Annons
Jonas Linderoth, Per Kornhall och Malin Lernfelt – debattörer i stora skoldebatten om 90-talet.

90-talsdebatten: Vad var det de sa egentligen?

Publicerad 31 augusti 2016

Relaterat

Det pågår en het debatt om klassrummet i media, sedan professor Jonas Linderoth bett om ursäkt för 90-talets pedagogik på DN Debatt. Skolvärlden nystar i årets skolsnackis.

Debatten som rasat sedan Jonas Linderoth publicerade sin ursäkt till svenska lärare, kommer säkerligen att bli ett av årets största skolkäbbel.

Begreppet ”flumskola” går att spåra så långt tillbaka som 2000-talets början. Det användes flitigt av Jan Björklund (L), som propagerade för ordning och reda i skolan och traditionell kunskapsöverföring. Och det kan ses som ett tidigt avstamp till den artikel som under den senaste veckan tagit skolvärlden med storm.

1. Jonas Linderoth, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, går ut på DN Debatt med en ursäkt för att han och hans gelikar förstört den svenska skolan med sina pedagogiska idéer. Idéer som sa att läraren ska vara en handledare för eleverna när de själva söker kunskap, i stället för att idka kadaverdisciplin.

Detta manifesteras enligt Linderoth i ett förslag till ny läroplan, från 1992.

Jonas Linderoth ber författarna till förslaget att läka skolans sår och börja den ursäktsturné som nu bör svalla över skol-Sverige, utan att nämna några namn.

2. Per Kornhall, författare, skolexpert och bloggare på Skolvärlden, svarar kvickt. Och tackar för att någon inom akademin vågar be om ursäkt. Han refererar till John Hattie, eftersom det där ”finns en kraftfull signal om att svenska pedagogiska idéer varit skadliga”.

3. En ursäkt räcker inte, menar Peter Santesson, fil dr i statsvetenskap. Han skriver att decennier av lärarstudenter marinerats i den dåliga pedagogik som Linderoth nu ber om ursäkt för och nästa Pisa-mätning är i januari. Det krävs insatser. Tyvärr vet han inte vilka.

4. Men några går till mothugg. Linderoth saknar vetenskapligt stöd för sin avbön, skriver Anders Jakobsson, professor i naturvetenskapernas didaktik. Han menar att Linderoths inlägg mer drivs av en nyliberal världsbild. Och att det fäster alldeles för liten vikt vid problemet med ökande segregation mellan svenska skolor, något som han skriver har stor betydelse för resultat i PISA.

5. Mothugg kommer också från en av dem som får bära hundhuvudet i Linderoths uppgörelse, utan att vara namngiven. Dåvarande kommittéordföranden, professor emeritus Ulf P Lundgren, tycker att det är sorgligt att artikelförfattaren inte gått tillbaka till källorna och alltså inte har något belägg för själva orsaken till sin ursäkt.

6. Sen får Linderoth spö för att han inte tittat i backspegeln. Bilden av 1990-talet som årtiondet då elevens egen kunskapsinhämtning hamnade i fokus är historielös, skriver Jan-Olof Hellsten, fil dr i pedagogik. Principen om elevers delaktighet infördes redan på 1960-talet, påpekar han och passar på att avsluta med att ” Seriöst arbetande lärare inom alla ämnesområden vet också mycket väl vad studiehandledning innebär av interaktion, intervention och ren kunskapsförmedling”. Där fick Hattie.

7. Sen får Linderoth kritik för att han inte beaktar balansen mellan teori och praktik som all undervisning består i. Nyliberalismen och New Public Management visar en överdriven förtjusning i teori eftersom den går att mäta och sätter för hög tilltro till mätningarna, menar den här kritikern. ”Orimligheten i att låta några slumpmässigt utvalda 15-åringars förströdda svar på enkelt formulerade frågor dirigera skolutvecklingen i ett helt land verkar ha gått Linderoth och många andra förbi” skriver Martin Lackeus, forskare vid Chalmers.

8. Men egentligen är det huvudmännens fel. Bristen på traditionell undervisning är i mångt och mycket en ekonomisk fråga, menar läraren Karin Berg: ”Vad spelar det för roll om Linderoth och hans kollegor gör avbön, när få huvudmän 2016 klarar av att skapa förutsättningar för att bryta lärarnas ensamarbete och på så vis bryta elevernas dito”.

9. Sen får alla veta av läraren Jessica Schedvin, att högre status för lärare och en bättre skola ligger i lärarnas egna händer: ”Med medvetna lärare som ställer krav på din [sic] tillvaro skapas en politisk kraft som är kraftfullare än alla skolpolitiska reformer tillsammans. Det är i grunden lärarna som kan förändra sin tillvaro – genom att vara medveten om den förändringstid som vi lever i.”

10. Men då får Jessica Schvedin mothugg. Den liberala debattören Malin Lernfelt återvänder till Jan Björklunds sekelskifte och kallar Schvedins text för ”snömos”. Det är i stället ordning och reda som gäller: ”Med tanke på hur stor betydelse ordning och reda och tydliga mål har för skolans resultat och barns framtid är det omöjligt att diskutera skolutveckling utan att lyfta dessa frågor”. 

11. Efter det är det föräldrarnas tur att få sina fiskar varma. Om föräldrarna inte går med på en torrare kunskapsskola får alla skylla sig själva, föräldrar, barn, lärare, politiker – och 90-talspedagogerna. Det menar nationalekonomen Gabriel Heller Sahlgren.

12. Nu hoppar politikerna på – som politiker plägar. Christer Nylander vill att Gustav Fridolin ska be om ursäkt eftersom han bidragit till flummandet.

13. Sedan kommer Jonas Linderoths slutreplik. Han har minsann inte pratat om flumskolan och tycker inte att läraren Caligula i filmen Hets är en bra pedagogisk förebild, han heller. Och avslutar: 

"Det är kanske dags att fråga sig vem som har tjänat på att de lärare som bidrog till svenska elevernas tätplaceringar på 1980-talet fick sin kunskapssyn och sina pedagogiska arbetsformer ifrågasatta. Det är i varje fall inte dagens elever."

Skolvärlden inväntar nästa drag med spänning.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Grupper för elever med behov av särskilt stöd skrotas

Elevstöd

Merparten av Stockholms CSI-grupper där elever i stort behov av särskilt stöd får sin undervisning kommer att läggas ner snart.
– Det är ett förfärligt ogenomtänkt beslut, säger specialläraren Peter Boström.

Annons
Annons

Läraren: Märklig debatt om betygen

Snällbetyg

Debatten om ”snällbetyg” visar att många utanför skolans värld inte verkar veta hur betyg sätts och hur de nationella proven funkar, menar läraren Sven Fallenius.

Annons

15 egenskaper en lärare ska ha – enligt arbetsgivarna

Lista

Här är de 15 egenskaper och förhållningssätt som efterfrågas flitigast i jobbannonser för lärare – just nu.

Per Måhl: ”Därför är relativa betyg inget bra alternativ”

Debatt

”Förstår kritikerna skillnaden mellan kunskapsrelaterade och relativa betyg?”, frågar sig betygsexperten Per Måhl och visar på exempel varför relativa betyg inte är något bra alternativ.

Kommentera
Annons
Annons

Ny metod för lärare skapar studiero i klassrummet

Arbetsmiljö

Forskare har hittat en modell som ska lösa lärarnas arbetsmiljöproblem. ”PAX i skolan” har minskat mängden störande och ofokuserat beteende till hälften, samtidigt som lärarnas stressnivå sjunkit till en tredjedel.

Annons

860 idrottslärare saknas inför 2019

Idrott och hälsa

Om regeringens förslag om 100 timmar mer idrott i grundskolan ska bli verklighet krävs fler platser på lärarutbildningen.
– Det måste tillsättas resurser. Vi är bara en viss mängd idrottslärare, och vi kämpar redan med det vi har, säger ämnesläraren Daniel Gomejzon.

SO-läraren: Ta dig tid att spräcka filterbubblan för eleverna

Debatt

”Måste man problematisera filterbubblan i skolan? Hur använder man mediernas nyhetsbrus till att vidga elevernas omvärldsförståelse i en demokratiseringsprocess? Och hur lyckas man med detta på endast fem, sex minuter under en lektionsuppstart?” SO-läraren Christian Fexe förklarar hur han får det att fungera.

Kommentera

5 missar lärare gör – enligt hjärnforskning

Hjärnan

Att lära är jobbigt. Men med hjärnsmart undervisning blir undervisningen mer effektiv.
Annika Nilsson, svensklärare på ett gymnasium i Malmö, berättar om fem vanliga misstag. 

”Var fanns hänsynen till elevernas behov?”

Debatt

”Om Skolkommissionens ledamöter hade levt i skolvardagen skulle de haft lättare att förstå vad som behöver ändras i skolan – som att slopa de graderade betygen, att minska katederundervisningen och att ge alla lärare som gör samma jobb samma lön”, skriver debattören.

Kommentera

Forskning: Skolsegregering påverkar inte elevbetygen

Forskning

Etnisk skolsegregering har liten påverkan på enskilda elevers betyg, visar en studie av forskare vid Stockholms och Linköpings universitet.
I stället är det familjebakgrund och familjens utbildningsnivå som är de tyngsta faktorerna.

Han tar över Skolverket

Här är Skolverkets nya generaldirektör. Fram till nu har han varit utbildningsdirektör i Södertälje.
– Han har varit superbra här, säger Eva Dekany-Ström, kommunombud i Södertälje.

Högre lön och mindre undervisning på nya jobbet

Arbetsvillkor

När arbetsgivaren inte gav Cecilia Flodqvist bättre villkor sa hon upp sig. Nu har hon både högre lön och mindre undervisning.
Och på hennes gamla skola har man fortfarande inte hittat en behörig ersättare.
– Hade man minskat min arbetsbörda hade jag kanske varit kvar, säger hon.

Nu jobbar facken ihop – för bättre lärarlöner

Avtal

Lärarfackens båda styrelser har de första gemensamma mötena på elva år. Siktet är inställt på det nya avtalet för kommunalanställda 2018.
– Vi kommer ha starka, tydliga och progressiva yrkanden, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Lärarens brev till Fridolin: ”Jag mår fruktansvärt dåligt”

Debatt

”Gustav Fridolin, du är skolminister och jag är lärare. Du är alltså min högsta chef och vi behöver din hjälp! Jag mår fruktansvärt dåligt över det jag har fått bevittna på min arbetsplats”, skriver en grundskolelärare i ett öppet brev till utbildningsministern.

Kommentera

Här har eleverna redan en rörligare vardag

Elevhälsa

Hummelstaskolan har jobbat med fysisk aktivitet i tre år, på sätt som påminner om regeringens nya förslag. Målen är mindre stress, bättre skolresultat och elever som mår bättre.

Nya trenden: Lärare loopar och får högre lön

Lön

Byta jobb och sen byta tillbaka till sin gamla arbetsgivare – och på köpet få upp lönen med flera tusenlappar i månaden.
Det gör fler och fler lärare just nu.

Hundra miljoner kr i lönelyft brinner inne

Lärarlönelyftet

Trots att alla kommuner och fler fristående huvudmän än i höstas har begärt ut pengar till nästa omgång av lärarlönelyftet hamnar 100 tänkta lärarmiljoner i sjön. Totalt 94 fristående huvudmän har valt att inte söka några pengar – Skolvärlden har hela listan.

Tivolipedagogen: Så skapar du Sveriges roligaste lektion

Lärare

Lärare och elever blandas med karuseller och teknik.
Tivolit Gröna Lund förvandlas till ett stort klassrum för en dag när drygt 3 000 elever samlas för att utföra fysikexperiment som annars inte går att göra i skolan.

Idrottstimmarna utökas i skolan

Idrott och hälsa

Undervisningstiden i idrott och hälsa utökas med 100 timmar i grundskolan från och med 2019.
– Det är bra av regeringen att utöka antalet idrottstimmar och samtidigt få in ett bredare rörelseperspektiv i skolan, säger LR:s Åsa Fahlén.

Myter styr lärarna i skrivundervisningen

Läsning

Ökade formella krav på lärare har skärpt fokus på elever som inte uppfyller målen – och skapat grogrund för skrivpanik som utbryter med jämna mellanrum. Det menar Martin Malmström, forskare i utbildningsvetenskap. 

Lärarstudenterna vill slopa skolvalet

Skolval

Ska skolvalet tas bort eller behållas?
För LR Studs ordförande Mimmi Rönnqvist är svaret enkelt.
– Regeringen måste slopa aktivt, fritt och obligatoriskt skolval, säger hon.

Annorlunda utmaningar som vuxlärare

Vuxenutbildning

Nationella prov var tionde vecka och elever som förlorar hela sin inkomst när de får ett F i betyg. På vuxengymnasiet är utmaningarna annorlunda än på ungdomsgymnasiet. 

Kollegan efter lärarmordet i Göteborg: ”En permanent kris”

Våld

Pengarna behövs nu. Det menar Lennart Hellsborn, LR:s huvudskyddsombud i Göteborg och lärare på Lövgärdesskolan i Angered där en lärare sköts till döds.
– Hot och våldsproblematiken som finns i förorterna påverkar även skolorna, säger han till Skolvärlden.

Avgående SPSM-chefen: ”Inse att olikheter är en tillgång”

Särskilt stöd

Lite mindre nån-annan-ism i skolans värld. Det önskar avgående generaldirektören för Specialpedagogiska skolmyndigheten Greger Bååth.
– Det finns en tendens att det som ska göras kring de här elevgrupperna alltid förläggs till någon annan.

Johanna har ADHD: När ska allas värde bli mer än tomma ord?

Debatt

Att leva med ADHD är att känna det som att inte passa in någonstans. Johanna skriver själv om sitt liv, sin skolgång och hur hon kämpar för att få folk i sin omgivning att förstå henne.

Kommentera

Betygsexperten sågar digitalisering av nationella prov

Digital rättning

Betygsexperten Per Måhl tror inte på förslagen om digital och extern rättning av nationella prov eller att ge proven större tyngd vid betygsättning.
– Det kommer varken göra betygen mer rättssäkra eller mer likvärdiga, säger han.

Robin Hood-förslaget: Så kan skolan bli mer likvärdig

Skolkommissionen

Ta från de rika och ge till de fattiga.
Här är förslaget som skulle kunna göra svensk skola ”mer rättvist”.
– Vi vill säkerställa att de kommuner som har störst utmaning och minst möjlighet att få in skattemedel får stöd i det, säger Lina Axelsson Kihlblom, ledamot i Skolkommissionen.

Betyg + Timss = sant

Jämförelse

Sambandet mellan elevers betyg och hur de presterar i Timss-studierna är högt. Den slutsatsen drar Skolverket som för första gången jämfört saken.

"Det vore inhumant att inte reagera på utvisningarna"

Nyanlända

Lärare som ordnar nödboenden, frågar efter mat på härbärgen till sina elever. Och som funderar på att gömma dem.
– Det vore inhumant att inte reagera, säger Sara Svanlund, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Linnéa Claeson: ”Uppdelning i kön är icke-inkluderande”

Könsuppdelning

Linnéa Claeson är handbollsproffs och jämställdhetskämpe på nätet och live. Hon tycker att frågan om könsuppdelade klassrum är komplex.
– Det finns behov av fredade zoner, säger hon.

Digital plattform ska stärka SYV

SYV

Digitala verktyg ska göra studie- och yrkesvägledningen mer tillgänglig, enligt ett beslut i riksdagen. Skolvärldens bloggare David Spak tycker att tidigare insatser är viktigare.

”Kollegial reflektion” minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

”Kollegial reflektion” kan vara ett sätt att minska lärarstressen. Det menar Marie Nilsson som skrivit en avhandling om vad som kan öka välbefinnandet i läraryrket.
–  Det gav återhämtning på samma sätt som rast och fritid, säger hon.

Åtta sätt att undervisa hjärnsmart

IKT

Lärare behöver lära sig mer om hur hjärnan fungerar, särskilt i förhållande till digitala hjälpmedel. Det menar författaren och journalisten Tomas Dalström – som helst vill se ett totalt mobilstopp i skolan.

Tre av fyra lärare: ”NP tar för mycket tid”

Nationella prov

En stor majoritet av lärarna tycker att de nationella proven är bra både för bedömning och undervisning. Samtidigt anser tre av fyra lärare att proven tar för mycket tid.
Drygt var tionde lärare får ingen tid avsatt för proven överhuvudtaget.
– Uppsatserna tar mycket tid att bedöma, säger högstadieläraren Caroline Axén.

Efter förslagen: ”Hoppas det blir en väckarklocka”

Välfärden 

Välfärdsutredningen har presenterat sina förslag om hur kvalitén i välfärden kan höjas.
Åsa Fahlén, ordförande för LR, hoppas förslagen kommer bli en väckarklocka för företag som bedriver skolor.

Lärarutbildningen storsatsar på ledarskap

Ledarskap

Lärarutbildningen vid Uppsala universitet vill ”göra upp med flumskolan”. Därför har man storsatsat på att förbättra lärarstudenternas utbildning i ledarskap.
– Satsar man inte på ledaskap så kommer eleverna prestera sämre, säger Martin Karlberg, universitetslektor vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons