Med ett bättre upplägg skulle det fria skolvalet kunna bidra till integrationen istället för tvärtom, menar forskare vid Stockholms universitet.
Det fria skolvalet är en segregerande faktor i dagens samhälle, medan de positiva effekterna på resultaten mestadels har uteblivit. Det menar Dany Kessel, doktorand vid nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet.
– Den största segregerande faktorn i samhället är sannolikt bostadssegregationen. Men all forskning visar att det fria skolvalet också har en negativ effekt. Socioekonomiskt starka familjer väljer bort skolor med blandad elevuppsättning och det bidrar till segregationen, säger han när rapporten ”Ett smartare, rättvisare och mindre segregerande skolval” presenteras på måndagen. Han har författat rapporten ihop med sin forskarkollega Elisabet Olme.
Skolvärlden har tidigare skrivit om duons forskning kring införandet av ”mjuka kvoter” i skolvalssystemet.
Syftet med den nya rapporten är att se över huruvida skolvalet måste vara segregerande, eller om det finns sätt att designa systemet för att påverka i en annan riktning. Resultatet är tio förslag för riksdags- och kommunpolitiker att överväga för att skapa ett skolvalssystem som motverkar segregationen istället för att förstärka den.
Dany Kessel betonar särskilt två punkter på listan: förbjud strategiska incitament i skolvalssystemet, och inför en gemensam intagning för samtliga kommunala och fristående skolor i en kommun.
– Strategiska incitament handlar om att de som väljer inte bara agerar utifrån vad de själva vill, utan väger in fler faktorer: vad är min sannolikhet att komma in här, hur tänker de andra som väljer, hur stor är deras möjlighet att komma in, och så vidare, säger han till Skolvärlden.
Den sortens funderingar leder till att folk försöker överlista systemet med olika strategier, och enligt Dany Kessel är det de resursstarka familjerna som lyckas dra fördel av det, medan svagare grupper får ta smällen. Därför bör systemet formas så att liknande incitament försvinner.
Att ha en och samma intagning för alla skolor i en kommun, oavsett huvudman, ska göra systemet mer jämlikt.
– På vissa orter idag kan du vara med i tio olika antagningsprocesser samtidigt, och den ena skolan vill ha svar innan du hört något av den andra och så vidare. Det är de resursstarka familjerna som har bäst förutsättningar att lyckas, säger Dany Kessel.
Ett stort hinder för en gemensam antagning är enligt Friskolornas Riksförbunds VD Ulla Hamilton den frostiga relationen mellan kommunerna och de fristående huvudmännen.
– Det finns en stor misstro från friskolorna gentemot kommunerna. Många litar inte på att man skulle få en schysst bedömning från kommunen, så en sådan lösning kräver att man hittar någon annan som tar hand om antagningen, säger hon till Skolvärlden.
Men om den aspekten gick att lösa, tycker du att en gemensam antagning låter som en bra idé?
– Det råder delade meningar om det inom Friskolesverige, säger hon.
Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén välkomnar att forskarvärlden försöker komma tillrätta med den ojämlika fördelningen av socioekonomisk starkare respektive svagare grupper i separata skolor.
– Vi ser att vi har skolor med en stor del elever som har tuffare förutsättningar. Det blir ofta en resursfråga och det är klart att arbetsmiljön för lärarna i skolorna påverkas. Sen tror jag att nästan alla lärare har det här demokratiska perspektivet – vad är det för samhälle skolan är med och skapar? När vi ser att det glider isär mer och mer så blir man bekymrad, säger hon.
Hon menar också att det behöver införas begränsningar i hur ofta en elev får byta skola.
– Det är inte ovanligt att man har en elev första dagen på terminen, och sedan andra dagen så är den inte där, man får nya elever en vecka och nya elever igen efter en månad. Och då har de redan varit på två andra skolor. Det är klart att det påverkar möjligheterna både för de här eleverna och för lärarna att hålla en planering.
Läs mer och ladda ner rapporten här.