Annons
Peter Fredriksson, Skolverkets nye generaldirektör. Foto: Magnus Glans

”Lärare behöver visa att de är professionella”

Publicerad 15 september 2017

Fakta

Det här är Peter Fredriksson

  • Bakgrund: Har arbetat som lärare, rektor, skolchef och utbildningsdirektör.
  • Om åren som lärare: ”Jag var väldigt glad i mitt yrke. Jag gick till jobbet varje dag och tyckte att jag hade ett fantastiskt jobb, fantastiska elever och att det var meningsfullt.”
  • Om varför han blev lärare: ”Dels var det ett av få akademiska yrken jag kände till, jag kommer från ett hem utan studietraditioner. Men jag drevs också av ett intresse att bidra till ett rättvisare samhälle. Jag tyckte att jag hade sett att många unga växte upp under omständigheter som gjorde att de inte hade möjlighet att välja sina liv. Skolan lyckades inte öppna dörrar till något annat och då tänkte jag att det kan kanske jag hjälpa till med.
  • Mest brinnande skolfrågan: ”Lärarbristen. Allt det andra är avhängigt detta. Det är en ödesfråga”.

Relaterat

Som ny generaldirektör för Skolverket vill Peter Fredriksson öka dialogen med lärarna. 
I en intervju med Skolvärlden förklarar han fördelen med att ha 30 års erfarenhet från skolans värld och vad han själv, som lärare, saknade från Skolverket.

När utbildningsminister Gustav Fridolin presenterade den nye generaldirektören gjorde han en poäng av att Skolverket för första gången nu leds av en lärare.

Själv är Peter Fredriksson noga med att lyfta fram sin samlade erfarenhet, 30 år inom skolans värld, först som lärare i historia och svenska, senare som rektor, skolchef och utbildningsdirektör i Södertälje. Under hela tiden har hans utgångspunkt varit att försöka ta ansvar för att barn och unga ska få förutsättningar för ett bra liv.

Men att han redan som lärare skulle drömt om en av de högsta posterna inom Skolsverige förnekar han bestämt.

– Aldrig, verkligen inte!

I dina olika roller har du mött Skolverket från utsidan. Finns det något som du har saknat?

– Ja, det gör det. Men då vill jag först betona att jag tror att svensk skola skulle vara bättre om man ute i skolor var mer upptagna av det Skolverket arbetar fram. Men en sak som jag känt från andra sidan väggen är att Skolverket ibland sköt över målet, det finns så mycket kompetens här och en stor vilja att göra något väldigt bra för skolan, men det är inte säkert att det som Skolverket tar fram är det som efterfrågas.

– Det vi gör måste nå våra målgrupper. Annars har vi ett begränsat värde.

Det finns en uttalad vilja från politisk håll att Skolverket ska närma sig det olika målgrupperna och samarbeta mer med huvudmän, rektorer och lärare, förklarara Peter Fredriksson.

– Och då tror jag att det är bra att den som ytters leder arbetet har den erfarenheten och vet hur förutsättningarna och behoven ser ut. Min ambition att tillsammans med alla medarbetare göra Skolverket till det nav i svensk skolutveckling som det borde vara.

Inom Skolverkets ansvarsområden ligger att ta fram läroplaner och nationella prov. Områden som fått en del lärarkritik, till exempel kunskapskravens värdeord och utformningen av de nationella proven.

Lyssnar Skolverket på kritiken?

– Skolverket lyssnar. Man har till exempel ansvar att se över styrdokument och anpassa utifrån att de ska vara begripliga och kunna omsättas i praktiken. Men vi kan inte alltid göra det en enskild lärare eller rektor önskar. Jag bedömer att man efterssträvar diaglog och mer av det ska vi ha.

Bakar man en egen kaka som smakar illa så behöver man inte upprepa det receptet.

Förutom mer samarbete med målgrupperna ligger i uppdraget att jobba mindre med generella insatser, säger han.

