lasa

Barnboksförfattarna Helena Bross och Magnus Ljunggren.

| Foto: Emil Hedman
Läsa

10 tips som hjälper elever att börja läsa

Populära barnboksförfattarna Helena Bross och Magnus Ljunggren har lång klassrumserfarenhet och på bokmässan delar de med sig av sina bästa tips för att stimulera elevernas läslust. Dessutom berättar de om sin egen dyslexi.

Helena Bross, kanske mest känd för de lättlästa bokserierna Klass 1B och Axel & Omar, har jobbat som lågstadielärare i över 30 år. Magnus Ljunggren ligger bland annat bakom bokserierna Riddarskolan och Bästa klubben, och är ute i skolorna och pratar med lärare och elever om läsning.

Gemensamt har de utöver författarskapet att de brinner för att barn ska få upptäcka läsningens värld. Därför har de tillsammans sammanställt några tips för lärare och andra vuxna att hjälpa dem med det, och här är några av de bästa:

1. Prata med föräldrarna om läsning.

– Föräldrar vill att barnen ska lära sig många olika saker och lägger mycket tid på saker som cykling, idrotter och liknande. Det är viktigt att de förstår att de också har en roll i att hjälpa barnen komma igång och läsa säger Helena Bross.

 2. Läs! Barn gör som vi gör, inte som vi säger.

– Barnen behöver se läsande vuxna, och det är särskilt viktigt med manliga förebilder. Fortfarande är 75 procent av de som lånar böcker på bibliotek kvinnor. Jag växte upp i Sundsvall, och på den tiden kunde man få ett jobb på fabriken direkt efter nian, eller till och med innan dess. Men de jobben finns inte kvar idag, man måste ha en gymnasial utbildning eller eftergymnasial, säger Magnus Ljunggren.

3. Ge tid och ro till läsning.

– Man behöver avskildhet och ett mentalt och tidsmässigt rum för att koncentrera sig på de där små bokstäverna, säger Helena Bross.

– Bokstunder i skolan kan inte vara 10 minuter långa. Då hinner man inte komma in i boken om man läser lite långsamt, och då blir det aldrig roligt att läsa, säger Magnus Ljunggren.

4. Var öppen för att barn (och vuxna) läser olika.

– En del läser helst på kvällen, en del på morgonen, en del läser hela tiden, en del läser ibland. Så är det, och det är ok, säger Magnus Ljunggren.

5. Hitta böcker som lockar varje individ.

– Olika barn och vuxna tycker om olika typer av böcker. Jag hade en elev en gång som hade lite svårt med läsningen, men bara ville läsa om Beatles. Vi lånade den lättaste Beatles-bok vi kunde hitta, men det var ju ändå lite hög nivå egentligen. Han höll på med den en hel termin, men på det sättet läste han i alla fall, och var nöjd, säger Helena Bross.

6. Inte bara lust, ställ krav också.

– I skolan får man ställa krav. Jag har bott utomlands med mina barn, och på vissa ställen har de haft läsläxa upp till en timme varje dag. Det kanske nog överdrivet mycket, men min son blev en god läsare, säger Magnus Ljunggren.

7. Ha struktur.

– Det är jätteviktigt, särskilt för de barn som har det svårt, att ha struktur. Släpp inte eleverna till studiesalar och liknande för att läsa, utan låt de läsa under ordnade former, säger Helena Bross.

8. Jobba med flera sorters efterarbete.

– Är man en som kämpar för att ta sig igenom en bok kan det nästan kännas som en bestraffning att skriva en uppsats om den efteråt. Man kan samtala, rita och skapa istället, säger Magnus Ljunggren.

9. Läsmål och belöningar.

– Räkna hur många meningar klassen läst och försök slå nya rekord, eller låt dem gissa hur lång tid det kommer att ta att läsa en viss bok och jämför efteråt, säger Magnus Ljunggren.

– Belöningar är ok ibland. Kanske kan man ta en rolig utflykt eller till och med äta en tårta någon enstaka gång, säger Helena Bross.

10. ”Dödskallehyllan”

– Säg att ”de här böckerna kan ni inte läsa än, de är för otäcka. Det är för mycket mord, blod och sex”. Då vill de läsa. Det funkar ganska bra, säger Magnus Ljunggren.

Sen var det ju det där andra de två har gemensamt också, utöver att vara författare och ambassadörer för läsning: De har båda dyslexi och hade själva svårt att komma igång med läsningen.

– Jag gick i specialklass, läsklass, i trean och fyran och då hade jag en väldigt bra lärare som stimulerade mig att skriva, säger Helena Bross.

Men hon har fortfarande svårt att läsa, det går långsamt. Hon är väldigt glad över ljudbokens framfart under senare år. I Magnus Ljunggrens fall handlar det mer om stavningen.

– Nu är jag en bra läsare, men däremot kan jag fortfarande inte stava. Så vi bråkar med bokstäverna, vi två, säger han.

Varför blir man författare om man har svårt att läsa och skriva?

– I läsklassen upptäckte jag att jag tyckte om att hitta på pjäser, och började skriva ner dem. Där någonstans började det för mig. Att hitta på berättelser är ju en speciell begåvning och det behöver ju inte vara kopplat till förmågan att läsa eller stava, säger Helena Bross.

– Vi är väldigt många författare som har de här besvären, det brukar vi prata mycket om. Jag hade en elak fröken i ettan och tvåan, jag är helt säker på att jag försöker ta hämnd på henne. Hon skämde ut mig inför resten av klassen, och jag vill visa henne att jag kan skriva bättre än hon någonsin kunde, säger Magnus Ljunggren.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm