Annons
Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.

Unika siffror: Så mycket ökar lärarbristen

Publicerad 9 augusti 2017

Relaterat

Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, varnar Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Drygt hälften av de 16 500 lärare, räknat i heltidstjänster, som nyanställdes under det senaste läsåret saknade pedagogisk högskoleexamen, enligt Skolverkets statistik.

Av lärare med lärarlegitimation var det många som undervisade och satte betyg i ämnen som de saknade behörighet i. 

I några kommuner är det i dag vanligare med en obehörig lärare än en behörig. I till exempel Laxå, fem mil sydväst om Örebro, var knappt en tredjedel av grundskolelärarna som undervisade i engelska läsåret 2016/2017 behöriga att göra det. I jämtländska Ragunda var mindre än en fjärdedel av matematiklärarna behöriga. 

Laxå och Ragunda är i dag extrema exempel, men kommer inte att vara det i morgon.

Skolvärlden har kartlagt bland annat ålder, bostadsort och ämnesbehörighet hos samtliga 158 523 personer med en svensk grund- eller gymnasielärar-legitimation (maj 2017).

Sammanlagt 12,1 miljoner uppgifter har analyserats.

För att få en bild av hur lärarbristen kan komma att utvecklas har vi jämfört antalet äldre lärare (60–67 år) med antalet yngre (25–32 år).

För enkelhetens skull har vi utgått ifrån att de båda grupperna bör vara ungefär lika stora för att inte lärarkrisen ska förvärras, även om den yngre gruppen egentligen borde vara större med tanke på de växande elevkullarna. Å andra sidan kommer det in många i läraryrket efter 32 års ålder.

Jämförelsen visar på enorma skillnader.

Några exempel:

* I Norrbottens län är bristen på unga grundskole-lärare (om de de båda grupperna ska vara lika stora) 83 procent, bland gymnasielärare är den 80 procent.

*  I Jämtlands, Gävleborgs och Västernorrlands län är bristen ungefär lika stor. 

*  Minst skillnad mellan de båda grupperna är det i Örebro, Västmanlands och Västra Götalands län (grundskolan) och Örebro, Uppsala och Kronobergs län (gymnasieskolan). Dock handlar det fortfarande om stora skillnader.

*  I 45 procent av Sveriges kommuner bor det färre än tio unga legitimerade grundskolelärare. I många inga alls.

*  583 lärare i åldern 60–67 år är behöriga att undervisa i franska i grundskolan. Motsvarande antal i åldern 25–32 är 89 stycken. Det innebär en brist på 85 procent om grupperna ska vara lika stora. På liknande sätt ser det ut i ämnen som tyska, bild och engelska.

*  Bland legitimerade gymnasielärare är skillnaderna mellan yngre och äldre lärare ännu större. I maj i år fanns det exempelvis 150 gymnasielärare i gruppen 60–67 år som var behöriga att undervisa i juridik. I gruppen 25–32 år var antalet fyra, det vill säga en skillnad på 97 procent.

*  I företagsekonomi var skillnaden 91 procent, i kemi 87 procent och i teknik 80 procent. 

*  Ett av få gymnasieämnen som avviker positivt är historia. I maj i år fanns det enligt Skolverket 349 fler legitimerade historielärare i åldern 25–32 år än i åldern 60–67 år.

Det är helt enkelt för sent.

Enligt regeringens bedömning kan det om två år saknas 60 000 lärare i Sverige.

– Lärarbristen kommer att förvärras och det gäller i princip hela landet. Vi får helt enkelt ställa in oss på att många elever även i framtiden kommer att undervisas av obehöriga lärare. Lärarkrisen har nu gått så långt att den inte längre går att utbilda bort. Det är helt enkelt för sent, säger Fredrik Svensson på UKÄ.

Men allt fler utbildar ju sig till lärare?

– Det räcker inte. Om vi ska tillgodose det framtida lärarbehovet med hjälp av utbildning måste en fjärdedel av alla som går ut gymnasieskolan med grundläggande högskolebehörighet påbörja lärarstudier. Det är fullständigt orimligt. Så stor del av en årskull är varken lämpad eller intresserad av att bli lärare. Dessutom finns det någon slags gräns för hur många man kan få igenom en så pass lång akademisk utbildning med bibehållen kvalitet. Redan i dag är avhoppen stora, särskilt på ämneslärarutbildningen och bland studenter med lägre gymnasiebetyg. 

Vad är lösningen?

– Det finns inte en enkel lösning. Till att börja med behöver man locka tillbaka så många som möjligt av de 40 000 lärare som inte längre är verksamma i skolan. Rektorer och andra skolledare behöver också fundera över hur skolan är organiserad och hur lärarna egentligen används. 

Hur då?

– Lärarrollen behöver renodlas och fler yrkeskategorier komma in i skolan. Jag tycker att man kan jämföra med sjukvården. På ett sjukhus finns det undersköterskor, sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, läkare, överläkare och en massa andra yrkesgrupper. Hade vården varit organiserad som skolan hade nästan alla på ett sjukhus varit läkare, vilket för de flesta förefaller helt orimligt.

– Det finns vissa saker på en skola som måste göras av lärare, men det finns också en massa saker som utförs av lärare som andra yrkesgrupper kan göra lika bra eller bättre. Kanske behöver man också laborera med klasstorlekarna. Är det bättre med små klasser med obehöriga lärare än större klasser med behöriga lärare? Jag tror att vi måste ha en pragmatisk inställning till hur lärarbristen ska hanteras. Annars kommer det inte att gå, säger Fredrik Svensson.

Är vi en attraktiv arbetsplats stannar personalen.

Elinebergsskolan ligger nära Malmöleden i södra Helsingborg och är en F–9-skola med cirka 950 elever och 150 anställda. Upptagningsområdet är socialt blandat. En del barn kommer från socioekonomiskt svagare områden med stor andel utlandsfödda, andra från traditionella medelklass- och villaområden.

– Precis som alla andra skolor känner vi av lärarbristen och att det är lärarnas marknad. Till vissa ämnen är det extra svårt att rekrytera behörig personal, till exempel matte, NO och svenska som andraspråk, berättar rektorn Patrik Persson.

– Vi ligger dessutom i ett område med goda pendlingsmöjligheter, vilket gör att det lätt för lärarna att byta arbetsgivare och få upp sin lön.

Hur klarar du det?

– Även vi får konkurrera med lönen. Men det viktigaste av allt är att ha ett gott renommé bland elever, föräldrar och lärare. Är vi en attraktiv arbetsplats stannar personalen och då har vi mindre behov av att anställa nya. Gott anseende gör det dessutom enklare att rekrytera. Det grundläggande problemet är dock att det finns alldeles för få lärare.

Hur löser du det?

– Genom att ha så bra framförhållning som möjligt. I augusti och september går två av våra specialpedagoger i pension. Vi annonserade redan i januari efter deras ersättare och anställde den första i april och den andra i maj. Det innebar visserligen en extra kostnad att låta personerna gå omlott, men det innebar samtidigt att jag i god tid visste att vi löst ersättningsfrågan. Dessutom är det inget problem att ha för mycket personal så länge man klarar budgeten. Det finns alltid arbetsuppgifter för speciallärare, säger Patrik Persson. 

Arbetar ni alltid så?

– Vi försöker. När vi vet att en tjänst är på väg att bli ledig annonserar vi direkt och kallar intressanta sökande till intervju. Så fort vi träffat någon som har bra referenser och ger ett bra intryck, erbjuder vi en tjänst. Det går inte längre att tveka, utan det gäller att handla snabbt. För fyra eller fem år sedan kunde vi vänta för att se var i pusslet personen eventuellt skulle kunna passa in. I dag försöker vi i stället anpassa pusslet efter personen. 

– Om jag söker en matte/NO-lärare, men får en bra sökande med profilen matte/idrott i sin behörighet, försöker jag ändra om tjänsterna så att vi kan anställa personen även om ämneskombinationen kanske inte är exakt den som vi sökte från början.

Patrik Persson hoppas att stigande löner ska locka fler att utbilda sig till lärare.

– Men det är också viktigt att lärarnas arbetsmiljö förbättras, administrationen minskas och att vi får in fler yrkeskategorier i skolan. Här har vi till exempel ett speciellt trygghetsteam med bland annat socialpedagoger. Det innebär att lärarna får mer tid över för undervisning, men också att stöket och stressen minskar.

Många av insatserna borde ha påbörjats långt tidigare

Kenneth Nilsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Örebro och ordförande i SKL:s beredning för utbildningsfrågor konstaterar att skolan står inför enorma utmaningar.

– Många av insatserna borde ha påbörjats långt tidigare, för tio år sedan eller så. Då hade vi inte haft det som i dag. Det går inte att blunda för att dagens situation faktiskt har varit påverkbar tidigare än nu när den blivit akut. Det stör mig att vi inte har använt våra planeringsresurser och kunskaper på ett bättre sätt. 

Hur ska lärarkrisen lösas?

– Förutom att utbilda fler lärare och öka kvaliteten på lärarutbildningarna behöver vi titta på hur vi använder de lärare som redan finns. Behöriga lärare ska vara så mycket lärare som möjligt och så lite administratörer och stödfunktioner som möjligt. Det kan andra jobba med. Jag tror till exempel att lärarassistenter är en personalgrupp som kommer att öka. Vi behöver också satsa mer på digitalisering och ny teknik, och på att förbättra möjligheterna till ett förlängt arbetsliv för de lärare som vill det. Det handlar om ett gnetande.

– Men det är inte bara inom läraryrket som vi har kompetensbrist och stora pensionsavgångar. Det gäller hela den offentliga sektorn. Detta samtidigt som välfärden behöver byggas ut eftersom Sverige växer kraftigt, säger Kenneth Nilsson. 

Hur längre dröjer det innan lärarbristen är under kontroll?

– Jag tror att det behövs fem år innan situationen är under kontroll och vi ser ljuset i tunneln. Det betyder inte att problemet är löst då. Jag tycker inte att systemet nu är riggat på ett sådant sätt att man på ett transparent och tydligt sätt kan säga att nu fixar vi det.

Lika orolig är Lisa Oldmark, friskolekoncernen Academedias HR-direktör.

– Jag tror att vi måste jobba på ett annat sätt i skolan om alla elever i framtiden ska undervisas av behöriga lärare. Det är dessutom något vi borde börjat med för länge sedan.

Hur då?

– En del är att ta in nya yrkesgrupper i skolan, till exempel lärarassistenter. Har vi till exempel en skicklig mattelärare bör hen undervisa så mycket som möjligt, samtidigt som vi runt denna lärare bygger upp kompetenser som kan stötta och hjälpa till.

– Vi behöver också titta på lärarnas arbetssituation. Varför slutar så många att arbeta som lärare? Hur får vi tillbaka dem till skolan? Hur kan vi underlätta åter-rekryteringen? Hur kan vi stärka professionens ställning och läraryrkets attraktivitet? 

Bör obehöriga lärare kunna läsa in behörighet på arbetstid?

– I en del av våra verksamheter kan man på arbetstid plugga upp sin behörighet om man till exempel saknar någon del. Vi undersöker om det är något som vi bör utveckla även på koncernnivå. Jag ser det absolut som en väg framåt, säger Lisa Oldmark.

Vårt bidrag är att förmå fler lärare att återvända till skolan.

Sedan i våras har bemanningsföretaget Zest bemanning utökat sin verksamhet till att, förutom sjuksköterskor, även omfatta grund- och gymnasie-lärare. 

– Vi hyr ut ett hundratal lärare runt om i Sverige. Målet är att komma upp i åtminstone tusen. De flesta hyrs ut på längre kontrakt, ofta en termin eller ett läsår i samband med exempelvis föräldraledighet eller när skolan själv har svårt att rekrytera behörig personal till en tjänst, säger Outi Luiro som är vd på Zest bemanning.

Är alla legitimerade?

– Ja. Våra lärare ska kunna göra hela arbetet och även sätta betyg. 

– Vår inriktning är att rekrytera legitimerade lärare som i dag inte arbetar i skolan. En del har gått i pension, andra har lämnat skolan av andra skäl. Om vi rekryterar en lärare som redan har en tjänst på en skola för att hyra ut hen till en annan skola blir det bara ett nollsummespel och då är det ingen poäng med verksamheten. Vårt bidrag är att förmå fler lärare att återvända till skolan.

Varför börjar lärarna arbeta hos er i stället för i skolan direkt?

– Vi erbjuder bra villkor. Våra lärare tjänar cirka 50 000 kronor i månaden när de arbetar – under lov och liknande har de ingen lön – plus förmåner som till exempel sjukvårdsförsäkring (förutom vad som ingår i kollektivavtalet). Men lika viktigt som bra lön är friheten att kunna arbeta när man vill och dessutom slippa en massa administration, vilket våra lärare ofta gör, säger Outi Luiro.

För att underlätta för lärare i förskingringen att återvända till skolan håller Skolverket på att starta en speciell utbildning med start höstterminen 2018.

– Utbildningen kommer åtminstone delvis vara webbaserad. Tanken är att underlätta för legitimerade lärare som vänder tillbaka till skolan att uppdatera sina kunskaper när det gäller styrdokument och liknande, säger undervisningsråd Victor Karlsson på Skolverket.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världens bästa Anna är redo för en ny karriär

Jobb

Hon har tagit ett SM-guld, fyra VM-guld – och en lärarexamen på grundlärarprogrammet. Världens bästa innebandyspelare, Anna Wijk, ska nu fortsätta sin karriär i klassrummet som lärare.
– Det är ett fantastiskt viktigt yrke och jag är redo för uppgiften, säger hon.

Annons
Annons

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Lärarutbildning

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Annons

Läsa-skriva-räkna-garanti: Så ska den stärka lärarna

Tidiga insatser

Nya åtgärdsgarantin ska tvinga skolledare och huvudmän att lyssna på lärarnas bedömning av elevers behov.
– Det ska inte krävas att föräldrarna anmäler skolan för att deras barns ska få stöd, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Alla femteklassare programmerar i undervisningen

Programering

Lärarna i Sollentuna är redo för nästa steg i den digitala kompetensutvecklingen.
Under hösten kommer samtliga femteklassare i de kommunala skolorna att använda programmering i undervisningen.
– Jag längtar efter att få komma igång, säger läraren Viktoria Franzén.

Annons
Annons

Efter den tuffa starten – så klarade Elina praxischocken

Ny som lärare

Många nya lärare upplever den så kallade ”praxischocken”. Men hur är det – och hur går man vidare?
Skolvärlden har träffat Elina Halvarsson som fick en tuff start när hon efterträdde en populär högstadielärare.

Annons

Här är de unga lärarna för få: ”Det kommer bara bli värre”

Lärarbristen

De unga lärarna är få, pensionsavgångarna ökar och elevkullarna växer.
– Problemen kommer bara bli större, säger gymnasieläraren Niklas Blixt i Västervik.

Förslaget: Skolan kan få stänga ute politiska partier

Utbildningspolitik

Snart lägger regeringen ett lagförslag som kan ge rektorer möjlighet att stänga ute vissa partier.
– Det är viktigt att skapa tydlighet kring att det är skolan som bestämmer om partier ska bjudas in, kommenterar LR-ombudet Sten Hagberg.

Granskning lärarbristen

Så mycket ökar lärarbristen där du bor

Lärarbristen

Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, varnar Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Lista: Så många yngre fattas per kommun

Lärarbristen

Alla listor: så många yngre fattas kommun för kommun, län för län, och ämne för ämne.

”Läget är akut”

Lärarbristen

Låt obehöriga med akademisk examen plugga till lärare på arbetstid.
– Situationen i skolan är nu så akut att det måste till extra ordinära åtgärder, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Sandra bytte rymden mot läraryrket

Lärarbristen

Nyckeln till en lösning på lärarbristen kan vara att locka personer med en annan akademisk bakgrund till yrket.
– Jag ångrar mig inte, säger Sandra Forsman som bytte rymdteknik mot läraryrket.

Olika sätt att bli lärare

Lärarbristen

Här är några alternativa vägar till lärarbehörighet, vid sidan av de ”vanliga” lärarutbildningarna.

Specialläraren: Skolor lägger problemen i elevens knä

Särskilda behov

Elever med autism, adhd eller en annan funktionsvariation bemöts inte tillräckligt bra av den svenska skolan. Men små medel och en öppenhet för kreativa lösningar kan göra stor skillnad inför skolstarten, menar specialpedagogen Daniel Johansson.

Så kan psykisk ohälsa lindras i skolan

Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan på skolorna ökar lavinartat – trots satsningar på elevhälsan. Nu kräver Lärarnas Riksförbunds studerandeförening att lärarna utbildas i att arbeta med elevhälsan.
– Vi måste kvalitetssäkra hur vi får in elevhälsan under VFU, säger, Mimmi Rönnqvist, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Här får niorna prova på gymnasiet

Gymnasieval

I Falkenberg får högstadieelever prova på gymnasiet för att vara säkra på att välja rätt.
– Positivt om det kan minska felvalen, säger LR-ombudet Henrik Hjalmarsson.

”Anpassa nationella proven till barn med dyslexi”

Debatt

”Dyslektiker behöver ett alternativt sätt att genomföra de nationella proven. De här barnen måste få chansen att visa vad de kan, som alla andra”, skriver en mamma till en nioårig elev med dyslexi.

Kommentera

Betyg från klass 4: Därför deltar de i försöket

Tidiga betyg

I höst startar försöket med betygsättning från klass 4. Endast elva skolor deltar, trots att det finns plats för hundra. Av dem är en enda kommunal.
– Det kan leda till ökad kvalitet i undervisningen, säger en rektor som är positiv till betygen.

Nu har alla lärare rätt att ”visselblåsa”

Nya lagar

Anställa på fristående skolor omfattas nu av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda lärare. Den nya lagen trädde i kraft under sommaren.
– Det är en viktig förändring, säger Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck.

Förslaget: Så ska fler klara gymnasiet

Vägledning

Möjlighet för niondeklassare att praoa på gymnasiet, individuella utbildningsplaner och en tydligare vägledarroll. Det föreslår Moderaterna för att fler ska klara gymnasiet på utsatt tid.

Ny forskning: Så fungerade 100 procent inkludering

Inkludering

Hundraprocentig inkludering – är det möjligt? I en ny avhandling föjer specialpedagogen Inga-Lill Matson en kommun som införde ”en skola för alla” på 1990-talet.

”Släpp in normkritiken i klassrummet”

Pride

Lyft in arbetet med normkritik i varje klassrum, i varje ämne, hela tiden.
– Vi måste sluta att ta de heteronormativa och patriarkala former som finns runt om oss i vardagen för givet och istället börja ifrågasätta dem, menar Sanna Mac Donald, språklärare som också föreläser om normkritik.

Skolplikt från sex års ålder redan nästa år

Skolstart

Regeringen vill att förskoleklass från och med nästa hösttermin är en obligatorisk del av skolväsendet och att skolplikten utökas till tio år.

Är digitala nationella prov lösningen?

Debatt

De svårtolkade kunskapskraven och lärares arbetsbörda i stort skapar en gråzon när de nationella proven digitaliseras, och det är lärarna som hamnar i skottlinjen”, skriver läraren Linda Johansson. 

Kommentera

”Låt eleverna ta ledningen i värdegrundsarbetet”

Debatt

När eleverna får ansvar ökar intresset och relevansen genom att de deltar aktivt i planeringen och utvärderingen. Menar vi allvar med Lgr 2011s mål om att förbereda elever för att leva och verka i samhället är detta ett angeläget och prioriterat mål, skriver läraren Mia Stewart.

Kommentera

Sara Bruun: Tro inte att det räcker med auktoritet i klassrummet

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Den lärare som idag tror att det räcker att vara sträng, auktoritär och kunskapsförmedlande kommer efter ett tag förhoppningsvis inse att det inte räcker i dagens skola”.

Tävling

Vinn Mona Liljedals bok!

Tävling

Vi lottar ut fem exemplar av Mona Liljedahls bok ”Särskilt begåvade elever”. Svara på frågan och vinn.

Utredare ska stärka kritiserat elevhälsoarbete

Elevhälsa

Åsa Karle har fått i uppdrag att utreda bristerna i skolornas arbete med elevhälsa och stöd för att ge fler elever chansen att nå kunskapsmålen.
– Likvärdiga möjligheter för alla barn och elever är en av de viktigaste skolfrågorna idag, säger hon.

Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola

Läromedel

Shanghais exempel med en enda lärobok i matematik för samtliga skolor tar större hänsyn till beprövad erfarenhet än vad det svenska systemet gör. ​​Det menar den brittiske läromedels- och bedömningsforskaren Tim Oates.

”Professionsprogrammet måste få nationella riktlinjer”

Läraryrket

M och LR är eniga: lärarnas karriärutveckling behöver gemensamma riktlinjer för att säkra kvaliteten och undvika huvudmännens godtycke.
– Vi vill inte hamna i något som påminner om hanteringen av lärarlönelyftet, säger LR:s Åsa Fahlén.

Pojkar dominerar i klassrummet

Forskning

Pojkar talar mest i klassrummet. Men inte om samma saker som flickor. Nina Eliasson har forskat på högstadieelevers talutrymme i klassrummet och uppmanar lärare att ställa frågor som kräver eftertanke. 

Läraren: 5 faktorer som höjer elevernas mattekunskaper

Debatt

"Om du fortsätter öva och öva på det här sättet kommer det komma den dagen där du kan lösa matematiska uppgifter utan problem".

Undersökning: Så tycker partiernas väljare om skolfrågorna

Undersökning

Nästan 7 av 10 väljare vill att staten bör ha huvudansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Det visar en ny undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Det är fullt rimligt att folk tycker som de gör, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Forskare tveksamma till lämplighetstest

Lärare

Kan man redan genom ett lämplighetstest avgöra vem som kommer bli en skicklig lärare?
Risken finns att man sållar bort även dem som faktiskt kunnat bli duktiga under utbildningens gång, anser Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik.

Almedalen 2017

8 av 10 M-väljare: ”Skrota vinstsystemet för friskolor”

Almedalen

79 procent av Moderaternas väljare vill skrota vinstsystemet för friskolor som det ser ut i dag. Det visar en färsk undersökning.
– Väldigt förvånande och intressant, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Fridolin lovar satsa nya miljarder på skolan

Almedalen

Gustav Fridolin avslutade sitt tal i Almedalen med att prata om skola och utbildning.
– Får jag som jag vill så går vi hela vägen och genomför Skolkommissionens förslag. Tillför sex miljarder till skolan och staten tar åter ansvar för jämlikhet i skolsystemet, sa utbildningsministern.

De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan

Digitalt

När nödvändig teknik, kompetensutveckling och läromedel finns på plats, kvarstår ändå utmaningar med digitaliseringen, visar ny forskning.
 – Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det har man vunnit mycket, säger högstadieläraren Sofie Nilsson.

”Åkesson kidnappade folkhemmet i sitt tal”

Almedalen

Jimmie Åkessons tal i Almedalen handlade mycket om vårdpolitiken och folkhemmet.
– Jag tror att det är väldigt många socialdemokrater som sitter och är rätt upprörda över att folkhemmet användes på det här viset, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Oenighet kring KPU:er och lärarutbildning

Paneldebatt

Övernitisk byråkrati, politisk ovilja och lärosäten som är oense om hur lärarutbildningen ska se ut. Det är några hinder för att motverka lärarbristen som kom upp under en paneldebatt i Almedalen.

Ny forskning: ”Mjuka kvoter” gör skolvalet rättssäkert

Fria skolvalet

Obligatoriskt skolval vore bra, men först måste det otydliga regelverket styras upp. Det menar skolvalsforskaren Dany Kessel, som presenterar ny forskning om ”mjuka kvoter” som del av lösningen.

Läsambassadören: ”Låt eleverna läsa vad de vill”

Läslust

Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling vill inspirera lärare till innovativa metoder i undervisningen som skapar läslust. 
– Skapar vi möjligheter och variation i undervisningen kan alla elever vara med, säger hon.

S och M i handslag om skolpolitiken

Blocköverskridande gest

Här tar Camilla Waltersson Grönvall (M) och Anna Ekström (S) i hand på att jobba konstruktivt med skolkommissionens förslag.
– Förslagen ger grund och förutsättningar för att vi ska kunna komma väldigt långt vad gäller breda överenskommelser, säger Camilla Waltersson Grönvall.

En av tre klarar inte gymnasiet

Undersökning

Var tredje elev tar inte examen från gymnasiet. Det visar ny statistik som Lärarnas Riksförbund tagit fram.

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Skolpolitisk debatt

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Experten om Björklunds överraskande tal

Almedalen

Jan Björklund (L) gick hårt åt klyftor och integration i sitt tal i Almedalen. Men framför allt visade han upp en ovanligt personlig sida.

Finansministerns almedalslöfte: 20 miljarder till välfärden

Almedalstalet

Magdalena Andersson (S) lovade 20 miljarder till omsorg och välfärd i sitt Almedalstal. Hur stor del av löftet som tillfaller skolan gick hon däremot inte alls in på.

Experten: ”KD-talet var längst ifrån skolan”

Almedalen

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor talade mest om satsningar på äldre i sitt Almedalstal. Skolan däremot nämndes knappt i KD-ledarens anförande.
– Det här talet var absolut längst ifrån skolan hittills, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Känslomässig Annie Lööf om rasism, nazism och islamistisk terror

Partiledartalet

Centerpartiets Annie Lööf spände över många ämnen – men inte skolan – i ett långt partiledartal i Almedalen som bjöd på mycket känslor.

Ingen skola i V-ledarens Almedalental

Almedalen

Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet var först ut i Almedalsveckan 2017. Statsvetaren Jenny Madestam är inte förvånad över den uteblivna skolpolitiken i V-ledarens tal.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons