kemi_forskare
Lärarutbildningen

”Vissa ämnen på väg att utrotas”

Många lärarutbildningar riskerar att ställas in i höst – och få väljer att läsa bristämnen som kemi. Färre lärosäten kan vara en del av lösningen på den negativa utvecklingen, menar Bo Jansson, ordförande LR.

Bristlärarutbildningar

Så många är antagna till naturvetenskapliga bristämnesutbildningar:

Teknik:

11 till gymnasiet

17 till grundskolan

 

Fysik:

84 till gymnasiet

18 till grundskolan

 

Kemi:

30 till gymnasiet

18 till grundskolan

 

Biologi:

76 till gymnasiet

8 till grundskolan

 

Yrkeslärarutbildning, totalt:

538

Källa: Universitets- och högskolerådet (UHR)

Nyligen fick sökande till landets högskoleutbildningar antagningsbesked efter urval två och intresset för att bli lärare inom naturvetenskapliga ämnen har visat sig vara fortsatt lågt.

Till exempel har endast 28 personer antagits till lärarutbildningar med inriktningen teknik, enligt en uträkning Skolvärlden gjort baserat på siffror från Universitets- och högskolerådet (UHR).

– Med den här utvecklingen är det ju bara några få elever som i framtiden kommer att undervisas av behöriga lärare i de här ämnena, säger Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Han menar att det är extra oroväckande med tanke på att många av ämneslärarna går i pension de närmsta åren.

– Och det är rent av ännu fler som slutar av andra anledningar. Som jag sa redan för några år sedan: vissa ämnen är på väg att utrotas, säger Bo Jansson.

Enligt Bo Jansson visar tidigare rapporter att många som läser andra utbildningar övervägt att bli lärare, men valt bort yrket på grund av lönen, arbetsmiljön och utvecklingsmöjligheterna.

– Det finns andra utbildningar inom de här ämnena som lockar, som ingenjörsutbildningar. Det måste bli bättre löner och arbetsvillkor inom läraryrket så att studenterna ser att det är mödan värt att bli lärare, säger han.  

Gör regeringen tillräckligt nu för att ändra på det här till kommande år?

– Satsningen på tre miljarder kronor till lärarlöner har ett viktigt signalvärde, men både arbetsgivare och regering måste göra mer.

– Det är först när de yrkesverksamma ser en ljusning och upplever att det kommer att ordna sig, både gällande arbetsförhållande samt lön, som de börjar prata om yrket på ett annat sätt. Det är först då vi kan påverka ungdomarna.

Samtidigt visar en undersökning från SVT att omkring 400 högskoleutbildningar riskerar att ställas in i höst, eftersom ingen student blivit antagen. Och värst drabbade är lärarutbildningarna.

– Vi har sett den här utvecklingen tidigare, säger Bo Jansson, som han liknar vid en nedåtgående spiral som i slutändan drabbar bristämnena.

– Få söker ämnen där det verkligen behövs fler lärare. Det gör att högskolorna lägger ner utbildningarna. Något som i sin tur innebär att studenterna har färre valmöjligheter och tvingas välja de ämneskombinationer som finns. På så sätt missar vi de studenter som vill bli lärare i bristämnena.

Det behövs enligt Bo Jansson därför större möjlighet att kombinera olika ämnen. Något han tror går att uppnå genom att minska antalet lärosäten med lärarutbildning. I dag finns lärarutbildningen på 26 statliga lärosäten.

– Vi på LR tillsammans med studerandeföreningen menar att vi måste minska antalet högskolor med lärarutbildning för att kunna skapa bredd och fördjupning på några få ställen. På så sätt kan det bli enklare att kombinera med bristämnen.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm