Var tionde elev vill läsa till lärare

SCB kommer varje år med rapporten ”Gymnasieungdomars studieintresse”. Den bygger på en enkätundersökning där ungdomar i gymnasieskolans årskurs 3 bland annat får svara på om de inom tre år planerar att påbörja en högskoleutbildning.

Årets undersökning visar att sex av tio elever som går sista året på gymnasiet planerar att läsa vidare inom tre år. Fortfarande är det fler tjejer än killar som vill läsa på högskola eller universitet – 65 procent mot 55 procent – men skillnaden mellan könen har minskat något.

SCB har för Skolvärldens räkning tagit fram siffror på hur många av de studieintresserade eleverna som i första eller andra hand tänkt sig att gå en lärar- eller förskollärarutbildning (yrkena ingår i samma svarsalternativ i SCB:s indelning).

Statistiken visar att var tionde gymnasieelev som vill läsa vidare tänker sig en utbildning till lärare eller förskollärare, i första eller andra hand. Yrkena tilltalar fler kvinnor än män: 14 procent mot 6 procent.

– Vi vet sedan tidigare att ganska många elever under grundskole- och gymnasietiden kan tänka sig att bli lärare. Det finns ett relativt stort intresse hos både killar och tjejer. Men när det väl kommer till kritan väljer många ändå att avstå – det är klassiska faktorer som arbetsmiljön och lönefrågan som spelar in, säger Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening.

Intresset för vidare studier är betydligt större på de högskoleförberedande programmen. Där planerar 80 procent av eleverna att läsa vidare, att jämföra med 30 procent på yrkesprogrammen.

Allra störst motivation för högre utbildning har eleverna på naturvetenskapsprogrammet, där 90 procent har studieplaner. Dock ratar dessa elever lärarutbildningen. Bara fem procent av killarna och tjejerna som går tredje året på naturvetenskapsprogrammet planerar att söka lärar- eller förskollärarutbildningen. På teknikprogrammet är andelen ännu lägre.

– Det har att göra med att det finns andra attraktiva karriärval, som att bli ingenjör. Där är lönen bra och det finns goda möjligheter att göra karriär. Det är lika lång utbildning för att bli gymnasielärare som att bli civilingenjör, säger Isak Skogstad, som menar att en bättre löneutveckling och möjlighet att göra karriär i klassrummet – inte bara som rektor – krävs för att få fler studiemotiverade ungdomar att välja lärarbanan.

– Ingångslönerna är okej om man ser hur de andra länderna inom OECD ligger, men löneutvecklingen är på sina håll i Sverige icke-befintlig.