– Och istället rikta insatser mer utifrån behov och stödja huvudmän, rektorer och lärare med det vi vet är rätt.

”Det vi vet är rätt”. Peter Fredriksson pratar gärna om det.

– Ja, det är något jag återkommer till, göra det som är rätt. Jag brukar försöka tänka att har någon smakat en kaka som smakar bra så kan man sno det receptet. Och bakar man en egen kaka som smakar illa så behöver man inte upprepa det receptet. När man tar ansvar för undervisning måste man ha koll på framgångsfaktorer och vad som är riktiga prioriteringar.

Det kan handla om att fokusera på vad forskning och beprövad erfarenhet visat fungerar, något han saknar en samsyn kring.

– Faktiskt pågår rätt mycket i skolan som man skulle kunna definiera som fritt valt arbeta. Svensk skola skulle vinna så mycket på om man kunde skapa samsyn kring vad som kännetecknar en framgångsrik skolkommun, det goda ledarskap och bra undervisning.

Så ger han ett exempel på vad som skiljer Sverige från mer framgångsrika skolnationer.

– Det finns så klart många orsaker men en viktig förklaring är att lärarna får för lite feedback från rektor eller huvudmannen. Lärarna förväntas lämna ifrån sig mängder av uppgifter, allt från sammanställningar av resultat till svar på enkäter. Men svaren måste också följas upp och lärarna måste få återkoppling på det arbete de gör. 

Det behövs tydliga krav och förväntningar så man vet vad man ska förhålla sig till, säger han, och sen uppföljning och feedback utifrån det.

– Och jag menar inte kontroll, utan uppföljning för att kunna rikta stöd. En lärare som inte får till det i klassrummet behöver hjälp med vad som är framgångsfaktorer, samma sak med en huvudman som inte fungerar.

– Skolverket skulle kunna rikta sina insatser till detta. Och då måste vi kunna kommunicera ut vad som är framgångsfaktorer på olika nivåer. Och stödja utifrån det. 

Lärare behöver kliva fram och visa att de är de professionella.

På frågan vad som är Skolsveriges viktigaste fråga tvekar han inte.

– Vi kommer inte ifrån att det som behövs är utbildade och kompetenta lärare, förskollärare och skolledare. Det är en ödesfråga. Allt det andra är avhängigt detta. Sen måste vi ta ansvar för likvärdigheten. Men det kan vi bara göra om vi har duktiga lärare och duktiga skolledare. Det är de stora problemen som borde dominera svensk skoldebatt och delvis också gör det.

Vad kan Skolverket göra för att minska lärarbristen?

– Lönerna är viktiga, men det är mer politikernas område. Men vi måste även jobba med yrkets status och attraktionskraft. Skolverket kan bidra med att utveckla lärarrollen och ge lärare kompetenser som gör att de bättre klarar av att hantera sitt uppdrag. Det är bara så man långsiktigt bygger en auktoritet, genom att göra sitt jobb bra. Det är bara så man kan få föräldrar, politiker och debattörer att backa.

– Lärare behöver kliva fram och visa att de är de professionella, att de kan och är beredda att ta ansvar. Och då måste de få hjälp att göra detta och det kan Skolverket göra, stärka lärarnas profession.

Slutligen. Minns Peter Fredriksson varför han själv valde att bli lärare? Jodå. Som duktig i skolan men från ett hem utan studietraditioner var läraryrket ett av få akademiska yrken han kände till. Men där fanns också ett intresse för att bidra till ett rättvisare samhälle.

– Jag tyckte att jag hade sett att många unga växte upp under omständigheter som gjorde att de inte hade möjlighet att välja sina liv. Skolan lyckades inte öppna dörrar till något annat och då tänkte jag att det kanske jag kan hjälpa till med.

Kände du att du lyckades med det?

– Yes, det tycker jag att jag gjorde.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons