Annons
Läraren Björn Benbasat och hans elever på yrkes-SFI i Botkyrka kollar in golfroboten Gonzalo. Foto: Jennifer Glans
Läraren My Kristiansson (till vänster) hjälper eleverna Klaudia Jaworska och Panos Mauropoulos under vårdföreläsningen. Foto: Jennifer Glans
Bild 1/2

Yrkes-SFI leder dem raka vägen ut i arbetslivet

Publicerad 19 oktober 2016

Relaterat

Med yrkes-SFI får utlandsfödda i Botkyrka en rakare väg till framtidens arbete. Undervisning i svenska kombineras med golfrobotar och vårdsnack.
– Vi har otroliga människor som kommer hit och inte kommer ut på arbetsmarknaden. För både deras och Sveriges skull måste vi dra nytta av dem, säger läraren Björn Benbasat.

”Fore!” Gonzalo har precis slagit till en golf-boll som rullar längs en uppbyggd ramp. Träffen är inte helt ren så bollkallen på andra sidan banan får problem att plocka upp bollen för att rulla tillbaka den till Gonzalo.

Både Gonzalo och ”golf-kallen” är Lego-robotar. Robotarna är byggda av elever som går på robot-SFI i Xenter beläget i Tumba i Botkyrkas kommun utanför Stockholm. Läraren Björn Benbasat står vid rampen och tittar på hur bollen rullar fram över träbordet. Innan projektet drog igång tidigare i år hade Björn Benbasat inte arbetat med SFI-elever.

– Jag är van vid att undervisa på högstadiet, där vill elever testa och behöver inte veta direkt vad målet är. Här måste man gå långsamt framåt. Våra elever är mer försiktiga och vill veta reglerna från början, säger Björn Benbasat.

I robot-SFI integreras vanlig SFI med teknisk. Eleverna läser på heltid och har ofta någon form av tekniskt utbildning från sitt hemland. Kursen som kallas ”0 till 100” är utformad så att även den helt utan förkunskaper ska kunna hoppa på. Kursen motsvarar två gymnasiekurser på hundra poäng. Som teknisk utbildning är det för tidigt att utvärdera robot-SFI i Tumba. Som svenskundervisning är kursen redan en stor succé, menar Björn Benbasat.

– Flera av studenterna pratade inte alls när vi började, redan efter ett par veckor här var de igång. Vi har utformat utbildningen så att tekniken ska vara det som driver och motiverar eleverna. Det är så viktigt att ha något att prata om. Och här blir de tvingade att kommunicera om tekniken för att kunna lösa problem och komma framåt, säger Björn Benbasat.

Hur ser du på din yrkesroll och på yrkes-SFI?

– I undervisningen gäller det att nå fram samtidigt som man engagerar, att designa uppgifter som både är lätta att förstå och som samtidigt går att bygga vidare på så studenterna känner att de kan nå ett mål och samtidigt uttrycka sig själva. Det är nyckeln när man tänker ut utmaningar, att hitta balansen. Vad gäller yrkes-SFI är det uppenbart att det behövs. Vi har otroliga människor som kommer hit och inte kommer ut på arbetsmarknaden. För både deras och Sveriges skull måste vi dra nytta av dem. Vi har många riktiga guldkorn här, det finns en oerhörd potential att ta vara på, säger Björn Benbasat.

Det skulle behövas en nationellt inriktad planering inom yrkes-SFI.

På andra sidan pendeltågsspåret i Tumba är stämningen glad och uppsluppen i ett klassrum på Botkyrka vuxenutbildning där läraren My Kristiansson instruerar sexton elever i vård-SFI.

”Vilken hjälp kan vi ge vårdtagaren?” står det på en digital powerpoint-lapp som går att läsa på tavlan. På en annan lapp står det ”Jag måste visa hen att jag är snäll och trevlig och plockar undan saker och kläder”. En elev kallas fram till tavlan för att försöka förklara vad som menas med orden på lapparna. När hon tvekar får hon hjälp av klasskamraterna som fyller i både meningar och ord. ”Arbetsterapeut” och ”rullstol” hörs i kör.

Vård-SFI i Botkyrka drog igång i ny tappning i augusti. Målgruppen är de som har en kortare utbildning från hemlandet och är intresserade av att jobba inom vård och som behöver bli bättre på språket. Eleverna läser parallellt en yrkesfokuserad kurs samtidigt som de läser C- och D-kursen på SFI.

Under en paus berättar Klaudia Jaworska att hon var fotterapeut i Polen och nu vill fortsätta i sitt nya hemland.

– Jag tycker undervisningen är väldigt bra med duktiga lärare. Jag vill fortsätta läsa vård. Jag är fyrtiotvå år och det är inte lätt att börja om från början. Men jag är en positiv person. Det kommer att gå, säger Klaudia Jaworska.

Hon får medhåll från klasskamraten Panos Mauropoulos som siktar på att läsa vidare till sjuksköterska.

– Det är stor skillnad mellan det vi gör här och på vanlig SFI. Här har vi diskussioner och ett väldigt bra lärarteam. Vi har en bra kommunikation. Vi är lite som en storfamilj, säger Panos Mauropoulos.

Efter lektionen sitter läraren My Kristiansson kvar i en bänk och försöker förklara skillnaden på vanlig SFI och vårdvarianten. Hon är i grunden SFI-lärare men har jobbat med vård-SFI i fyra år.

– All credd till SFI, men det jag tycker är positivt med yrkeskurser är att vi har ett konkret mål. Vi hjälper eleverna att fokusera på vad de ska göra direkt efter skolan och även kanalisera vad de kan läsa efteråt. Vi försöker få dem att förstå att kursen leder närmare till en egen försörjning, säger My Kristiansson.

Senare i höst är det dags för de första eleverna att, efter en språklig och kunskapsmässig bedömning, komma ut på praktik. En praktik som vård-SFI fått till stånd tack vare samarbete med vård- och omsorgsförvaltningen i Botkyrka kommun.

– Vi är extremt tacksamma att kommunen har öppnat dörrarna, säger My Kristiansson.

Vad är utmaningarna med jobbet?

– Att man måste läsa på och sätta sig in i yrket. Jag har ingen vårdbakgrund men är intresserad av att folk ska få med sig sin förmåga och de kunskaper de redan har om vården. Sedan är det en utmaning att förklara själva vårdsystemet i Sverige som kan vara väldigt främmande beroende på vilket land eleven kommer ifrån. Där är det inte bara att översätta rakt av.

All credd till SFI, men det jag tycker är positivt med yrkeskurser är att vi har ett konkret mål.

Vad skulle kunna bli bättre?

– Det skulle behövas en nationellt inriktad planering inom yrkes-SFI. Skolverket har inte utformat någon ram för hur kurserna ska se ut. Mycket hänger på hur ledningen i skolor och kommuner tänker. Att uppfinna hjulet i varje kommun tar på krafterna. Jag skulle också gärna se att det fanns mer anpassat material, bra läromedel saknas. Slutligen vill jag verkligen uppmana alla kommuner att våga öppna dörrarna och förstå att inget är omöjligt. Jag tror att det ibland kan vara lättare att göra beprövade saker. Allt vi gör här idag kanske inte fungerar till hundra procent, med det går framåt. Det ger resultat, säger My Kristiansson.

Vad är du mest stolt över?

– Att eleverna pallar att komma hit och lära sig nya sätt. Vi har några som arbetar extra inom hemtjänsten och de har kommit och sagt att ”vet ni vad, igår kunde jag faktiskt förstå vad min vårdtagare behövde för vi kunde kommunicera på svenska”. Det är sådana saker som gör att man sätter sig efter lektionen, läser på och pratar med andra. För det är mer sådant vi behöver, säger My Kristiansson.

Tillbaka till robotarna på Xenter. På ett bord åker nya Lego-figurer omkring och reagerar på olikfärgade lappar som ska symbolisera skräp. Om lappen är röd kör den vidare, om den är grön stängs roboten av.

Edrice Dehyar lägger en grön lapp tillrätta på bordsskivan. Han kommer från Kabul i Afghanistan där han är utbildad i systemvetenskap och hoppas fram-över komma in på en IT-säkerhetsutbildning.

– Jag tycker mycket om teknik så det här är ett väldigt bra sätt för mig att lära mig språket. Jag startade på SFI men det är mycket bättre här. Här pratar vi mer och diskuterar, skriver rapporter och samarbetar, säger Edrice Dehyar.

Klasskamraten Kanaan Alsayed är utbildad arkitekt och grafisk designer från Syrien. Hans mål efter robot-SFI är att läsa vidare till skylt- och storbildsproducent några lokaler bort i Xenter-huset.

– Jag skulle även vilja fortsätta jobba som grafisk designer, kanske som frilans. Det är det många som gör i yrket, säger Kanaan Alsayed.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världens bästa Anna är redo för en ny karriär

Jobb

Hon har tagit ett SM-guld, fyra VM-guld – och en lärarexamen på grundlärarprogrammet. Världens bästa innebandyspelare, Anna Wijk, ska nu fortsätta sin karriär i klassrummet som lärare.
– Det är ett fantastiskt viktigt yrke och jag är redo för uppgiften, säger hon.

Annons
Annons

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Lärarutbildning

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Annons

Läsa-skriva-räkna-garanti: Så ska den stärka lärarna

Tidiga insatser

Nya åtgärdsgarantin ska tvinga skolledare och huvudmän att lyssna på lärarnas bedömning av elevers behov.
– Det ska inte krävas att föräldrarna anmäler skolan för att deras barns ska få stöd, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Alla femteklassare programmerar i undervisningen

Programering

Lärarna i Sollentuna är redo för nästa steg i den digitala kompetensutvecklingen.
Under hösten kommer samtliga femteklassare i de kommunala skolorna att använda programmering i undervisningen.
– Jag längtar efter att få komma igång, säger läraren Viktoria Franzén.

Annons
Annons

Efter den tuffa starten – så klarade Elina praxischocken

Ny som lärare

Många nya lärare upplever den så kallade ”praxischocken”. Men hur är det – och hur går man vidare?
Skolvärlden har träffat Elina Halvarsson som fick en tuff start när hon efterträdde en populär högstadielärare.

Annons

Här är de unga lärarna för få: ”Det kommer bara bli värre”

Lärarbristen

De unga lärarna är få, pensionsavgångarna ökar och elevkullarna växer.
– Problemen kommer bara bli större, säger gymnasieläraren Niklas Blixt i Västervik.

Förslaget: Skolan kan få stänga ute politiska partier

Utbildningspolitik

Snart lägger regeringen ett lagförslag som kan ge rektorer möjlighet att stänga ute vissa partier.
– Det är viktigt att skapa tydlighet kring att det är skolan som bestämmer om partier ska bjudas in, kommenterar LR-ombudet Sten Hagberg.

Granskning lärarbristen

Så mycket ökar lärarbristen där du bor

Lärarbristen

Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, varnar Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Lista: Så många yngre fattas per kommun

Lärarbristen

Alla listor: så många yngre fattas kommun för kommun, län för län, och ämne för ämne.

”Läget är akut”

Lärarbristen

Låt obehöriga med akademisk examen plugga till lärare på arbetstid.
– Situationen i skolan är nu så akut att det måste till extra ordinära åtgärder, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Sandra bytte rymden mot läraryrket

Lärarbristen

Nyckeln till en lösning på lärarbristen kan vara att locka personer med en annan akademisk bakgrund till yrket.
– Jag ångrar mig inte, säger Sandra Forsman som bytte rymdteknik mot läraryrket.

Olika sätt att bli lärare

Lärarbristen

Här är några alternativa vägar till lärarbehörighet, vid sidan av de ”vanliga” lärarutbildningarna.

Specialläraren: Skolor lägger problemen i elevens knä

Särskilda behov

Elever med autism, adhd eller en annan funktionsvariation bemöts inte tillräckligt bra av den svenska skolan. Men små medel och en öppenhet för kreativa lösningar kan göra stor skillnad inför skolstarten, menar specialpedagogen Daniel Johansson.

Så kan psykisk ohälsa lindras i skolan

Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan på skolorna ökar lavinartat – trots satsningar på elevhälsan. Nu kräver Lärarnas Riksförbunds studerandeförening att lärarna utbildas i att arbeta med elevhälsan.
– Vi måste kvalitetssäkra hur vi får in elevhälsan under VFU, säger, Mimmi Rönnqvist, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Här får niorna prova på gymnasiet

Gymnasieval

I Falkenberg får högstadieelever prova på gymnasiet för att vara säkra på att välja rätt.
– Positivt om det kan minska felvalen, säger LR-ombudet Henrik Hjalmarsson.

”Anpassa nationella proven till barn med dyslexi”

Debatt

”Dyslektiker behöver ett alternativt sätt att genomföra de nationella proven. De här barnen måste få chansen att visa vad de kan, som alla andra”, skriver en mamma till en nioårig elev med dyslexi.

Kommentera

Betyg från klass 4: Därför deltar de i försöket

Tidiga betyg

I höst startar försöket med betygsättning från klass 4. Endast elva skolor deltar, trots att det finns plats för hundra. Av dem är en enda kommunal.
– Det kan leda till ökad kvalitet i undervisningen, säger en rektor som är positiv till betygen.

Nu har alla lärare rätt att ”visselblåsa”

Nya lagar

Anställa på fristående skolor omfattas nu av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda lärare. Den nya lagen trädde i kraft under sommaren.
– Det är en viktig förändring, säger Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck.

Förslaget: Så ska fler klara gymnasiet

Vägledning

Möjlighet för niondeklassare att praoa på gymnasiet, individuella utbildningsplaner och en tydligare vägledarroll. Det föreslår Moderaterna för att fler ska klara gymnasiet på utsatt tid.

Ny forskning: Så fungerade 100 procent inkludering

Inkludering

Hundraprocentig inkludering – är det möjligt? I en ny avhandling föjer specialpedagogen Inga-Lill Matson en kommun som införde ”en skola för alla” på 1990-talet.

”Släpp in normkritiken i klassrummet”

Pride

Lyft in arbetet med normkritik i varje klassrum, i varje ämne, hela tiden.
– Vi måste sluta att ta de heteronormativa och patriarkala former som finns runt om oss i vardagen för givet och istället börja ifrågasätta dem, menar Sanna Mac Donald, språklärare som också föreläser om normkritik.

Skolplikt från sex års ålder redan nästa år

Skolstart

Regeringen vill att förskoleklass från och med nästa hösttermin är en obligatorisk del av skolväsendet och att skolplikten utökas till tio år.

Är digitala nationella prov lösningen?

Debatt

De svårtolkade kunskapskraven och lärares arbetsbörda i stort skapar en gråzon när de nationella proven digitaliseras, och det är lärarna som hamnar i skottlinjen”, skriver läraren Linda Johansson. 

Kommentera

”Låt eleverna ta ledningen i värdegrundsarbetet”

Debatt

När eleverna får ansvar ökar intresset och relevansen genom att de deltar aktivt i planeringen och utvärderingen. Menar vi allvar med Lgr 2011s mål om att förbereda elever för att leva och verka i samhället är detta ett angeläget och prioriterat mål, skriver läraren Mia Stewart.

Kommentera

Sara Bruun: Tro inte att det räcker med auktoritet i klassrummet

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Den lärare som idag tror att det räcker att vara sträng, auktoritär och kunskapsförmedlande kommer efter ett tag förhoppningsvis inse att det inte räcker i dagens skola”.

Tävling

Vinn Mona Liljedals bok!

Tävling

Vi lottar ut fem exemplar av Mona Liljedahls bok ”Särskilt begåvade elever”. Svara på frågan och vinn.

Utredare ska stärka kritiserat elevhälsoarbete

Elevhälsa

Åsa Karle har fått i uppdrag att utreda bristerna i skolornas arbete med elevhälsa och stöd för att ge fler elever chansen att nå kunskapsmålen.
– Likvärdiga möjligheter för alla barn och elever är en av de viktigaste skolfrågorna idag, säger hon.

Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola

Läromedel

Shanghais exempel med en enda lärobok i matematik för samtliga skolor tar större hänsyn till beprövad erfarenhet än vad det svenska systemet gör. ​​Det menar den brittiske läromedels- och bedömningsforskaren Tim Oates.

”Professionsprogrammet måste få nationella riktlinjer”

Läraryrket

M och LR är eniga: lärarnas karriärutveckling behöver gemensamma riktlinjer för att säkra kvaliteten och undvika huvudmännens godtycke.
– Vi vill inte hamna i något som påminner om hanteringen av lärarlönelyftet, säger LR:s Åsa Fahlén.

Pojkar dominerar i klassrummet

Forskning

Pojkar talar mest i klassrummet. Men inte om samma saker som flickor. Nina Eliasson har forskat på högstadieelevers talutrymme i klassrummet och uppmanar lärare att ställa frågor som kräver eftertanke. 

Läraren: 5 faktorer som höjer elevernas mattekunskaper

Debatt

"Om du fortsätter öva och öva på det här sättet kommer det komma den dagen där du kan lösa matematiska uppgifter utan problem".

Undersökning: Så tycker partiernas väljare om skolfrågorna

Undersökning

Nästan 7 av 10 väljare vill att staten bör ha huvudansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Det visar en ny undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Det är fullt rimligt att folk tycker som de gör, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Forskare tveksamma till lämplighetstest

Lärare

Kan man redan genom ett lämplighetstest avgöra vem som kommer bli en skicklig lärare?
Risken finns att man sållar bort även dem som faktiskt kunnat bli duktiga under utbildningens gång, anser Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik.

Almedalen 2017

8 av 10 M-väljare: ”Skrota vinstsystemet för friskolor”

Almedalen

79 procent av Moderaternas väljare vill skrota vinstsystemet för friskolor som det ser ut i dag. Det visar en färsk undersökning.
– Väldigt förvånande och intressant, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Fridolin lovar satsa nya miljarder på skolan

Almedalen

Gustav Fridolin avslutade sitt tal i Almedalen med att prata om skola och utbildning.
– Får jag som jag vill så går vi hela vägen och genomför Skolkommissionens förslag. Tillför sex miljarder till skolan och staten tar åter ansvar för jämlikhet i skolsystemet, sa utbildningsministern.

De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan

Digitalt

När nödvändig teknik, kompetensutveckling och läromedel finns på plats, kvarstår ändå utmaningar med digitaliseringen, visar ny forskning.
 – Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det har man vunnit mycket, säger högstadieläraren Sofie Nilsson.

”Åkesson kidnappade folkhemmet i sitt tal”

Almedalen

Jimmie Åkessons tal i Almedalen handlade mycket om vårdpolitiken och folkhemmet.
– Jag tror att det är väldigt många socialdemokrater som sitter och är rätt upprörda över att folkhemmet användes på det här viset, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Oenighet kring KPU:er och lärarutbildning

Paneldebatt

Övernitisk byråkrati, politisk ovilja och lärosäten som är oense om hur lärarutbildningen ska se ut. Det är några hinder för att motverka lärarbristen som kom upp under en paneldebatt i Almedalen.

Ny forskning: ”Mjuka kvoter” gör skolvalet rättssäkert

Fria skolvalet

Obligatoriskt skolval vore bra, men först måste det otydliga regelverket styras upp. Det menar skolvalsforskaren Dany Kessel, som presenterar ny forskning om ”mjuka kvoter” som del av lösningen.

Läsambassadören: ”Låt eleverna läsa vad de vill”

Läslust

Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling vill inspirera lärare till innovativa metoder i undervisningen som skapar läslust. 
– Skapar vi möjligheter och variation i undervisningen kan alla elever vara med, säger hon.

S och M i handslag om skolpolitiken

Blocköverskridande gest

Här tar Camilla Waltersson Grönvall (M) och Anna Ekström (S) i hand på att jobba konstruktivt med skolkommissionens förslag.
– Förslagen ger grund och förutsättningar för att vi ska kunna komma väldigt långt vad gäller breda överenskommelser, säger Camilla Waltersson Grönvall.

En av tre klarar inte gymnasiet

Undersökning

Var tredje elev tar inte examen från gymnasiet. Det visar ny statistik som Lärarnas Riksförbund tagit fram.

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Skolpolitisk debatt

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Experten om Björklunds överraskande tal

Almedalen

Jan Björklund (L) gick hårt åt klyftor och integration i sitt tal i Almedalen. Men framför allt visade han upp en ovanligt personlig sida.

Finansministerns almedalslöfte: 20 miljarder till välfärden

Almedalstalet

Magdalena Andersson (S) lovade 20 miljarder till omsorg och välfärd i sitt Almedalstal. Hur stor del av löftet som tillfaller skolan gick hon däremot inte alls in på.

Experten: ”KD-talet var längst ifrån skolan”

Almedalen

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor talade mest om satsningar på äldre i sitt Almedalstal. Skolan däremot nämndes knappt i KD-ledarens anförande.
– Det här talet var absolut längst ifrån skolan hittills, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Känslomässig Annie Lööf om rasism, nazism och islamistisk terror

Partiledartalet

Centerpartiets Annie Lööf spände över många ämnen – men inte skolan – i ett långt partiledartal i Almedalen som bjöd på mycket känslor.

Ingen skola i V-ledarens Almedalental

Almedalen

Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet var först ut i Almedalsveckan 2017. Statsvetaren Jenny Madestam är inte förvånad över den uteblivna skolpolitiken i V-ledarens tal.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons