Annons
Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.

Unika siffror: Så mycket ökar lärarbristen

Publicerad 9 augusti 2017

Relaterat

Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, varnar Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Drygt hälften av de 16 500 lärare, räknat i heltidstjänster, som nyanställdes under det senaste läsåret saknade pedagogisk högskoleexamen, enligt Skolverkets statistik.

Av lärare med lärarlegitimation var det många som undervisade och satte betyg i ämnen som de saknade behörighet i. 

I några kommuner är det i dag vanligare med en obehörig lärare än en behörig. I till exempel Laxå, fem mil sydväst om Örebro, var knappt en tredjedel av grundskolelärarna som undervisade i engelska läsåret 2016/2017 behöriga att göra det. I jämtländska Ragunda var mindre än en fjärdedel av matematiklärarna behöriga. 

Laxå och Ragunda är i dag extrema exempel, men kommer inte att vara det i morgon.

Skolvärlden har kartlagt bland annat ålder, bostadsort och ämnesbehörighet hos samtliga 158 523 personer med en svensk grund- eller gymnasielärar-legitimation (maj 2017).

Sammanlagt 12,1 miljoner uppgifter har analyserats.

För att få en bild av hur lärarbristen kan komma att utvecklas har vi jämfört antalet äldre lärare (60–67 år) med antalet yngre (25–32 år).

För enkelhetens skull har vi utgått ifrån att de båda grupperna bör vara ungefär lika stora för att inte lärarkrisen ska förvärras, även om den yngre gruppen egentligen borde vara större med tanke på de växande elevkullarna. Å andra sidan kommer det in många i läraryrket efter 32 års ålder.

Jämförelsen visar på enorma skillnader.

Några exempel:

* I Norrbottens län är bristen på unga grundskole-lärare (om de de båda grupperna ska vara lika stora) 83 procent, bland gymnasielärare är den 80 procent.

*  I Jämtlands, Gävleborgs och Västernorrlands län är bristen ungefär lika stor. 

*  Minst skillnad mellan de båda grupperna är det i Örebro, Västmanlands och Västra Götalands län (grundskolan) och Örebro, Uppsala och Kronobergs län (gymnasieskolan). Dock handlar det fortfarande om stora skillnader.

*  I 45 procent av Sveriges kommuner bor det färre än tio unga legitimerade grundskolelärare. I många inga alls.

*  583 lärare i åldern 60–67 år är behöriga att undervisa i franska i grundskolan. Motsvarande antal i åldern 25–32 är 89 stycken. Det innebär en brist på 85 procent om grupperna ska vara lika stora. På liknande sätt ser det ut i ämnen som tyska, bild och engelska.

*  Bland legitimerade gymnasielärare är skillnaderna mellan yngre och äldre lärare ännu större. I maj i år fanns det exempelvis 150 gymnasielärare i gruppen 60–67 år som var behöriga att undervisa i juridik. I gruppen 25–32 år var antalet fyra, det vill säga en skillnad på 97 procent.

*  I företagsekonomi var skillnaden 91 procent, i kemi 87 procent och i teknik 80 procent. 

*  Ett av få gymnasieämnen som avviker positivt är historia. I maj i år fanns det enligt Skolverket 349 fler legitimerade historielärare i åldern 25–32 år än i åldern 60–67 år.

Det är helt enkelt för sent.

Enligt regeringens bedömning kan det om två år saknas 60 000 lärare i Sverige.

– Lärarbristen kommer att förvärras och det gäller i princip hela landet. Vi får helt enkelt ställa in oss på att många elever även i framtiden kommer att undervisas av obehöriga lärare. Lärarkrisen har nu gått så långt att den inte längre går att utbilda bort. Det är helt enkelt för sent, säger Fredrik Svensson på UKÄ.

Men allt fler utbildar ju sig till lärare?

– Det räcker inte. Om vi ska tillgodose det framtida lärarbehovet med hjälp av utbildning måste en fjärdedel av alla som går ut gymnasieskolan med grundläggande högskolebehörighet påbörja lärarstudier. Det är fullständigt orimligt. Så stor del av en årskull är varken lämpad eller intresserad av att bli lärare. Dessutom finns det någon slags gräns för hur många man kan få igenom en så pass lång akademisk utbildning med bibehållen kvalitet. Redan i dag är avhoppen stora, särskilt på ämneslärarutbildningen och bland studenter med lägre gymnasiebetyg. 

Vad är lösningen?

– Det finns inte en enkel lösning. Till att börja med behöver man locka tillbaka så många som möjligt av de 40 000 lärare som inte längre är verksamma i skolan. Rektorer och andra skolledare behöver också fundera över hur skolan är organiserad och hur lärarna egentligen används. 

Hur då?

– Lärarrollen behöver renodlas och fler yrkeskategorier komma in i skolan. Jag tycker att man kan jämföra med sjukvården. På ett sjukhus finns det undersköterskor, sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, läkare, överläkare och en massa andra yrkesgrupper. Hade vården varit organiserad som skolan hade nästan alla på ett sjukhus varit läkare, vilket för de flesta förefaller helt orimligt.

– Det finns vissa saker på en skola som måste göras av lärare, men det finns också en massa saker som utförs av lärare som andra yrkesgrupper kan göra lika bra eller bättre. Kanske behöver man också laborera med klasstorlekarna. Är det bättre med små klasser med obehöriga lärare än större klasser med behöriga lärare? Jag tror att vi måste ha en pragmatisk inställning till hur lärarbristen ska hanteras. Annars kommer det inte att gå, säger Fredrik Svensson.

Är vi en attraktiv arbetsplats stannar personalen.

Elinebergsskolan ligger nära Malmöleden i södra Helsingborg och är en F–9-skola med cirka 950 elever och 150 anställda. Upptagningsområdet är socialt blandat. En del barn kommer från socioekonomiskt svagare områden med stor andel utlandsfödda, andra från traditionella medelklass- och villaområden.

Patrik Persson.– Precis som alla andra skolor känner vi av lärarbristen och att det är lärarnas marknad. Till vissa ämnen är det extra svårt att rekrytera behörig personal, till exempel matte, NO och svenska som andraspråk, berättar rektorn Patrik Persson.

– Vi ligger dessutom i ett område med goda pendlingsmöjligheter, vilket gör att det lätt för lärarna att byta arbetsgivare och få upp sin lön.

Hur klarar du det?

– Även vi får konkurrera med lönen. Men det viktigaste av allt är att ha ett gott renommé bland elever, föräldrar och lärare. Är vi en attraktiv arbetsplats stannar personalen och då har vi mindre behov av att anställa nya. Gott anseende gör det dessutom enklare att rekrytera. Det grundläggande problemet är dock att det finns alldeles för få lärare.

Hur löser du det?

– Genom att ha så bra framförhållning som möjligt. I augusti och september går två av våra specialpedagoger i pension. Vi annonserade redan i januari efter deras ersättare och anställde den första i april och den andra i maj. Det innebar visserligen en extra kostnad att låta personerna gå omlott, men det innebar samtidigt att jag i god tid visste att vi löst ersättningsfrågan. Dessutom är det inget problem att ha för mycket personal så länge man klarar budgeten. Det finns alltid arbetsuppgifter för speciallärare, säger Patrik Persson. 

Arbetar ni alltid så?

– Vi försöker. När vi vet att en tjänst är på väg att bli ledig annonserar vi direkt och kallar intressanta sökande till intervju. Så fort vi träffat någon som har bra referenser och ger ett bra intryck, erbjuder vi en tjänst. Det går inte längre att tveka, utan det gäller att handla snabbt. För fyra eller fem år sedan kunde vi vänta för att se var i pusslet personen eventuellt skulle kunna passa in. I dag försöker vi i stället anpassa pusslet efter personen. 

– Om jag söker en matte/NO-lärare, men får en bra sökande med profilen matte/idrott i sin behörighet, försöker jag ändra om tjänsterna så att vi kan anställa personen även om ämneskombinationen kanske inte är exakt den som vi sökte från början.

Patrik Persson hoppas att stigande löner ska locka fler att utbilda sig till lärare.

– Men det är också viktigt att lärarnas arbetsmiljö förbättras, administrationen minskas och att vi får in fler yrkeskategorier i skolan. Här har vi till exempel ett speciellt trygghetsteam med bland annat socialpedagoger. Det innebär att lärarna får mer tid över för undervisning, men också att stöket och stressen minskar.

Många av insatserna borde ha påbörjats långt tidigare

Kenneth Nilsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Örebro och ordförande i SKL:s beredning för utbildningsfrågor konstaterar att skolan står inför enorma utmaningar.

– Många av insatserna borde ha påbörjats långt tidigare, för tio år sedan eller så. Då hade vi inte haft det som i dag. Det går inte att blunda för att dagens situation faktiskt har varit påverkbar tidigare än nu när den blivit akut. Det stör mig att vi inte har använt våra planeringsresurser och kunskaper på ett bättre sätt. 

Hur ska lärarkrisen lösas?

– Förutom att utbilda fler lärare och öka kvaliteten på lärarutbildningarna behöver vi titta på hur vi använder de lärare som redan finns. Behöriga lärare ska vara så mycket lärare som möjligt och så lite administratörer och stödfunktioner som möjligt. Det kan andra jobba med. Jag tror till exempel att lärarassistenter är en personalgrupp som kommer att öka. Vi behöver också satsa mer på digitalisering och ny teknik, och på att förbättra möjligheterna till ett förlängt arbetsliv för de lärare som vill det. Det handlar om ett gnetande.

– Men det är inte bara inom läraryrket som vi har kompetensbrist och stora pensionsavgångar. Det gäller hela den offentliga sektorn. Detta samtidigt som välfärden behöver byggas ut eftersom Sverige växer kraftigt, säger Kenneth Nilsson. 

Hur längre dröjer det innan lärarbristen är under kontroll?

– Jag tror att det behövs fem år innan situationen är under kontroll och vi ser ljuset i tunneln. Det betyder inte att problemet är löst då. Jag tycker inte att systemet nu är riggat på ett sådant sätt att man på ett transparent och tydligt sätt kan säga att nu fixar vi det.

Lisa Oldmark.Lika orolig är Lisa Oldmark, friskolekoncernen Academedias HR-direktör.

– Jag tror att vi måste jobba på ett annat sätt i skolan om alla elever i framtiden ska undervisas av behöriga lärare. Det är dessutom något vi borde börjat med för länge sedan.

Hur då?

– En del är att ta in nya yrkesgrupper i skolan, till exempel lärarassistenter. Har vi till exempel en skicklig mattelärare bör hen undervisa så mycket som möjligt, samtidigt som vi runt denna lärare bygger upp kompetenser som kan stötta och hjälpa till.

– Vi behöver också titta på lärarnas arbetssituation. Varför slutar så många att arbeta som lärare? Hur får vi tillbaka dem till skolan? Hur kan vi underlätta åter-rekryteringen? Hur kan vi stärka professionens ställning och läraryrkets attraktivitet? 

Bör obehöriga lärare kunna läsa in behörighet på arbetstid?

– I en del av våra verksamheter kan man på arbetstid plugga upp sin behörighet om man till exempel saknar någon del. Vi undersöker om det är något som vi bör utveckla även på koncernnivå. Jag ser det absolut som en väg framåt, säger Lisa Oldmark.

Vårt bidrag är att förmå fler lärare att återvända till skolan.

Sedan i våras har bemanningsföretaget Zest bemanning utökat sin verksamhet till att, förutom sjuksköterskor, även omfatta grund- och gymnasie-lärare. 

– Vi hyr ut ett hundratal lärare runt om i Sverige. Målet är att komma upp i åtminstone tusen. De flesta hyrs ut på längre kontrakt, ofta en termin eller ett läsår i samband med exempelvis föräldraledighet eller när skolan själv har svårt att rekrytera behörig personal till en tjänst, säger Outi Luiro som är vd på Zest bemanning.

Är alla legitimerade?

– Ja. Våra lärare ska kunna göra hela arbetet och även sätta betyg. 

– Vår inriktning är att rekrytera legitimerade lärare som i dag inte arbetar i skolan. En del har gått i pension, andra har lämnat skolan av andra skäl. Om vi rekryterar en lärare som redan har en tjänst på en skola för att hyra ut hen till en annan skola blir det bara ett nollsummespel och då är det ingen poäng med verksamheten. Vårt bidrag är att förmå fler lärare att återvända till skolan.

Varför börjar lärarna arbeta hos er i stället för i skolan direkt?

– Vi erbjuder bra villkor. Våra lärare tjänar cirka 50 000 kronor i månaden när de arbetar – under lov och liknande har de ingen lön – plus förmåner som till exempel sjukvårdsförsäkring (förutom vad som ingår i kollektivavtalet). Men lika viktigt som bra lön är friheten att kunna arbeta när man vill och dessutom slippa en massa administration, vilket våra lärare ofta gör, säger Outi Luiro.

För att underlätta för lärare i förskingringen att återvända till skolan håller Skolverket på att starta en speciell utbildning med start höstterminen 2018.

– Utbildningen kommer åtminstone delvis vara webbaserad. Tanken är att underlätta för legitimerade lärare som vänder tillbaka till skolan att uppdatera sina kunskaper när det gäller styrdokument och liknande, säger undervisningsråd Victor Karlsson på Skolverket.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

De tände hoppet för barnens skolgång

Stöd

För två år sedan var det ingen som trodde på idén med ett skolresurscentrum i den fattiga rumänska byn Valsa Seaca. Nu köar barnen för att få plats.

Annons
Annons

Så lägger regeringen vinsttak för friskolor

Vinster i välfärden

Regeringen och Vänsterpartiet lägger fram ett lagförslag om 7 procents vinsttak för friskolor. Alliansen och Sverigedemokraterna vill stoppa det. Lärarnas Riksförbund ställer sig positivt.
– Förslaget får ett B i betyg, säger Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Känslan av svek gör att jag jobbar när jag vabbar

Debatt

Läraren Karin Herlitz vabbar för sin sjuke son – och förlorar mer i inkomst än sin man som inte är lärare. ”Systemet borde ses över så att det inte landar i att vår ansvarskänsla för våra elever gör att vi arbetar gratis”, skriver hon.

Kommentera

Debatt i riksdagen om de avstängda Academedia-lärarna

Academedia

Academedias kritiserade behandling av två lärare blev på torsdagen föremål för riksdagsdebatt.
– Det är jätteviktigt att det togs upp i riksdagen, säger Magnus Ekblom, en av de berörda lärarna.

Annons
Annons

Jurist ska utreda diskriminering vid NP

Diskriminering

Elever med funktionsnedsättning förbjuds att använda hjälpmedel vid nationella prov. Nu vill en jurist pröva i domstol om det är förenligt med lagen.

Skolverket välkomnar rättslig prövning

Nationella prov

Jurister vill pröva i domstol om Skolverket bryter mot lagen genom att inte tillåta hjälpmedel för elever med funktionsnedsättningar under nationella proven.
– Bra att det blir klarhet i frågan, säger Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Annons

Läsexperterna: Så ska Sverige fortsätta vara bäst i klassen

Läsförmåga

Svenska elever var bäst i klassen och är åter på väg mot toppskiktet vad gäller läsförmåga internationellt. Men vad ligger bakom det nya resultatet och ska vi vara nöjda med det? 
Skolvärlden har pratat med fyra framstående profiler inom läsförståelse.

Skola fick kungligt pris på Idrottsgalan

Hälsa

Gerestaskolan fick ta emot ett pris med kunglig glans på Idrottsgalan 2018. Härnösandsskolan blev ”Årets peppare” och hyllades för deras arbete med pulshöjande aktiviteter.

Forskare: Samma bråk på låg- och högstadiet

Matematik

Det innehåll eleverna möter i bråkundervisningen är väldig snarlikt varandra – oavsett om eleverna går på lågstadiet eller högstadiet. Den slutsatsen drar Caroline Nagy i sin licentiatuppsats.
– Det kan leda till att elevernas förståelse inte utvecklas, säger hon.

Ovanligt grepp för att rekrytera syv

Syv

Konkurrensen om att anställa studie- och yrkesvägledare är stenhård just nu. Marknaden har lett till att regionerna måste hitta på kreativa lösningar för att finna anställda. I Göteborgs stad är det syvarna själva som ska vägleda potentiella kollegor.

Våld i skolan: Lärare borde omfattas av Blåljusutredningen

Våld mot lärare

En undersökning bland LR-medlemmar i Malmö vittnar om hur lärare utsätts för slag, sparkar och kränkts verbalt. Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén vill se skärpta straff mot de som hotar och utövar våld mot lärare.

Skolinspektionen bekräftar: Högpresterande elever glöms bort

Undervisning

Skolinspektionen ska undersöka hur skolan klarar att stötta högpresterande elever i undervisningen – en grupp som ibland glöms bort menar Skolinspektionens Helén Ängmo.

Specialpedagogen Anna: Jag jobbar för eleven

Specialpedagogik

Jobbet som specialpedagog innebär täta kontakter med kollegor, elevhälsa, föräldrar, BUP och socialtjänst. Arbetet sker på flera nivåer, men med en sak i fokus:
– Jag jobbar för eleven, säger Anna Ternhag, specialpedagog vid Lillholmsskolan i Stockholm.

SPSM: Börja med specialpedagogik i rätt ände

NPF

Specialpedagogiska insatser börjar ofta i fel ände, menar Linda Petersson, rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Lärarna med dödssjuka elever

Sjukhusskolan

Uppdraget: att förebygga kunskapsluckor och att vara det normala mitt i krisen. Utmaningen: att sällan kunna planera sin undervisning.
Sjukhuslärarna undervisar svårt sjuka barn och unga i alla åldrar, i alla ämnen. Och ibland händer det allra värsta – att en elev går bort.

Hård kritik mot Karolinskas lokaler för sjukhusskolan

Ett litet rum för både undervisning och administration, där två elever med rullstol inte får plats samtidigt. Kritiken är hård mot sjukhusskolans lokaler på Nya Karolinska sjukhuset. Skolinspektionens granskning visar på bristen på anpassade lokaler. 

Pax

Pax-metoden hjälper lärarna till bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Många lärare kämpar dagligen med dålig arbetsmiljö, stress och tidsbrist. Maria Lychnell på Gärdesskolan har lyckats skapa en bättre studiero och arbetsmiljö med hjälp av den nya arbetsmetoden Pax.
– Vi har ett otroligt lugn i klassrummet och det är mindre stress för mig som lärare, säger hon.

Psykologen: ”Sjukskrivningarna hos lärare skulle minska”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har redan skapat studiero i de svenska klassrummen och en bättre arbetsmiljö för lärarna som använder modellen. Skolvärlden har pratat med Gustav Nilsson, leg. psykolog och verksamhetsledare för Pax i Sverige. 

LO: Vinstjakten kostar hundratals lärarjobb

Rapport

En ny rapport från LO beskriver vinstdrivande friskolor som ett hot mot kvalitet och mångfald.

Miljonsatsning mot psykisk ohälsa hos unga

Psykisk ohälsa

Lärarnas Riksförbund ska tillsammans andra aktörer storsatsa på en ny webbplats om psykisk ohälsa hos unga.

Lärarmanifestation mot Academedia

Facklig protest

LR Stockholm demonstrerar mot skolledningen och Academedia utanför Sjölins gymnasium.
– Att ge sig på ett skyddsombud som protesterar är som att kasta sten på blåljuspersonal, säger Ragnar Sjölander på LR Stockholm.

Studie visar: Därför kritiserar lärarna karriärtjänster

Studie

I en studie om större svenska skolförändringar uppvisas stark kritik mot förstelärarreformen.
– De tycker framförallt att systemet är orättvist och de vantrivs med det individuella och konkurrensfixerade systemet, säger Mikael R Karlsson.

Stöd till högpresterande elever granskas: ”Fantastiskt”

Undervisning

Skolinspektionen ska granska hur skolor klarar att ge utmanande undervisning till högpresterande elever.
– Kunskapen om att alla elever är olika börjar sjunka in, säger specialpedagogen Mona Liljedahl.

Enkät: Hur ser DU på Skolsverige 2017/2018?

Delta

I sex delar har Skolvärlden de senaste veckorna publicerat röster från Skolsverige som svarat på frågorna vad som var viktigast under 2017 och vad de hoppas på under 2018. 
Nu har du chansen – hur ser du som läsare av Skolvärlden på Skolsverige 2017/2018? Var med och dela med dig av dina tankar och få dem publicerade på Skolvärlden.se

NPF

Efter kritiken: Modellen hjälper lärare att bli NPF-kompetenta

NPF

Skolverket har fått svidande kritik för sin specialpedagogiska satsning. Ann Lindgren, projektledare för ”Danderydsmodellen”, ställer sig bakom kritiken.
 

Svidande NPF-kritik mot Skolverket

Specialpedagogik

Skolverkets kompetenslyft inom specialpedagogik får svidande kritik av föräldrar till barn med funktionsnedsättning.
– Ge lärarna konkreta verktyg, inte moraliserande idéer om relationsskapande, säger Malin Holm på ”Barn i behov”.

Skolverket om NPF-kritiken: Lärarna är nöjda

Specialpedagogik

Skolverket svarar på kritiken från Barn i behov.
– Det är svårt att säga utifrån kritiken om de har förstått hur insatsen är uppbyggd. Vi vill gärna ha en dialog med dem, säger Helena Elwin, enhetschef på Skolverket.

Niclas: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen.
Här berättar Niclas Sjöström i Norrköping varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Lärare om EU-utbildningen: ”Bästa fortbildningen jag gått”

Fortbildning 

Utbildningen om EU-frågor skall öka på skolorna. Nu ska fler av landets lärare utbildas till skolambassadör för EU, med uppdraget att inspirera och stötta kollegor i arbetet med att integrera EU-kunskap i undervisningen.

Forskare: Förstelärarna har stärkt lärarkåren

Forskning

Lärarprofessionen har stärkts av karriärlärarreformen. Det menar Johan Alvehus som i ett forskningsprojekt följt upp vilka effekter reformen haft.
– Lärarprofessionen har fått större makt över frågor som rör det egna arbetet, säger han.

Nya skollagar 2018: Detta gäller

Lagändringar 2018

Nytt år innebär nya lagar. En rad förändringar rör skolans värld.
Till exempel blir de nationella proven mer styrande och det blir tydligare hur skolan ska agera när man bjuder in politiska partier.

”Ge läsningen större utrymme i klassrummet”

Debatt

”Läsningen är för viktig för att ses som enbart en läxa eller ett eget ansvar. Om vi inte har tid att läsa i klassrummet, vad har vi då tid med?”, skriver Karin Herlitz, lärare på Värmdö.

Kommentera

Här hjälper universitetet lärarna med programmering

Programmering

I Uppsala kickstartar man den snart obligatoriska programmeringen i matematiken genom ett samarbete mellan universitet och skola.
– Vi försöker möta osäkerheten många känner när det kommer till digital kompetens, säger universitetslektor Lars-Åke Nordén.

Här är de 15 mest lästa artiklarna 2017

Lista

Ingångslöner, Twitterstorm och norska forskartips. Här är listan på de 15 mest lästa artiklarna på Skolvärldens webbplats under 2017.

Stor enkät: Så ser Skolsverige på 2017/2018

Enkät

Vad var det viktigaste som hände i skolan under 2017 och vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018? Skolvärlden ställde frågorna till landets lärare, forskare, studie- och yrkesvägledare, politiker och andra personer i skolans värld.

Elever upprörs av ojämställda läroböcker

Läromedel

På Enskede skola fick eleverna gå igenom sina böcker och räkna antalet bilder av män respektive kvinnor.
– Resultaten är helt sjuka. I två historieböcker är det 59 bilder på män och fyra på kvinnor, säger förstelärare Mikael Bodin.

Hon lär eleverna svenska genom sång

SFI

Chantal Kågströms SFI-elever lär sig korrekt uttal, betoning och det svenska språkets rytm genom att sjunga.

Nationella prov

Regeringen: Antalet nationella prov halveras

Nationella prov

Nu halveras antalet nationella prov i gymnasiet – för att minska stressen för lärare och elever. LR:s ordförande Åsa Fahlén är positivt inställd till regeringens beslut.
– Vi tycker det är bra att man ser över mängden prov, säger hon. 

Läraren: Fel beslut att halvera antalet nationella prov

Debatt

Regeringen har beslutat att halvera antalet nationella prov på gymnasiet nästa år. Läraren Emma Köster tycker att det är ett kliv i fel riktning om man vill stärka likvärdigheten och att eleverna får rätt betyg.

Kommentera

13 stunder: Du vet att du är lärare när…

Lärare

Höstterminen var fylld av stunder som framkallade känslor av alla de slag. Känner du igen dig själv i de här?

TVÅLÄRARSYSTEM

Nytt tvålärarsystem höjer arbetsmiljön

Tvålärarsystem

På Mimerskolan undervisar man med två lärare i varje klassrum och med mindre undervisningsgrupper. Tvålärarsystemets effektivitet syns i elevresultaten samtidigt som lärarnas arbetsmiljö har blivit betydligt bättre.

Rektorn: Så gynnas lärarna av vårt tvålärarsystem

Tvålärarsystemet på Mimerskolan har lett till strålande elevresultat och bättre arbetsmiljö. Skolledaren Johan Edelsvärd tycker att det är en satsning som ligger rätt i tiden.

Miljonsatsning ska ge fler behöriga elever

Gymnasiet

I Uppsala kommun satsar man miljoner för att fler elever ska få gymnasiebehörighet. Pengarna ska främst gå till skolor som i dag har de svagaste resultaten.

Digitala betygssystemen har blivit en tidstjuv

Dokumentation

Digitala verktyg är tänkta att hjälpa läraren. Men så här i betygssättningstider upplever många lärare att det är precis tvärt om.
– Vi har redan tidstjuvar så det räcker. Vi behöver inte fler, menar SO-läraren Mikael Bruér.
– Dokumentation är ett oreglerat område, säger Skolverkets undervisningsråd Pernilla Lundgren.

Nu ska lärarnas arbetsmiljö bli bättre

Avtal

Nu går lärarfacken in i avtalsförhandling med SKL om hur man ska lösa skolans utmaningar och förbättra arbetssituationen. Åsa Fahlén är kritisk till SKL:s yrkande om vad de vill med svensk skola.

Lärarbristen

”Sänk inte kraven för att mota lärarbristen”

Kris

Lärarbristen växer, enligt nya siffror. Det gäller att rädda den situationen utan att samtidigt sänka yrkets status igen, resonerar LR:s Ingrid Pihl.
– Att skapa undantag kring legitimation är jättefarligt, säger hon.”Sänk inte kraven för att mota lärarbristen”

Statistik: Ämnena där flest lärare fattas

Nya siffror

Så spås lärarbristen se ut fram till och med år 2031.

Skolverkets nya siffror: 77 000 lärare saknas om fem år

Lärarbristen

De kommande fem åren måste skolor och förskolor rekrytera 77 000 heltidstjänster – drygt lika många som det totala antalet lärare i den kommunala grundskolan idag.
– Det är inte möjligt, och det är en insikt som man måste ta till sig, säger Fredrik Svensson på UKÄ.

Så ska lärare bli bättre på inkluderande undervisning

Forskning

Många lärare är positiva till inkluderande undervisning, men anser att det är ett svårt uppdrag att genomföra. Det visar en färsk avhandling på Malmö högskola.

Alliansen: ”Välfärden står på spel”

Debatt

Alliansen i Stockholms stad kräver en utredning av konsekvenserna gällande vinstförbud i välfärden – någonting som enligt dem har avfärdats av Socialdemokraterna.

Kommentera

Hård press på lärare i svenska som andraspråk

Lärarbrist

Det går fler utlandsfödda elever i svenska skolan än tidigare, och nya siffror från SCB visar dessutom att en större andel av dem läser svenska som andraspråk än för 10 år sedan.
– Vi har en gigantisk brist på lärare i ämnet, säger Anna Kaya vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Debatt om ”Vit makt-läraren”: Kan inte arbeta som lärare

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige.  
– Man kan inte arbeta som lärare om man inte står för skolans värdegrund, säger Lovisa Fhager Havdelin, generalsekreterare för Teskedsorden.

Skolverket: Vit Makt-sympatisör skulle kunna jobba kvar i skolan

Värdegrund

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige. Är det ens möjligt i skolans värld?
– Det är inte helt klart vad som är konsekvensen av det, säger Skolverkets rättschef, Jonas Nordström till Skolvärlden.

Bristande stöd till obehöriga lärare slår hårt mot elever

Granskning

Skolor brister i sitt stöd till obehöriga lärare, visar en rapport från Skolinspektionen.
– Eleverna drabbas när de obehöriga lärarna inte får en bra introduktion, säger Heléne Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör.

Så stöttas lärarna efter knivmordet på skolan

Knivmord

En 17-årig pojke knivhöggs till döds på en skola i Stockholm på onsdagen. Flera lärare bevittnade händelsen.
– Nu är det viktigt att låta folk få ventilera sina känslor och trygga upp och säkra upp miljön, säger John Nilsson, ombud på LR.

Facket: Academedias agerande befäster en farlig tystnadskultur

Academedia

Historien med två lärare inom Academediasfären som avskedats, avstängts och omplacerats av till synes politiska skäl väcker vrede och oro bland lärarna i landets största skolkoncern.
– Det finns många ombud som är rädda att uttala sig, säger Andrés Jerez, LR:s koncernombud inom Academedia.

Lärare: Så vill vi gå vidare med #MeToo

#MeToo

Stödmaterial för elevsamtal, tid för reflektion och uppdaterad sex-och samlevnadsundervisning ligger högt på lärarnas önskelista efter vittnesmålen om sexuella övergrepp i skolan.

UKÄ: Bättre VFU med övningsskolorna

VFU

Försöket med övningsskolorna har bidragit till högre kvalitet på lärarutbildningens VFU, visar Universitetskanslersämbetes utvärdering.
– Men vi skulle hellre se att man gjorde VFU bättre för alla, säger LR Stud-ordförande Mimmi Rönnqvist.

Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons