Annons
Isac Bergwall tog sin lärarexamen i Örebro i våras. Nu jobbar han på Gumaeliusskolan i Örebro. Foto: Jonas Bilberg

Flest unga lärare jobbar kvar där de pluggat

Publicerad 21 september 2017

Relaterat

En majoritet av Sveriges unga legitimerade lärare bor i en kommun med lärarutbildning.
– Jag utbildade mig på Örebro universitet och arbetar nu som lärare i engelska på en högstadieskola i Örebro, säger Isac Bergwall, 25.

I augusti presenterade Skolvärlden ny statistik som pekar på en kraftig ökning av lärarbristen under de kommande åren. Mest dramatisk väntas utvecklingen bli utanför universitets- och högskoleorterna. Risken är stor att många kommuner, framförallt i glesbygden, om några år överhuvudtaget inte kommer att kunna rekrytera behöriga lärare i centrala ämnen.

Resultatet blir fler obehöriga lärare och att likvärdigheten försämras ytterligare.

Självklart finns det ett samband mellan hur stor en kommun är och hur många unga, legitimerade lärare det bor i den, men också om det finns en lärarutbildning där eller inte, vilket grafiken på nästa sida visar.

• I de 20 kommuner där det bor flest unga grundskolelärare finns det också en lärarutbildning.

• I 19 av 20 kommuner där det bor flest unga gymnasie-lärare är det samma sak. Undantaget är Solna kommun, som dock är en del av Stockholmsområdet – där det finns många lärarutbildningar.

– Vi ser att de som studerar till ämneslärare i större utsträckning än andra lärarstudenter väljer studieorter som ligger en bit från hemmet. De som studerar till förskollärare eller grundskolelärare söker sig oftare till utbildningar nära hemorten, vilket kan ha betydelse för var man väljer att bosätta sig efter utbildningen, säger Sara Svanlund som är 2:e vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Orter med lärarutbildningar har lättare för att rekrytera nya lärare.

– Tveklöst har orter med lärarutbildningar lättare för att rekrytera nya lärare. Övriga får anstränga sig lite mer när det gäller att erbjuda en bra arbetsmiljö och lön, både ingångslön och livslön. Det är ganska enkelt.

Kan man inte ha lärarutbildningar på fler orter?

– Lärarutbildningens dimensionering och geografiska placering är viktiga frågor. I första hand måste vi se till att utbildningen håller hög kvalitet, inte minst när det gäller antal professorer och disputerade lärare, och då kanske det inte är rimligt att den finns överallt.

– Ett intressant alternativ till att sprida lärarutbildningen på fler orter är att underlätta för distansstudier. Då kan studenterna bo kvar hemma och samtidigt bedriva kvalificerade studier, även om det inte finns något universitet eller någon högskola på orten. 

Fungerar det med en lång lärarutbildning på distans?

– Det ställer stora krav på utbildningen, inte minst hur man ska kompensera för de kollegiala inslagen som kommer naturligt då studenter fysiskt läser tillsammans.

– Men samtidigt som distansutbildningar innebär en del utmaningar, kan de också vara ett intressant alternativ och en möjlighet för personer som bor i orter som ligger långt ifrån en traditionell lärarutbildning.

Och ett alternativ för den som vill utbilda sig till lärare lite senare i livet och kanske inte kan flytta av familjeskäl?

– Ja, men jag tror att distansutbildningar även kan locka yngre studerande. Här finns en chans för många kommuner att underlätta för studerande att bo kvar på orten och ändå utbilda sig till lärare.

– Lärarbristen innebär en jättestor utmaning. Då måste vi våga testa nya vägar. Det viktiga är att vi hela tiden slår vakt om utbildningens kvalitet. Den kan vi inte kompromissa med.

Isac Bergwall.Örebro är en av de städer där det bor flest unga legitimerade lärare (25–32 år), både i förhållande till antalet invånare och i faktiska tal.

En av dem är Isac Bergwall från Nora som i våras tog sin lärarexamen vid Örebro universitet och som från och med i höst arbetar på Gumaeliusskolan i samma stad.

– Jag är utbildad gymnasielärare i historia och engelska, men arbetar som högstadielärare i engelska.

Hur känns det?

– Det är spännande, men också svårt. Utbildningen var väldigt teoretisk. Lärarjobbet innehåller många praktiska delar som man som ny inte riktigt har riktig koll på. Men å andra sidan har det bara gått ett par veckor på terminen.

– Ena dagen går man från jobbet och tänker ”vad bra jag är”. Nästa dag undrar jag vad det är jag egentligen håller på med. Men så är det väl i början. Som tur är finns en engelsklärare till i arbetslaget som fungerar lite som en handledare och som jag kan få hjälp av. 

Var det lätt att få jobb?

– Nja. Det fanns inte jobb med den ämneskombinationen som jag har. Däremot var det inte några problem med att få jobb som lärare i engelska. Sådana tjänster fanns det ganska många lediga.

Kunde du förhandla om din lön?

– Jag fick upp den en tusenlapp mot vad de erbjöd mig från början. Innan jag förhandlade tog jag reda på vad lärare i min ålder och med min utbildning tjänar, vilket var bra.

Har även dina studiekamrater fått jobb i Örebro?

– Bland dem som läste historia och samhällskunskap är det en del som har flyttat för att kunna få lärartjänster med den ämneskombinationen. De flesta är dock kvar i Örebro. Av de som jag läste engelska med, tror jag att samtliga är kvar i stan.

– En förklaring till att många stannar kvar där de har pluggat är nog att de fått kontakter och fått in en fot i skolvärlden i samband VFU:n. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Debatt om ”Vit makt-läraren”: Kan inte arbeta som lärare

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige.  
– Man kan inte arbeta som lärare om man inte står för skolans värdegrund, säger Lovisa Fhager Havdelin, generalsekreterare för Teskedsorden.

Skolverket: Vit Makt-sympatisör skulle kunna jobba kvar i skolan

Värdegrund

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige. Är det ens möjligt i skolans värld?
– Det är inte helt klart vad som är konsekvensen av det, säger Skolverkets rättschef, Jonas Nordström till Skolvärlden.

Annons
Annons
Annons

Bristande stöd till obehöriga lärare slår hårt mot elever

Granskning

Skolor brister i sitt stöd till obehöriga lärare, visar en rapport från Skolinspektionen.
– Eleverna drabbas när de obehöriga lärarna inte får en bra introduktion, säger Heléne Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör.

Så stöttas lärarna efter knivmordet på skolan

Knivmord

En 17-årig pojke knivhöggs till döds på en skola i Stockholm på onsdagen. Flera lärare bevittnade händelsen.
– Nu är det viktigt att låta folk få ventilera sina känslor och trygga upp och säkra upp miljön, säger John Nilsson, ombud på LR.

Annons
Annons

Facket: Academedias agerande befäster en farlig tystnadskultur

Kontroversiellt

Historien med två lärare inom Academediasfären som avskedats, avstängts och omplacerats av till synes politiska skäl väcker vrede och oro bland lärarna i landets största skolkoncern.
– Det finns många ombud som är rädda att uttala sig, säger Andrés Jerez, LR:s koncernombud inom Academedia.

Annons

Lärare: Så vill vi gå vidare med #MeToo

#MeToo

Stödmaterial för elevsamtal, tid för reflektion och uppdaterad sex-och samlevnadsundervisning ligger högt på lärarnas önskelista efter vittnesmålen om sexuella övergrepp i skolan.

UKÄ: Bättre VFU med övningsskolorna

VFU

Försöket med övningsskolorna har bidragit till högre kvalitet på lärarutbildningens VFU, visar Universitetskanslersämbetes utvärdering.
– Men vi skulle hellre se att man gjorde VFU bättre för alla, säger LR Stud-ordförande Mimmi Rönnqvist.

Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera

SCB: Så mycket kommer lärarbristen att öka

Ny rapport

Lärarbristen i Sverige kommer att öka fram till 2035. Det konstateras i en ny rapport som SCB tagit fram.
– Det är en krissituation, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Gamla lärstilar nytt argument för fria skolvalet

Lärstilar

Ett politiskt faktablad ser elevers olika begåvningsprofiler som ett argument för valfrihet. Forskare som Skolvärlden pratat med sågar den pedagogiska inriktningen.

Lärarlönelyftet

Nytt beslut: Lärarlönelyftet ingår i ordinarie lönen

Lärarlönelyftet

I Botkyrka har man valt att permanenta det statliga Lärarlönelyftet. Beslutet att låta pengarna ingå i den ordinarie lönen hyllas av Lärarnas Riksförbund.

Ett år efter Lärarlönelyftet: ”Fortsatt missnöje”

Lärarlönelyftet

Drygt ett år har gått sedan Lärarlönelyftet genomfördes. Tomas Antonsson, lärare och LR-ombud i Lund, säger att situationen alltjämt är tuff för lärarna flera månader efter satsningen.

Så väcker du elevernas läslust

PIRLS

Högläsning och textsamtal, samarbete med skolbibliotek samt att jobba med läsutvecklingsstrategier. Det är några av språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzéns tips för att stötta elever i deras läsande.

Fysiktävling ska ge svenska nobelpris

Nobel

Med en internationell problemlösningstävling i ämnet fysik vill organisationen IYPT träna elever i vetenskapligt tänkande.
– Vi vill gynna vetenskapen i Sverige och få bort bilden av att fysik är något obegripligt som bara skäggiga män håller på med, säger Jakob Lavröd på IYPT.

Skolinspektionen hotar allt fler skolor med vite

Skolinspektionen

Fallen där Skolinspektionen hotar en skola med vite ökar. Det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort.
Otillräckliga insatser till elever i behov av stöd är en vanlig orsak.

Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

Debatt 

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället.
”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

Kommentera

Så ska tillgången till syv bli mer likvärdig

Syv

För att vägledningen ska bli mer optimal och likvärdig behövs det en tydlighet i vad man vill uppnå med uppdraget. Det menar Lena Hartvigsson, ordförande för LR:s förening för studievägledare.

”Byt fokus – från lön till arbetsmiljö”

Debatt

”Om SKL inte är beredd att göra det som krävs för att vända på den negativa utvecklingen vad gäller lärares arbetsmiljö och läraryrkets attraktivitet ställer vi oss tveksamma till att kommunerna ska få fortsatt förtroende som huvudmän för skolan”, skriver tankesmedjan Balans.

Kommentera
PIRLS 2016

Ny topplacering: ”Dags att ta bort skolans krisstämpel”

PIRLS

Svenska fjärdeklassare ligger återigen i topp vad gäller läsförståelse.
En mycket glad Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, presenterade resultatet i PIRLS och hyllade lärare och elever.
– Den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Det är dags att ta bort krisstämpeln och börja tala om allt positivt som sker.

Barbro Westlund: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kommentarer

Läsforskaren Barbro Westlund vid Stockholms universitet, utbildningsminister Gustav Fridolin och moderaternas Erik Bengtzboe är eniga: Resultatet i PIRLS är en triumf för lärarkåren i Sverige.

Efter nya bidragsförslaget: ”Otillräckligt”

Statsbidrag

Riksrevisionen föreslår ett nytt system för riktade statsbidrag till skolan. Det är ett bra men otillräckligt förslag, anser LR:s Åsa Fahlén.
– Det är hög tid att löpa linan ut och inse att kommunerna inte klarar av det ekonomiska ansvaret för skolan, säger hon.

De jobbar bort rädslan för programmering

IT

Behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet nästa år. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Det här kan vi lära av Finland

Programmering

I Finland är man sedan länge redan igång med programmeringen i skolan. Vad kan Sverige lära av sin nordiska granne? Skolvärlden frågade Finlands utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen och Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. 

Enkät: Så ser syv på yrket

Syv

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1? Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

Utsatta skolor missgynnas i Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Skolor med större utmaningar har inte prioriterats när Lärarlönelyftets pengar har fördelats, visar en ny utvärdering av Statskontoret.
– Det är något som vi gärna hade sett att man använde sig mer av, säger minister Helene Hellmark Knutsson (S).

Så hjälper läraren Mia sin elev efter hjärntumören

Barncancer

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men hon har hittat vägar som fungerar.

”Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap”

Debatt

En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Kommentera

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning

Inkludering

Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan.
– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Granskning: Betygssättning

Var fjärde lärare sätter betyg åt en kollega

Sambedömning

I dagarna beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega i samband med betygssättningen. 
Men bara var sjätte lärare får ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

Enkät: Så svarar lärarna om betygsättning

Enkät

28 procent av grundskollärarna satte betyg tillsammans med en olegitimerad kollega. Här är resultatet av Lärarnas Riksförbunds enkät om sambedömning.

I lärarbristens spår: Örebro centraliserar skolor

Behörighet

Arbetsbördan med sambedömning växer i takt med den ökande bristen på behöriga lärare. Lärarbristen pressar kommunerna till okonventionella metoder.
– Vi funderar på att centralisera alla våra högstadieskolor, säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd i Örebro.

Efter nya asylförslaget: ”Blir ett helvete för lärarna”

Ensamkommande

Förslaget om att fler ensamkommande unga ska få stanna i Sverige välkomnas av organisationen #vistårinteut.
– Men förslaget kommer leda till orättvisor, säger Sara Edvardsson Ehrnborg, lärare och talesperson för #vistårinteut.

Här är lärarnas vanligaste betygsfrågor

Betyg

Får man sätta F utan att varna först? Och är man godkänd om man kan simma 200 meter på rygg? Det drar ihop sig till betygsättning, och Skolvärlden listar lärarnas vanligaste betygsfrågor till Skolverket.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons