Annons
Åse Hansson, Jan-Eric Gustafsson och Marianne Dovemark.

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Publicerad 22 februari 2018

Relaterat

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation. 
– Bra och effektiv undervisning förekommer oftare på skolor med en hög andel elever från resursstarka hem. Det är samma skolor som har en hög andel behöriga lärare.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson inledde det nya året med att i en debattartikel slå fast tre ödesfrågor för skolan. En av dem var skolsegregationen. 

Han konstaterar att skolsegregationen ökat och att den leder till att vissa skolor har mycket svåra förutsättningar att klara sitt uppdrag.  

Skolsverige har haft flera anledningar att fira på senare tid. Det senaste styrkebeskedet kom i december med Pirls, som mäter fjärdeklassares läsförmåga och attityder till läsning, och där de svenska eleverna lyckades bra. Även den senaste Pisa-mätningen väckte hopp, den nedåtgående trenden tycktes vara bruten. 

Men. Ständigt samma smolk i glädjebägaren. Det går inte lika bra för alla elevgrupper. 

Framförallt slår elevernas sociala bakgrund igenom. Så var fallet i Pirls där ”elever med högre grad av hemresurser” presterade betydligt bättre än ”elever med lägre grad av hemresurser”.  Och i Pisa, där likvärdigheten i ett lands skolsystem mäts utifrån inte mindre än sju olika likvärdighetsindikatorer, hade Sverige för-sämrats i fem av dessa jämfört med mätningen tre år tidigare.  

Jan-Eric Gustafsson, senior professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, konstaterar att likvärdighetsbegreppet är ganska svårfångat och att man använder en lång rad olika indikatorer, både för att jämföra länder och hur det ändrar sig över tid.

– En av de mest använda och mest uppskattade parametrarna för att fånga likvärdigheten är hur mycket elevernas sociala bakgrund – föräldrarnas utbildningsnivå, ekonomi och yrkesstatus – slår igenom. Det är en av de viktigaste indikatorerna på ett utbildningssystems grad av likvärdighet, säger han. 

Den sociala bakgrunden har fått större betydelse här.

Internationellt finns det väldigt stora skillnader mellan hur mycket elevernas hemförhållanden påverkar deras resultat men de nordiska länderna ligger ganska bra till. 

– Det som är mindre bra är att Sverige är ett av få länder som har en negativ utveckling. Den sociala bakgrunden har fått större betydelse här. 

Jan-Eric Gustafssons egen forskning visar på det. Han har använt data från avgångselever i grundskolan för att undersöka perioden 1988 till 2014 och resultatet visar att föräldrarnas utbildningsnivå har fått ökad betydelse för elevernas resultat. 

Den svåra frågan, säger Jan-Eric Gustafsson, är att sen ta reda på varför det blivit så. Han förklarar att den stora förändringen sker på skolnivå. Tittar man däremot inom skolan, på elevnivå, så händer egentligen ingenting. 

– Då ligger det nära tillhands att misstänka att det handlar om skolsegregationen som vi vet ökat. Det är för övrigt den andra stora indikatorn på likvärdighet – hur stora skolskillnader man har vad gäller elevsammansättning utifrån föräldrarnas utbildningsnivå, migrationsbakgrund och utbildningsresultat – och där har vi haft påtagliga ökningar i Sverige. Det är rimligt att tro att det är de förändringarna som ligger bakom att familjebakgrunden slår igenom mer.

Man undrar förstås varför det blir så här.

En aspekt av skolsegregationen, och som spär på den ytterligare, är den pedagogiska segregation som Åse Hansson påvisat i sin forskning. Även hon är verksam vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.  

Det som varit i fokus i hennes forskning är undervisning och lärarkompetens, alltså själva förutsättningarna för det pedagogiska arbetet i klassrummet. Det som väckte Åse Hanssons intresse var att hon såg att skolors matematikundervisning såg olika ut beroende på elevsammansättningen. 

– Om vi talar i grova termer så var mindre framgångsrik matematikundervisning – få genomgångar, lite samtal kring uppgifter, få lärarledda lektioner och mycket eget arbete i egen takt – vanligare på skolor med en hög andel elever med utländsk härkomst och där föräldrarna hade låg utbildningsnivå, säger Åse Hansson.

Och vice versa. Den mer framgångsrika undervisningen såg hon i klasser med resursstarka föräldrar. 

– Det är en form av pedagogisk segregation. Och man undrar förstås varför det blir så här. Det finns flera orsaker och beror inte bara på lärarkompetens, men eftersom vi vet att den är så oerhört viktig, så blir det en hypotes: Kan det vara så att lärarkompetensen är lägre där eleverna har sämre förutsättningar? Vi gjorde studier på det, i samtliga ämnen, och fann att jo, så var det ju. 

Den pedagogiska segregationen avseende lärarkompetens har ökat.

Lärarkompetens mättes både i form av behörighet, det vill säga pedagogisk högskoleutbildning, och om den undervisande läraren hade relevant ämneskompetens och hur den utnyttjades av rektor vid befattningstillsättningar. 

– Både den formella behörigheten och hur väl man utnyttjar kompetensen är sämre på skolor med mer utmanande elevsammansättning och gapet mellan olika skolor har ökat, så, ja likvärdigheten har minskat, det ser vi. Det har blivit större och större skillnader i försörjning av god lärarkompetens. Den pedagogiska segregationen avseende lärarkompetens har ökat, säger Åse Hansson.

Varför blir det så här? 

– Det är inget vi har studerat men andra har försökt utröna det. Vad man är överens om är att den nya lönesättningen bidragit till att lärare byter skola och, nu spekulerar jag, byter man arbetsplats så är det väl troligt att man byter till ett mer stabilt område och inte bara tittar på lön. Så min gissning är att det skett en förflyttning av mer meriterade lärare över till lugnare arbetsmiljöer. Sen påverkar det också att vi har en låg försörjning överhuvudtaget av behöriga lärare, säger Åse Hansson.

Jan-Eric Gustafsson satt som ordförande i Skolkommissionen som för snart ett år sedan presenterade sitt slutbetänkande och som innehöll förslag både för att stärka likvärdigheten och mer specifikt minska skolsegregationen.

– Åse Hanssons resultat är en indikation på att vi har en ”antikompensatorisk fördelning av lärarkompens”, säger han.

Det kräver långsiktighet.

Ett av förslagen handlade om en mer likvärdig nationell finansiering av skolan i form av ett socioekonomiskt bidrag till kommuner med stora utmaningar. 

– Vi vet att resurser har mer gynnsamma effekter för de elever som har sämst hemförutsättningar, under förutsättning att man använder pengarna på rätt sätt, exempelvis genom att förbättra kvaliteten på undervisningen genom fortbildning eller rekrytering av mer erfarna lärare, säger Jan-Eric Gustafsson.  

Skolsegregationen var något ledamöterna brottades mycket med. Boendesegregationen och närhetsprincipen var två stötestenar. 

 – Något som av naturliga skäl är svårt att göra något åt, framför allt när barnen är små. Det vi föreslår för att minska skolsegregationen är ett tydligare ansvar för huvudmännen att planera sin skolverksamhet så att man i görligaste mån får en blandad social sammansättning. Men det kräver långsiktighet. 

Skolkommissionen föreslog också obligatoriskt/aktivt skolval. 

– Förslag som handlar om kvotering av elever låter sig däremot inte göras i Sverige eftersom vår diskrimineringslagstiftning förhindrar det.

Personligen tror jag inte det räcker att locka med högre lön. 

Åse Hansson säger att den viktigaste åtgärden för politikerna för att komma tillrätta med skolsegregationen är att bygga ett samhälle utan den bostadssegregation vi har i dag. Selektionen av barn har också ökat med det fria skolvalet och fristående skolor, säger hon. Det är nästa utmaning att lösa. 

– Om jag var politiker skulle jag försöka hejda selektionen av barn så att vi fick skolor som var mer heterogena. Det tycker jag är prio ett. 

– Men om vi inte lyckas med det, om vi av någon anledning accepterar att så här ser det ut, då måste vi börja styra om lärarkrafterna och hitta mekanismer så att vi får riktigt kompetenta lärare som bedriver god undervisning, oavsett vilken klass det handlar om. Sen vad det är som stimulerar detta, det är väl snarast en fråga för lärarfacken. Personligen tror jag inte det räcker att locka med högre lön. 

Det fria skolvalet är ytterligare en faktor som enligt Skolverket, till viss del, kan förklara den ökande skolsegregationen. Nyligen skrev en grupp forskare från flera skolnära discipliner en debattartikel i Svenska Dagbladet där man riktar kritik mot just det fria valet som man menar bidragit till en ökad segregation av elever.

Ett problem är att valet aldrig är fritt i praktiken.

Resursstarka elever söker sig till skolor med andra resursstarka elever och konsekvensen blir en segregerad skola. Förlorarna är bland annat elever i stigmatiserade bostadsområden och elever i glesbygd.

– Ett problem är att valet aldrig är fritt i praktiken. Du väljer alltid utifrån din egen horisont och de möjligheter du själv ser framför dig, säger Marianne Dovemark. professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och en av dem som undertecknat artikeln. 

Och skolorna själva bidrar till uppdelningen av elever. 

– Jag har bland annat studerat skolornas marknads-föringsmaterial och det är väldigt tydligt hur skolor ”ropar an” olika grupper av elever. För att gå på den här skolan så ska du tänka att du ska vidare till högre utbildning, för att gå på en annan ska du vara praktiskt lagd. Man segregerar tydligt i sitt sätt att ta sig an sin uppgift. 

Det handlar inte bara om friskolor utan segregationen slår lika hårt inom kommunala skolor. 

– Vi ser i våra studier tydliga hög- och lågstatusskolor inom både den kommunala och den fristående sektorn , säger Marianne Dovemark. 

I debattartikeln riktar forskargruppen också kritik mot Skolkommissionens lösningar på skolsegregationen, lösningar som de menar är otillräckliga och symtomatiska för en samtid präglad av tro på valfrihet och marknadslösningar. 

Utgångspunkten för det fria skolvalet är tron på marknadens krafter.

Framförallt vänder de sig emot idén om ett obligatoriskt skolval eftersom man, skriver de, genom att göra skolvalet obligatoriskt, befäster den princip som medverkat till att skapa segregation mellan olika kategorier av elever.

Vad vill du se i stället för ett fritt skolval? 

– Jag har inget givet svar på det. Vi vill framför allt problematisera valfriheten som blivit så självklart att tar det för givet. Utgångspunkten för det fria skolvalet är tron på marknadens krafter, att tävlan och konkurrens skulle skapa en marknad med en mångfald av ”bra” skolor, men vi ser i praktiken att det blivit något annat. En ökad segregering och en tydlig monopolisering inom friskolebranschen.

– En god utbildning måste vara något alla har rätt till i ett samhälle som säger sig vara demokratiskt. Målet måste vara att alla skolor kan bedriva undervisning där barn och unga lär sig, trivs och mår bra. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Valet 2018

Björklund: Många amatörer som styr skolan i kommunerna

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Annons
Annons
Annons

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

Annons
Annons

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

Annons

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Kritik mot Skolverket

Tjänstemän på Skolverket anklagas för att sabotera kunskapskraven

Kritik

Dagens kritiserade kunskapskrav är resultatet av att tjänstemän på Skolverket medvetet gick emot regeringens direktiv. Det menar skoldebattörerna Per Kornhall och Isak Skogstad, som hänvisar till läckta interna dokument.

Skolverket efter kritiken: Kunskapskraven togs fram i bred dialog

Kunskapskraven

Skolverket ser över sina interna processer efter kritiken, men vänder sig samtidigt mot den.
– Det satt inga enskilda tjänstemän och kokade ihop någonting på egen hand, säger generaldirektör Peter Fredriksson till Skolvärlden.

”Vinstdrivande skolor väljer bort elever som behöver stöd”

Debatt

Vinstdrivande skolor väljer bort elever som behöver stöd. Det är anledningen till att vi inte ska ha vinster i välfärden, skriver Lisa Palm, utbildningspolitisk talesperson för Feministiskt Inititativ. 

Kommentera

Avtalsrörelsen: 63 000 har skrivit på upprop för lärarna

Avtalsrörelsen

Namninsamlingen till stöd för lärarnas krav har passerat målet på 50 000 underskrifter. På tisdagen lämnar lärarfacken över listan till SKL.
– Det finns ett otroligt engagemang för lärarna även utanför skolan, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Jag var dömd att misslyckas med en elevassistent

Elevassistent

Idrottsläraren Alexander Skytte: ”Elevassistent till en elev med utåtagerande beteende kan vara en av de sämsta lösningarna jag har stött på. Tro mig, jag har haft fyra olika enbart på lågstadiet”.

Läromedelsbranschen måste tänka om innan det är försent

Debatt

Läromedelsproducenterna måste förnya både koncepten och prissättningen. Det menar Rolf Ekelund, lärare och tidigare läromedelsförläggare.

Kommentera

Garantin blir verklighet: ”Bra att fånga upp eleven tidigt”

Beslut

Garantin som ska säkerställa att elever som är i behov av stöd tidigt ska få hjälp har fått gehör i riksdagen. Specialpedagogen Maria Axelsson ser positivt på beslutet.
– Det är bra att kartläggningen och analysen görs tidigt, säger hon.

20 000 lämnar skolan utan betyg: ”Ett misslyckande”

Studenten

20 000 gymnasieelever lämnar skolan med ofullständiga betyg. Ett stort misslyckande, menar Lina Hultqvist, ordförande för Sveriges Elevkårer.
– Det är en fråga som inte får tillräckligt mycket uppmärksamhet.

Betyg

Professorn: Glädjebetyg vanligast på friskolor

Forskning

Fristående skolor sätter glädjebetyg i större utsträckning än kommunala, enligt en ny studie vid Stockholms universitet. Internationella engelska skolan och Kunskapsskolan pekas ut som mest generösa i betygssättningen.
– Tilliten till skolan riskerar att undergrävas, säger Gymnasieminister Anna Ekström till Skolvärlden.

Ministern på krigsstigen mot Björklund

Vinstjakten

Gymnasieminister Anna Ekström utmanar Jan Björklund före röstningen i riksdagen om att begränsa företagens vinster i skolan.

Efter debatten: ”Alla elever ska vara inkluderade”

Inkludering

Idén om inkludering i skolan ifrågasätts från flera håll.
Men är det så komplicerat att ge alla elever en sådan möjlighet? 
– Alla elever ska vara inkluderade och skolan ska kunna lösa det, säger Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige. 

”Man måste skala på kunskapskraven”

Forskning

Brist på undervisningstimmar tillsammans med en utökad kursplan gör arbetet svårt för lärare i hem- och konsumentkunskap. Det visar forskning från Göteborgs universitet.

– Det gör att man måste skala på kunskapskraven, säger Johanna Prytz, lärare i ämnet. 

Granskning: Klassresan

En kvarts miljon elever underkända på 10 år

Granskning

Andelen elever som lämnar nian utan att nå upp till vare sig kunskapskrav eller gymnasiebehörighet varierar stort mellan skolor och bostadsområden, visar Skolvärldens granskning. Under de senaste tio åren har drygt en kvarts miljon lämnat grundskolan utan att ha uppnått kunskapskraven i alla ämnen.

Så segregerad är skolan i Malmö

Grafik

Först lämnar de studiemotiverade eleverna problemskolorna. Sedan lärarna.
– Det behövs radikala åtgärder för att bryta den negativa utvecklingen inom svensk skola, säger Anders Jakobsson som är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Malmö universitet.

Så segregerad är skolan i Göteborg

Klassresan 

Under de senaste tio åren har nästan 8 000 elever gått ut grundskolan i Göteborg utan att vara behöriga att studera vidare på gymnasiet.

Så segregerad är skolan i Stockholm

Grafik

Genom höjda löner vill Stockholm kommun locka kvalificerade lärare till de mest utsatta skolorna.
– Vi testar det nu i ett par områden, säger Lena Holmdahl som är utbildningsdirektör Stockholms stad.

De är överens: ”Ett stort misslyckande”

Klassresan

Under de senaste tio år åren har 251 600 elever lämnat grundskolan utan att uppnå kunskapskraven.
– Det är ett stort misslyckande för det svenska skolsystemet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (M) och hans företrädare Jan Björklund (L).

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Lärarnas arbetsmiljö: ”En tickande bomb”

Arbetsmiljö

Arbetstiden räcker inte till för lärarna i Uppsala, visar en ny medarbetarenkät. Lärare och fack larmar för att den dåliga arbetsmiljön riskerar öka antalet långtidssjukskrivningar. 

Så pyser du rätt

Pys

Handen på hjärtat, har du koll på undantagsbestämmelsen? När det närmar sig betygssättningstid får Skolverket och andra myndigheter många frågor om hur den fungerar. Men börja inte i fel ände.

De vill få fler att leva lärarlivet

Nyexad.

Hur är det att vara nyexaminerad lärare? Skolvärlden möter de poddande lärarna Therese och Nathalie som har avverkat sina första yrkesår. 
De berättar om sina gamla farhågor och förväntningar – vilka som infriades och vilka som inte gjorde det.

”Vi behöver byta perspektiv på inkludering”

Debatt

Skolan behöver byta perspektiv från att inkludering betyder ”en och samma skola för alla” till att målet ska vara ”lärande för alla – och det kan ske på olika sätt”. Det skriver oppositionsborgarrådet i Stockholm, Lotta Edholm (L).

Kommentera

Pedagogen om bristen: Så lyckas vi bättre med speciallärarna

Speciallärare

Det är stor brist på speciallärare i Sverige och många varnar för utvecklingen. Helena Wallberg, specialpedagog och kvalitetsutvecklare, tror inte att lärarbristen är det allvarliga i dagsläget – utan varnar för att man måste enas om andra bitar i skolan först.
 

Tony undervisar med digital slöjd

Slöjd

Tony Svensson har redan kommit långt med den digitala undervisningen i slöjdämnet inför de nya kraven till hösten.

Skolbiblioteken blir fler: ”Ska vara hjärtat i skolverksamheten”

Läsglädje

De bemannande skolbiblioteken blir fler, enligt statistik från Kungliga biblioteket.
– Det ger utslag i barns läsförmåga om skolan har ett eget bibliotek med engagerad personal, säger språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.

GDPR: Detta gäller för lärare

GDPR

Snart träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft. Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut hur det påverkar dig som lärare.

Metoden hyllas efter besöket: ”Fler skolor skulle ha nytta av det”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har lett till fler lugna klassrum och bättre arbetsmiljö för lärare. Nu har Pax även väckt politikernas intresse – som vill se metoden på fler skolor i landet. 

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons