland andra och låta eleverna själva ta ställning. Ett tredje förhållningssätt är att presentera och problematisera. Är partiets åsikter förenliga med skolans värdegrund, finns det problem med dem?, säger Peter Wall, som inte vill förorda något av sätten.
Han säger:
– Jag tror mycket på att åsikter är bra – det sätter fart på eleverna om de får tycka saker. Sedan ska det inte bara vara ett tyckande, utan det ska vara underbyggda resonemang och åsikterna ska bottna i fakta.