Annons
Jonas von Essen är tvåfaldig världsmästare i minne och pluggar till lärare.

Världsmästarens teknik hjälper eleverna att minnas bättre

Publicerad 18 september 2018

Fakta

Jonas von Essen

  • Ålder: 27 år
  • Bor: Göteborg
  • Bakgrund: På gymnasiet fick Jonas von Essen på biblioteket syn på en bok om minnestekniker. Han slukade de enkla övningarna i boken som snabbt ledde till en fascination över hur mycket det gick att memorera i hjärnan på så kort tid. Han har efter detta deltagit i ett flertal minnestävlingar och blev 2013 Sveriges första världsmästare i minne.
  • Aktuell: Är minnesatlet, föreläsare, författare, och studerar till att bli lärare. Han läser just nu tredje året på Chalmers.

Vill du hjälpa dina elever att minnas saker bättre? Flerfaldige minnesmästaren Jonas von Essen, som studerar till lärare, delar med sig av sina bästa tips på hur man skaffar ett minne i världsklass.

När skedde mordet på Gustav III, vilket riksdagsparti var fjärde störst i Sverige 1998 och vad heter fiskbulle på tyska nu igen? Få saker är så irriterande som att inte komma ihåg det man vill.

Jonas von Essen vet hur man minns saker. Han är tvåfaldig världsmästare i minne och under våren 2018 visade han upp sin egendomliga minnesbegåvning för den svenska publiken i tv-programmet ”Talang” där han bland annat memorerade 50 000 decimaler av pi.

Efter succéerna väntar nya utmaningar för minnesmästaren. Under hösten fortsätter han studierna till att bli lärare via mastersprogrammet på Chalmers i Göteborg.

 – Jag vill bli lärare för att jag alltid har haft åsikter om skolan och utbildning och om hur man kan göra skolan roligare och mer intressant. Att i lärarrollen få en chans att försöka förverkliga dessa känns som något av det mest spännande och kreativt utmanande man kan göra, säger Jonas von Essen.

Jag ska se till att det blir en del av den vanliga undervisningen.

Enligt Jonas von Essen kan vem som helst träna sig till ett superminne. Därför vill han visa fler människor hur minnesteknikerna fungerar, och det bästa sättet att göra det är att själv bli lärare och ge det till sina elever.

– Eleverna kommer att minnas mer med de här teknikerna och framför allt kommer de få mer tid över till att analysera och diskutera. Jag ska se till att det blir en del av den vanliga undervisningen och att det genomsyrar mina lektioner för att eleverna ska lära sig allt så bra som möjligt, säger han.

 I framtiden vill Jonas von Essen undervisa i matematik och historia. Men i just matematiken har man faktiskt väldigt liten nytta av minnestekniker, menar han.

 – Man använder inte minnestekniker för att ersätta förståelsen, det är för att underlätta lärandet. I matten är det ett problem att väldigt många inte förstår vad de lär sig, och att man i stället försöker memorera. Det tar bort själva meningen med ämnet, säger Jonas von Essen.

 I hans andra undervisningsämne, historia, är det väldigt mycket fakta och kunskaper som krävs som en bas för att få bäst förståelse – och därför kan man ha stor nytta av minnesteknikerna. 

 – Till exempel kan man använda sig av det här med ”minnespalats” (se tipslistan här bredvid) för att komma ihåg viktiga händelser och årtal. Det fungerar utmärkt för att skapa en överblick. 

 Hur stor nytta kan minnesteknikerna göra för lärare i klassrummet?

 – Det är så klart bara en del av allt som utgör en bra lärare eller en bra undervisning, men jag tror att det kan bidra väldigt mycket. En orsak till att många elever tycker att skolan är tuff är att det är svårt att lära sig saker. Det tror jag ofta kan bero på att de inte vet hur de ska gå tillväga när de lär sig, säger Jonas von Essen och tillägger: 

 – Men med hjälp av minnestekniker så skapar man en strategi för att ta sig an vilketn typ av material som helst, oavsett hur komplicerat det kan vara. 

Därför hade det varit naturligt om lärarstudenter skulle lära sig minnestekniker på lärarutbildningen, tycker Jonas von Essen.

 – Jag reagerade på det när jag studerade på lärarutbildningen. Dels så är det som lärare viktigt att på ett bra sätt kunna förklara och visa saker, men det är också viktigt att lära ut hur man som elev lär sig på bästa sätt – det vill säga få eleverna att fortsätta på egen hand.

TRE TIPS FRÅN MINNESMÄSTAREN

Hitta en plats att minnas med

  • En av de vanligaste metoderna, som jag själv gärna använder, är att skapa ett så kallat minnespalats. Jag utgår från en plats jag känner till väl och placerar sedan ut olika bilder och situationer i en tänkt promenad i palatset. Det är effektivt, enkelt och väldigt användbart för att snabbt skapa sig en överblick över ett nytt ämne. Men det är också värdefullt att använda som referensram i klassen som studieteknik. För då har alla en gemensam bas som alla kan utgå från.

Repetera rätt

  • En minst lika viktig del är spaced repetition som helt enkelt går ut på att man ska veta när man ska repetera någonting. Det är någonting som avspeglas i de flestas bristande studietekniker. Man repeterar väldigt godtyckligt, kanske bara kvällen innan ett prov, och hoppas att det ska sätta sig. All forskning visar att det är en väldigt dålig studiemetod för att minnas saker. 
  • I stället finns det forskning som har tagit fram optimala repetitionsmönster. Men med spaced repetition handlar det i grund och botten om att man repeterar mer och mer sällan. Alltså när man först lär sig någonting så behöver man repetera lite oftare och sedan varje gång man ska repetera det så kan man vänta lite längre tid innan man repeterar det igen. 
  • Att lägga repetitionerna vid rätt tidpunkt gör att man får in det i långtidsminnet. När du har fått in det här repetitionssättet så spar du väldigt mycket tid och minns bättre. Jag har till exempel appar som påminner mig när jag ska repetera något igen.

Minns även svåra begrepp

  • En annan fördel med minnestekniker är att göra saker som är väldigt svåra och abstrakta för hjärnan att komma ihåg mer konkreta och minnesvärda för att minnas. Det kan handla om språk, glosor eller historiska personer eller andra krångliga begrepp som man kan lära sig. 
  • Då handlar det om att göra om dessa till bilder med hjälp av en form av rebusteknik. Man tar någonting som det här ordet låter som, vilken man därefter associerar till en bild som har med det man vill minnas att göra. Det här kan sättas i system för att snabbt få in och hålla isär olika begrepp i huvudet så att man därefter kan fokusera helt på deras innebörd.
  • Då blir det både enklare att minnas och att förstå. Om du till exempel vill komma ihåg att ordet ”mochilla” på spanska betyder ryggsäck, kan du föreställa dig din MOr som ligger och CHILLAr i en ryggsäck. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons