Annons

Går det att lita på lärarna?

I många sammanhang hör vi budskapen ”Lita på lärarna” och ”Vi måste lyssna och lita på professionen”. Båda lärarfacken basunerar gärna ut detta och menar att politiker inte ska lägga sig i vad som händer i skolan. Senast idag, 18/3, har Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand skrivit en debattartikel där Liberalerna, som i helgen har riksmöte, uppmanas lyssna på lärarna då ”vi är lösningen och har lösningen”.

Jag har under ett bra tag funderat på hur i hela friden politiker och allmänhet ska kunna göra det, känna förtroende för och lita på lärarkåren när det gång på gång visar sig att det inte alltid går? Ett tydligt exempel på detta är att vissa lärare inte följer instruktionerna inför nationella proven. Busenkla instruktioner som faktiskt inte går att missuppfatta. Någon eller några har uppenbarligen inte förvarat delprov C i svenska enligt instruktionerna. Därefter har någon lyckats fotografera provet och sprida det via sociala medier. Detta fick stora  konsekvenser för hela Skolsverige. Skolverket fick tidigt kännedom om det och gick ut med information om att ”viss spridning” hade skett. Detta plockades upp av media och sågs av elever som självklart hittade provet på nolltid. Inom några timmar spreds provet som en löpeld och viss spridning blev till att, gissningsvis, majoriteten av Sveriges elever i förväg hade sett provet. Detta på grund av att det inte gick att lita på någon eller några skolor som skulle förvarat provet korrekt.

Ett annat exempel är att det tydligt står att eleverna inte får ha tillgång till internetuppkoppling under tiden de skriver nationella prov. Jag har hört om flera skolor som inte brytt sig om detta utan ändå låtit eleverna skriva med tillgång till internet. Listan kan göras lång runt just att låta bli att bry sig om riktlinjerna för nationella proven. När vi konstaterar just detta hur ska politiker då känna att de kan lita på professionen?

Alldeles för många lärare följer inte heller gällande läroplan. Här kan listan göras ännu längre och jag har inte för avsikt att rada upp vad jag menar, men har tidigare bloggat om till exempel Papegojan och undantagsbestämmelsen och Vi lärare behöver ett bedömnings och betygslyft.

Vad beror det på att det blir så här? Varför följer vissa inte läroplanen och instruktioner och tycker att det inte gäller dem? Och hur kan de komma undan med det år efter år? Naturligtvis är det mycket som är väldigt bra med svensk skola, men det är tabu att säga att lärare inte alltid gör sitt jobb. Att säga att det finns dåliga lärare som inte borde jobba i skolan är ännu värre, men jag säger faktiskt det nu. Alla passar inte som lärare, men i lärarbristens spår går det inte att göra så mycket åt.

Självklart ska vi lärare ifrågasätta och inte bara gapa och svälja allt som är ”inne” och populärt inom skolvärlden just nu. Men vissa delar av lärarens arbete går faktiskt inte att välja bort. Det står, till exempel, i LGR 11 att eleverna ska läsa olika typer av texter i engelska. Här tror jag få skulle ge eleverna endast en och samma texttyp. Det är inte jätteofta man hör lärare säga: ”I år läser och skriver vi endast argumenterande texter för jag tror inte att eleverna lär sig något av att läsa och skriva faktatexter”, eller hur? Däremot hör jag titt som tätt: ”Jag vill inte använda digitala verktyg med mina elever för jag tycker inte de lär sig något.” Användandet av digitala verktyg med eleverna verkar lärare kunna göra som de vill med trots att det står i LGR 11 att de ska ingå. Vissa skolor har inte tillgång till tekniken och kan inte följa LGR 11, men det är inte detta jag syftar på.

Det står i LGR 11 att eleverna ska lära sig och kunna problemlösning inom matten. Då kan man inte välja bort att eleverna ska kunna detta med motiveringen ”men det blir ju för svårt på E-nivå. Då får så många F.” LGR 11 och kunskapskraven är inte en buffé där du kan välja att ge eleverna det du tycker bäst om. Allt ska med. That’s life.

Jag menar att, oavsett vad du anser om LGR 11, så är det vårt styrdokument och det ska följas. Det är inte något du kan välja eller välja bort. Hur ska politiker och allmänhet kunna lita på en yrkeskår där en hel del inte följer rådande styrdokument och tycker att de kan göra som de vill?

Däremot måste vi lärare ges organisatoriska förutsättningar för att kunna utföra vårt jobb och följa LGR 11. LGR 11 skulle också behöva utvärderas, men det är en annan diskussion än att välja bort delar för att just du inte vill. För att höja statusen och tilltron till vårt yrke måste faktiskt en del av oss skärpa till sig och utföra arbetet enligt gällande riktlinjer och styrdokument. Därefter kan vi börja diskutera ”lita på professionen”.

Reagera på inlägget:

Viktigt stärka elevernas digitala kompetens

Sedan en tid tillbaka har jag lämnat livet som skolbibliotekarie bakom mig och arbetar istället med strukturer och förutsättningar för skolbibliotek som samordnare för skolbiblioteken i Järfälla. Ett spännande arbete som, inte det heller, saknar utmaningar. Det finns sedan 2011 en lag som ger alla elever rätt till ”tillgång till skolbibliotek”, men lagens otydlighet kring vad det konkret innebär lämnar stort tolkningsutrymme för den enskilde rektorn.

Kungliga bibliotekets statistik visar mycket dystra siffror vad gäller elevers tillgång till skolbibliotek, som har potentiell möjlighet att spela en roll för deras lärande. Sedan i höstas finns det möjlighet för skolor att söka statligt bidrag för att anställa fackutbildade bibliotekarier, även om det där lämnas vissa öppningar för rektorer att anställa annan personal som de anser har ”lämplig kompetens”. Satsningen på kompetenshöjning i skolbiblioteket är förstås en av flera åtgärder för att på ett lokalt och nationellt plan höja standarden på skolbibliotekens verksamhet.

Skolinspektionen håller även på att ta fram riktlinjer för att kunna göra en riktad kvalitetsgranskning gentemot skolbiblioteken. En välkommen insats som förväntas tydliggöra hur situationen ser ut och vad Skolinspektionen anser definierar en adekvat skolbiblioteksverksamhet. Naturligtvis är det en komplex fråga eftersom förutsättningarna ser väldigt olika ut på stora och små skolor, skolor i stad och på landsbygd samt på skolor med hög respektive låg socioekonomisk standard.

Skolbiblioteksverksamheten är således lagstadgad och ska därmed ingå i den ordinarie skolpengen, men i en situation då skolbibliotek som pedagogisk funktion inte generellt har slagit igenom som begrepp och Skolinspektionens riktlinjer lämnar tolkningsutrymme ses skolbiblioteket ibland som en udda och främmande fågel. Det är mycket som ska finansieras av skolpengen och de verksamheter som har tydliga nationella krav går före verksamheter med mer diffusa krav. Rektorer har i allmänhet en välvillig inställning till skolbibliotek och litteratur, men det saknas tradition av att resonera kring skolbibliotek i termer av pedagogisk måluppfyllelse. Rektorer på skolor med låg socioekonomisk standard hänvisar ibland till bristande ekonomi som anledning till att inte satsa på sin skolbiblioteksverksamhet, trots en situation där det är än mer angeläget att intensifiera skolans språkutvecklande verksamhet i syfte att höja elevernas måluppfyllelse och att verka kompensatoriskt.

I torsdags i förra veckan, den 9 mars, tog regeringen beslut om att stärka och förtydliga den digitala kompetensen i skolans styrdokument. Ändringarna avser rektorers och lärares uppdrag, undervisningen i enskilda ämnen samt skolbibliotekets roll. Det blir nu rektors ansvar att tillse att skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas digitala förmåga och digitala kompetens. Något som både tydligt inkluderar skolbiblioteket i den ordinarie pedagogiska verksamheten och tydliggör att det krävs relevant kompetens för att fullgöra skolbibliotekets pedagogiska uppdrag. Beslutet gäller från den 1 juli 2018 och jag tror att beslutet är ett viktigt led i att skapa likvärdighet vad gäller tillgång till skolbiblioteksverksamhet som aktivt bidrar till elevernas måluppfyllelse.

Reagera på inlägget:

Representation i undervisningen räknas

Jag är en vit västerlandskvinna. Det är min erfarenhet som jag kan ta med mig in i undervisningen. Jag är inte från överklassen. Det är också en erfarenhet jag kan ta med mig in i undervisningen. Jag kan arbeta med maktanalyser och representationsproblematik utifrån detta. Det är viktigt för mig och jag är bekväm i det.

Det finns så många perspektiv jag missar. Så många förebilder jag inte låter ta plats i mitt klassrum.

Intersektionalitet

I ett intersektionellt perspektiv betraktas inte kvinnor som en enhet. Intersektionaltet inkluderar även t.ex. klass, ålder, funktion, sexuell läggning och etnicitet. Perspektivet innefattar alltså att kvinnor aldrig enbart ses som kvinnor, eftersom många andra parametrar spelar in. Det är ett synsätt som är ganska vanligt, men som vi i skolan ofta glömmer bort.

I höstas fick jag förfrågan att författa ett lektionscase till ett läromedel med lärarstudenter som målgrupp. Mitt expertområde är kvinnohistoria, men i detta case blev jag ombedd att använda ett intersektionellt perspektiv. På grund av vem jag är och mina erfarenheter är jag inte den som ska skriva ett case till ett läromedel med intersektionellt perspektiv. Jag känner att jag inte behärskar det nog för att göra något bra av det. Så jag tackade nej till uppdraget. Men snälla, jag vill gärna läsa det läromedlet. Låt våra lärarstudenter göra det. Låt dem tänka i termer av representation.

Nu vill jag ha revansch

Jag vet hur jag ska arbeta med kvinnlig representation i undervisningen. Jag kan även arbeta med kvinnlig representation ur ett mer globalt perspektiv, och sträva efter stunder då jag bitvis kan släppa eurocenterismen.

Så långt är jag med. Så långt klarar jag av.

Missförstå mig inte. Jag tycker att det är rimligt att anta ett intersektionellt perspektiv. Jag tycker att bred representation är jätteviktigt. För vissa ungdomars vägval i livet kan det till och med vara helt avgörande. Jag vill vara expert på detta också. Men det är jag inte.

Det blev alltså inget case skrivet av mig. På samma sätt som jag förstår att det måste vara jättesvårt för många att lyfta kvinnliga perspektiv i undervisningen. Men trots att caset uteblev, tänkte jag att jag ändå kan droppa några coola tjejer vi kan ta upp för en bred representation.

Funktionsvariation - Temple Grandin f.1947

Denna urhäftiga kvinna är autismtalangen personifierad. Hon är professor, kämpar för djurskyddsfrågor och en talesperson för personer med autism. Dessutom har hon utvecklat ett välanvänt system för human hantering av kor. Hon har tagit med sig sina egna erfarenheter in i teorierna kring hanteringen av boskap. Om Grandin finns en jättebra och prisbelönt spelfilm.  Se den!

I klassrummet

Hur ser en normenlig hjälte ut? Hur ser en normenlig skönhet ut? Vem ryms inom ramen? Vad gör vi med de som faller utanför? Personer med funktionsvariationer har länge i historien varit institutionaliserade. Detta gör att det finns enormt få förebilder. På senare år har diskussionen kring representation av människor med funktionsvariationer inom offentliga media blommat upp. Det är uppenbart att människor i rullstol, med downs syndrom eller någon annan variation inte syns i media så mycket, och det är ett problem. Det är något vi kan diskutera med våra elever om. 

Klass - Moa Martinsson f. 1890

Efter en fattig och ganska eländig uppväxt lyckas denna kvinna bli en av våra mest uppskattade författare. Här finns det många böcker att välja mellan när ni ska diskutera Sveriges historia, kvinnors möjligheter och Martinssons författarskap.

I klassrummet

Vilka möjligheter har arbetarklasskvinnorna idag? Vilka sociala och ekonomiska hinder ska de övervinna? Jämför nu och då! Martinsson var bortglömd under stora delar av 1900-talet. Varför?

Jag funderade och funderande. Jag engagerade dessutom alla runt omkring mig. Kvinnor som kommer från arbetarklassen, men lyckats bli historiska genom sina bedrifter lyser med sin frånvaro. Varför är det så? Dessa kvinnor har såklart haft enorma såväl ekonomiska som sociala hinder att övervinna. Att som arbetarklasskvinna i Sverige välja bort barn och fabriksarbete var för de flesta en omöjlighet. Detta är enormt intressant att diskutera med eleverna.

Bessie ”Queen Bess” Coleman f. 1892

Som dotter till två f.d. slavar och sedan uppvuxen med sin ensamstående mamma, var utsikterna för Coleman egentligen inte de bästa. Att både vara afroamerikan och arbetarklass försvårar avsevärt möjligheten att bli en historiskt känd person. Men Bessie Coleman ville bli pilot. För detta var hon tvungen att uthärda rasistiskt våld och grov diskriminering. Tillslut avslutade hon utbildningen i Frankrike och blev den första afroamerikanska personen att ta flygcertifikat. Efter detta försörjde hon sig som konstflygare för att samla in pengar till en flygskola för afroamerikanska kvinnor.    

I klassrummet

Att ta med sig sina erfarenheter är enormt givande. Vilka erfarenheter bär eleverna omkring på? Erfarenheter som kan ombildas till drivkrafter. Diskutera den tidlösa frågan om vad som driver oss. Många skolor kan dessutom ha turen att bedriva utbildning för ungdomar som just kommit till Sverige. Ungdomar med massor av erfarenheter. Samarbeta! Detta är en guldgruva för den nyfikne.  

Sexuell läggning / könsidentitet - Karin Boye f. 1900

Ett utmärkt sätt att både få njuta av underbar poesi och ta del av ett livsöde utöver det vanliga är att studera Karin Boye. Det går att läsa Karin Boye som en historisk gestalt, som berättar mycket om sin samtid. Man kan bara föreställa sig hur mycket mod det måste ha krävts av Boye att avsluta ett äktenskap med en man, för att leva tillsammans med en kvinna. På den tiden var homosexualitet brottsligt.

I klassrummet

Eftersom normbrytande sexuella handlingar länge fallit under strafflagen är mörkertalet stort. Vi hittar enkelt ett antal kvinnor som klätt ut sig till män, det öppnade dörrar. Det är svårare att hitta historiska förebilder som har brutit mot normer för sexuell läggning och könsidentitet för att leva ett liv som t.ex. öppet homosexuell kvinna. Minnen av dessa människor hittas allt för ofta i arkiven för de psykiatriska institutionerna.

Om sig själv skrev Karin Boye ”Dig jag hatar, du mitt usla videväsen, du som flätas, du som vrides, lydande tåligt andras hand" (Moln 1922). Finns det unga som känner så idag? Jämför och prata om när det är extra svårt att vara sig själv? 

SLUTLIGEN

Representation är jätteviktigt. Vi vill alla kunna relatera. Vi vill veta att vi får delta, att vi räknas, att vi också kan vara som hjältarna, att vi också kan lyckas och att vi också kan bli historiska, eller kanske bara få det där jobbet vi gärna vill ha. Saknar vi representation riskerar vi cementeras in i en föreställning om vad vi borde vara. Då vågar vi inte utmana.  Då vågar vi kanske inte någonting.

Reagera på inlägget:

Hög tid att ta ett helhetsgrepp på gymnasiet

Den svenska gymnasieskolan har ett överhängande problem som inga reformer hittills lyckats råda bot på. Varje år lämnar var fjärde elev gymnasie-skolan utan fullständiga betyg trots att en fullföljd gymnasieutbildning är avgörande för ungdomars framtida möjligheter. Ett litet land som Sverige har inte råd att tappa en så stor andel av varje årskull när vi ständigt går mot en allt mer kunskapsbaserad ekonomi. 

Den nya gymnasieutredningen har lämnat förslag på åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Vi välkomnar många av utredningens förslag, bland annat återinförandet av ämnesbetyg, grundläggande högskole-behörighet på yrkesprogrammen och ett estetiskt ämne. Det finns ett flertal viktiga förslag till bestämmelser som bland annat betonar huvudmannens och rektors ansvar att se till att eleven får det eleven behöver för att klara av utbildningen.

Jag vill dock poängtera att utredningens förslag bör ses som en del av en bredare strategi. Att utveckla en gymnasieskola där alla elever har möjlighet att lyckas kräver fler och mer omfattande åtgärder än de förslag som utredningen kommit fram till.

För att kunna påverka gymnasieskolans verkliga problem måste det till sådant som har betydelse i klassrummet. Framförallt tillgången till legitimerade lärare och behöriga studie- och yrkesvägledare samt att lärarna och vägledarna får rimliga förutsättningar att göra ett bra jobb. Skolan är till för eleverna och eleverna måste ges de bästa förutsättningarna att kunna ta till sig kunskapen. Då spelar den lärarledda undervisningstiden en avgörande roll. Gymnasieskolan måste åter få en reglering som innebär att en gymnasiepoäng motsvarar en garanterad undervisningstimme. Det är också helt avgörande att eleverna får tillräckligt stöd för att klara av utbildningen. 

För att motverka avhoppen från gymnasieskolan är det grundläggande att redan tidigt i grundskolan upptäcka och sätta in stöd till elever som behöver det. Men samtidigt krävs det också kraftigt ökade statliga resurser till stöd även i gymnasieskolan. Det kommer att kosta – men det kostar mer att låta bli. De unga som avbryter sina studier och hamnar i utanförskap kostar samhället runt 260 miljarder per årskull.

För att långsiktigt komma till rätta med problemen kring stöd och resurser, krävs i slutändan en övergripande reform av gymnasieskolan. En reform som riktar in sig på skolans kompensatoriska uppdrag och styr resurserna dit där de behövs mest för att alla elever ska kunna nå gymnasieexamen. 

Vi har länge drivit att staten måste ha finansieringsansvaret och reglera skolverksamheten. Det är enda sättet att garantera eleverna likvärdiga möjligheter. Det är dags att regeringen tar ett helhetsgrepp kring frågan om styrningen och finansieringen av den svenska grund- och gymnasieskolan, annars riskerar alla kommande reformer att bli ett slag i luften. 

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Ledare i Skolvärlden #2 2017

Reagera på inlägget:

Trycket på nationella proven har gjort något med lärarkåren

Ett uttryck som använts ganska mycket i engelsk och amerikansk forskning och debatt är uttrycket ”Teaching to the test” Med det menas det fenomen som uppstår när mycket står på spel utifrån enstaka prov. Några av de extrema fallen är från England och USA där skolors existens eller lärares anställning har gjorts beroende av resultaten från eleverna på olika standardiserade prov. Det som händer då är att lärare börjar undervisa i svaren på frågor de tror eller vet ska komma på proven. Man börjar öva barnen på proven.

För ett prov som är tänkt att avspegla till exempel förändringar i elevers kunskaper över tid är detta naturligtvis förödande. Tänk bara på den diskussion vi har haft om att det ska finnas länder som låter sina barn öva på Pisa-frågor så man ska vinna Pisa-tävlingen.

Det finns stor anledning för lärarkåren att börja diskutera det här i det svenska skolsystemet där de nationella proven har börjat få så stor betydelse. Skolors kvalitet är tänkt att bedömas utifrån resultaten, rektorer och lärare bedöms utifrån dem och vi har också hamnat i en diskussion där lärarkårens skicklighet bedöms utifrån hur nära deras betygsättning ligger resultaten på nationella prov för individuella elever. Det är också saker som Skolinspektionen tittar på när de är ute och inspekterar.

Det är viktigt att notera att det här är kan vara en mycket oönskad utveckling som vi verkligen behöver ha en diskussion och där inte minst lärarkåren behöver tänka till.

På just det här området har vi också en mycket kraftfull förändring i lärares attityder över tid. Förändringen är faktiskt så kraftig att jag knappt vet att jag har sett så snabba förändringar i något material av den här sorten någonsin. Trycket på de nationella proven har gjort något med lärarkåren i Sverige. Nationalekonomen Jonas Vlachos har på bloggen Ekonomistas lyft frågan med statistik från Skolverkets analys av de nationella proven. Han har valt ut de här tabellerna:

Och

Förändringarna i svaren mellan 2003 och 2015 är mycket stora. De nationella proven styr allt kraftfullare både hur och om vad lärare undervisar!

Men är det vad som är de nationella provens uppgift? Eller kanske ännu bättre – är det svenska lärares arbete att träna elever på nationella prov eller är det att undervisa utifrån läroplaner och kurs-/ämnesplaner?

Är detta en önskad situation? Är det vad en profession ska göra?

Reagera på inlägget:

Sidor