csn_studielan_hhk
Studielån

Avskrivna CSN-lån ska locka fler att bli lärare

Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening vill locka fler till läraryrket – med avskrivna CSN-lån. Helene Hellmark Knutsson tycker att det är ett intressant förslag.
– Det här ser jag som ett av många förslag som vi behöver titta närmare på för att komma åt lärarbristen, säger hon.

Behovet av nya lärare är mycket stort i hela Sverige, och störst kommer det att vara de kommande åren. De senaste siffrorna från Skolverket visar att skolor och förskolor behöver rekrytera personal till 77 000 heltidstjänster.

För att komma till bukt med lärarbristen behöver fler utbilda sig till yrket.

Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening och Socialdemokratiska studentförbundet föreslår i en debattartikel på Nyheter24 att ett sätt att lösa situationen vore att införa avskrivningar av studielånet. Förslaget rör dels för de legitimerade lärare som är villiga att återvända till yrket och för studenter som tar examen från lärarutbildningarna. 

Förslaget skulle innebära att hela studieskulden skrivs av under loppet av tre år för redan behöriga lärare som återvänder till yrket och för de lärare som examineras från ett lärarprogram eller en kompletterande pedagogisk utbildning. 

Mimmi Rönnqvist, ordförande för LR Stud, anser att det är ett nödvändigt förslag för att få fler att bli lärare.

– Det är klart att avskriva hela studielånet är att ta i. Men vi tror på att det vore bra med en avskrivning, även om den låg på en lägre procentdel av studielånet. Det rör sig om jättemycket pengar, men det är också ett jättestort problem.

Hur kom ni på idén?

– Det pratas så himla mycket om hur man ska göra läraryrket mer attraktivt, men det behövs nya tankar i resonemanget. Det handlar ju om att locka in fler till läraryrket och det har funnits förslag. Människors CSN-lån är en börda som väldigt många känner igen sig i, alla som har gått en universitetsutbildning vet om att det är otroligt mycket pengar att betala tillbaka, säger Mimmi Rönnqvist.

– Vi tror verkligen att det här förslaget kan locka. Det är inget Lärarlönelyft där bara vissa gynnas, utan vårt förslag är extremt konkret och lätt att begripa vilket gör det transparent. 

För drygt ett år sedan presenterade Vänsterpartiet ett liknande förslag med avskrivna CSN-lån. Partiet ville då inför kommande budgetförhandlingar med regeringen lyfta möjligheten till studiemedelsavskrivningar för dem som väljer att bo och jobba i en glesbygdskommun.

Mimmi Rönnqvist tror att man skulle kunna locka många yngre lärare som inte kanske har fått en så bra start i yrket. Även de som hoppat av under utbildningen.

– Jag tror det är många som kan tänka sig att hoppa tillbaka om förslaget genomfördes, säger hon.

Hur genomförbart skulle du säga att förslaget är?

– Det är ett vågat förslag att sätta lärarna i fokus. Men det är ett sådant här förslag som behövs för att vända trenden. Läraryrket är det viktigaste yrket vi har i Sverige i dag. Utan lärare har vi ingen utveckling. Vi måste våga satsa på lärarna. Detaljerna måste såklart utredas närmare hur man skulle kunna genomföra det här. Men jag tror att det skulle göra att fler valde att bli lärare och det skulle också hjälpa kvaliteten på lärarutbildningen. Om fler söker en lärarutbildning höjs den lägsta antagningsnivån, säger hon.

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, tycker att det är ett intressant förslag som LR Stud och S-studenter lägger fram.

– Det här ser jag som ett av många förslag som vi behöver titta närmare på för att komma åt lärarbristen. Det är vårt absolut viktigaste uppdrag att se till att alla barn kan möta en behörig lärare och då kommer det inte bara att räcka med att nyutbilda lärare, säger hon till Skolvärlden. 

Samtidigt ser ministern några falluckor med förslaget.

– Till exempel det här med att incitamentet att gå på lärarutbildningen är att du får det gratis utan behöva ta lån, snarare än att du vill bli lärare. Det är en fara man kan se med ett sådant här förslag. Och det kanske inte skulle minska utflödet från läraryrket om man vet att kommer man sedan tillbaka så får man lånet avskrivet.

Men det är ändå värt att titta på förslaget lite noggrannare, både möjligheterna men också farorna.

– Framförallt behöver vi hitta både hur vi stärker incitamenten för dem att komma tillbaka till läraryrket som lämnat det, men också just de som vill skola om sig mitt i livet. Då är det kanske inte så attraktivt att ta ett studielån. Då behöver vi se om det finns andra finansieringsmöjligheter för de som vill skola om sig mitt i livet.   

Helene Hellmark Knutsson kan tänka sig andra varianter på förslaget. Ett exempel som hon lyfter fram lite extra är anställningsutbildningen vid Högskolan Dalarna. Där görs nu en lokal satsning för att få fler behöriga lärare. Till hösten 2017 blev möjligt för studenter att finansiera sin lärarutbildning genom att kombinera arbete med studier.

– Då behöver man inte heller ta studielån, så det kan också vara ett alternativt sätt i stället för att skriva av studielånen. Vi behöver verkligen vända på alla stenar. Även om vi bygger ut lärarutbildningen med 10 000 nya platser så kommer inte det att räcka för att täcka rekryteringsbehovet framöver, säger Helene Hellmark Knutsson.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm