Annons
Anna Mautner arbetar 80 procent som bildlärare på Sofia skola på Södermalm i Stockholm. Foto: Magnus Glans

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Publicerad 19 februari 2018

Fakta

Så ser statistiken ut

Ur arbetsmiljöundersökningen 2015: 

Har av hälsoskäl övervägt att minska arbetstiden 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 24 %
  • Grundskollärare: 24 %

Har i hög grad skäl till oro för att nuvarande arbete på sikt kan innebära hälsorisker 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 27 %
  • Grundskollärare: 37 %

Har huvudvärk varje vecka 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 37 %
  • Grundskollärare: 43 %

Upplever att arbetet är psykiskt påfrestande 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 67 %
  • Grundskollärare: 69 %

Upplever att man har alldeles för mycket att göra 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 71 %
  • Grundskollärare: 81 %

Upplever att annat tar för mycket tid från huvudsysslan 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 70 %
  • Grundskollärare: 80 %

Känner varje vecka sig otillräcklig med arbetsinsatsen   

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 50 %
  • Grundskollärare: 52 %

Antal startade sjukfall i psykiska diagnosgrupper per 1 000 sysselsatta:

Grundskola

  • 2010: 25
  • 2011: 26,7
  • 2012: 29,1
  • 2013: 32,5
  • 2014: 36,3
  • 2015: 40
  • 2016: 41,2

Gymnasiet

  • 2010: 19,8
  • 2011: 21,3
  • 2012: 25,4
  • 2013: 28,6
  • 2014: 32
  • 2015: 35,3
  • 2016: 36

Antal startade sjukfall i psykiska diagnosgrupper per 1 000 sysselsatta:

Grundskola, kvinnor

  • 2010: 27,6
  • 2011: 29,5
  • 2012: 32,2
  • 2013: 36,6
  • 2014: 41,2
  • 2015: 45,0
  • 2016: 47,1

Grundskola män

  • 2010: 16,0
  • 2011: 16,5
  • 2012:18,4
  • 2013: 18,9
  • 2014: 20,0
  • 2015: 24,1
  • 2016: 23,0

Gymnasieskola kvinnor

  • 2010: 25,6
  • 2011: 27,5
  • 2012: 31,6
  • 2013: 37,0
  • 2014: 40,0
  • 2015: 44,5
  • 2016: 45,6

Gymnasieskola kvinnor

  • 2010: 11,6
  • 2011: 12,5
  • 2012: 16,6
  • 2013: 16,6
  • 2014: 20,3
  • 2015: 21,7
  • 2016: 21,6

Relaterat

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Anna Mautner är förstelärare i bild på Sofia skola på Södermalm i Stockholm, en F–9-skola med nästan 900 elever. Hon har en heltidstjänst, men arbetar cirka 80 procent.

– Jag har gått ner i arbetstid för att jag ska orka med jobbet. Eftersom jag har barn under tolv år har jag rätt till det. En dag i veckan är jag ledig. Då sover jag och uträttar ärenden, men försöker också arbeta i kapp, gå igenom mejl och planera kommande lektioner.

Arbetar du på din lediga dag?

– Javisst, annars skulle jag inte hinna med jobbet. I år har jag fler elever att sätta betyg på än någonsin tidigare, 250 stycken. Hade jag arbetat heltid, hade jag förmodligen haft ännu fler. Det är helt galet. Jag höll på att gå in i väggen i höstas.

Hinner du med alla elever?

– Nej. I en klass kan det vara 31 elever. Jag hinner inte ens runt till alla innan lektionen är slut. Det är för många barn. Förutom lektionerna, och vad som hör till dem, är det dessutom en massa saker runtomkring som jag måste ta hand om, till exempel ordna med material, blötlägga lera, skura stora ytor, fixa med och sortera färger plus administration.

– Det fungerar mycket bättre när det är halvklass, vilket det är i sjuan.

Anna Mautner berättar att hon funderar på att gå lärarlyftet och skaffa sig behörighet i svenska.

– Då skulle jag kanske få något färre elever, och dessutom kunna ha en tätare relation med dem. Ytterligare ett ämne skulle kanske även göra min lärartillvaro lite enklare. Det är oerhört tungt att vara enämneslärare.

Situationen är i allmänhet sämre för grundskollärare än gymnasielärare.

Enligt Försäkringskassans statistik är det allt fler lärare som sjukskrivs av psykiska orsaker. Extra utsatta är kvinnliga lärare i grundskolan.

– Situationen är i allmänhet sämre för grundskollärare än gymnasielärare, säger Björn Cárdenas som är ombudsman på Lärarnas Riksförbund och sakkunnig inom arbetsmiljöområdet.

I SCB:s senaste arbetsmiljöundersökning (2015) uppgav åtta av tio grundskollärare att de har för mycket att göra.

– Bland samtliga undersökta grupper på svensk arbetsmarknad är grundskollärare de som har högst andel som upplever sig ha för mycket att göra. Många lärare anser dessutom att de inte kan påverka sitt arbete. Hälften får inte hjälp att prioritera bland sina arbetsuppgifter.

Enligt samma undersökning ansåg fyra av fem grundskollärare att annat tar för mycket tid från huvudsysslan. Var fjärde uppgav att de av hälsoskäl övervägt att minska arbetstiden.

– Lärarnas största arbetsmiljöproblem är att de har för mycket att göra i kombination med avsaknad av stöd i arbetet. Det är också förklaringen till att allt fler sjukskrivs av psykiska skäl, säger Björn Cárdenas.

Skolvärlden har pratat med flera lärare som på eget initiativ valt att gå ner i arbetstid för att orka och hinna med jobbet.

Ett exempel är Madeleine Wallin, lärare i tyska och svenska på Hässelby Villastads skola.

– Just nu undervisar jag även på en annan skola, vilket gör att jag arbetar heltid. Men från och med i höst hoppas jag kunna återgå till att arbeta 80 procent.

Varför deltid?

– Jag hinner inte göra ett bra jobb om jag ska ha en heltidstjänst. Det blir för många lektioner och det är för mycket tid som jag måste vara i skolan. Ska jag kunna planera och förbereda undervisningen på ett rimligt sätt, bedöma elevarbeten, återkoppla till elever, svara på mejl och liknande, behöver jag lugn och ro och det får jag inte om jag ska vara i skolan mellan klockan åtta och halv fem. Det händer för mycket där. Jag blir störd hela tiden.   

– I dag arbetar jag ofta hemma på helgerna. En del av mina kollegor sitter med uppsatser och liknande under sena kvällar och nätter. Det orkar inte jag. 

Vill du vara ledig en dag i veckan?

– Nej, men ha en undervisningsfri dag. Jag behöver en dag då jag i lugn och ro kan bedöma elevarbeten, ge feedback, förbereda lektioner och liknande.

– Det rimliga vore att lärarnas undervisningsskyldighet minskade samtidigt som arbetsuppgifter som inte är direkt kopplade till undervisningen togs bort. Då skulle många problem lösas.

För Chris Lizell, lärare i engelska, tyska och franska på Sofia skola i Stockholm, slutade en pressad arbetssituation med att hon blev sjukskriven.

– Det var för tre år sedan. Vi hade på skolan några extra jobbiga klasser med många barn med mycket stora behov. Några av dem hade för svåra diagnoser för att gå i en vanlig klass. Det hade tidigare funnits speciallösningar för dem, men de hade försvunnit.

Flera lärare slutade på kort tid, vilket innebar att det blev ännu större belastning på de som var kvar.

– Jag var förstelärare och ställde stora krav på mig själv. Situationen blev till slut ohållbar. Det var kontinuerliga brandkårsutryckningar och föräldrar som polisanmälde varandra. Jag blev indragen i allt. Fick sms från sju på morgonen till sent på kvällen.

– Jag kunde inte sova, fick yrsel och blev hämtad i ambulans på skolan. Det som hände utlöste artros i en axel, som jag blev tvingad att operera, och ledgångsreumatism.

Chris Lizell berättar att trots att hon blev sjukskriven, släppte hon inte kontakten med skolan.

– Jag försökte hjälpa till och jobbade hemifrån. Det var redan kaos, men det blev ännu värre när det kom in vikarier. 

– När jag kom tillbaka efter några veckors sjukskrivning gick jag ner i arbetstid till 80 procent. Jag kände att jag var tvungen att ha en ledig dag i veckan för att jag skulle orka. Det var för tre år sedan. Då var jag 62 år.

I dag arbetar Chris Lizell 60 procent.

– Det fungerar bra. Situationen är mycket lugnare på skolan. Flera av eleverna med störst behov har flyttat till andra skolor och grupper där de kan få extra stöd och hjälp. Jag tycker att jobbet är väldigt viktigt, givande och roligt. Jag älskar kontakten med eleverna, men uppgiften det året var omöjlig. Jag tog för mycket stryk.  

Med den här modellen får vi en tjänstefördelning som verkligen innehåller alla arbetsuppgifter.

För ett par år sedan kom fack och ledning på Ferlinskolan i Filipstad, en 7–9-skola med cirka 300 elever, överens om att använda sig av LR:s modell för att inventera, värdera och tidsätta lärares arbetsuppgifter. 

Den totala årsarbetstiden undersöktes, det vill säga både den reglerade tiden och förtroendetiden.

– Till att börja med delades alla lärare in i grupper som i detalj gick igenom vad man gjorde under arbetsdagen. Allt från undervisning till att plocka fram material, vattna blommor och beställa tolk listades, säger skolans rektor Gun Palmqvist.

– Därefter gick en mindre grupp bestående av bland annat rektor, arbetslagsledare och fackliga representanter igenom arbetsuppgifterna, tidsatte dem och tog fram schabloner för hur lång tid saker och ting borde ta.

Peter Gustavsson, SO-lärare och LR-ombud på skolan, berättar att en del uppgifter ströks.

– Det är viktigt att tydliggöra vad den som är lärare på skolan ska göra och inte göra. Fungerar till exempel inte en apparat som den ska, bör man anmäla det till vaktmästeriet i stället för att själv försöka fixa den.

– Vi är också överens med arbetsgivaren om att anpassa eventuella övriga arbetsuppgifter till hur mycket undervisning en enskild lärare har. Alla ska inte behöva göra allting.

Rektor Gun Palmqvist:

– Undervisningstiden är inte samma för alla. Den som har många andra arbetsuppgifter, som till exempel är ämnesansvarig, rättar nationella prov eller är med i trygghetsteamet, har mindre undervisningstid.

Vad händer om en lärare har för mycket att göra?

– Med den här modellen får vi en tjänstefördelning som verkligen innehåller alla arbetsuppgifter. Det blir tydligt om någon har för mycket att göra och då är det upp till mig som rektor att tillsammans med den enskilde läraren bestämma vad som ska plockas bort.

I vår ska systemet utvärderas.

– Vi ska ta reda på vad som har fungerat bra och mindre bra, om det finns något som behöver förändras, om det är någon arbetsuppgift som tar längre tid än vad vi trodde. Vi ska också se över de olika ämnena, om för- och efterarbetstiden ska vara lika, säger Peter Gustavsson.  

– Jag tror att det är viktigt att man som lärare känner att man har kontroll över sin arbetstid och arbetsdag, att man vet att det görs en omfördelning om det skulle bli för mycket.

Lärare som har behöriga kollegor  slipper göra andras jobb.

Sedan några år tillbaka använder sig Ferlinskolan av ett resurslärarsystem.

– De flesta lärare har några timmar i veckan där de går in som resurs och avlastar en kollega i ämnen där det behövs två lärare på grund av gruppens/klassens behov. Det gör att arbetsbelastningen minskar.

Niklas Wikström (L), ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Karlstad, håller med om att den höga arbetsbelastningen och stressnivån är lärarnas största arbetsmiljöproblem.

Behöver läraryrket renodlas?

– Ja, en lärare ska få vara lärare. I Karlstad har vi främst fokuserat på grundbemanningen och att ha en hög behörighet. Lärare som har behöriga kollegor slipper göra andras jobb.

– Lärare har många kringuppgifter och att ta bort en del av dem är inte hela lösningen. Det allra viktigaste är att ha många behöriga lärarkollegor. Därför har vi satsat på att förbättra behörigheten. Vi har också satsat på att förbättra rektorers möjligheter till ett bättre ledarskap genom att minska antal personer som varje rektor ansvarar för.

Niklas Wikströms motsvarighet i Karlskrona är Sandra Bizzozero (S), ordförande i kommunens kunskapsnämnd. Hon anser att det behövs en renodling av läraruppdraget.

– Vi har nyligen gett förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag på hur vi ska kunna renodla lärarnas arbetsuppgifter. Vi satsar också på att införa heltidsmentorer och förbättra elevassistenternas kompetens. Vi håller på att starta ett treårigt kompetensutvecklingsprojekt som ska stärka det pedagogiska kärnuppdraget. Allt vi nu gör ska underlätta för lärarna att vara lärare. Rätt person ska helt enkelt göra rätt sak, det man är bäst på, säger Sandra Bizzozero.

Hur mycket av detta görs för att det lärarbrist och hur mycket för att förbättra lärarnas arbetsmiljö?

– Det hänger ihop. Jag tror att arbetsmiljön är jätteviktig för att göra lärarjobbet mer attraktivt. Men oavsett om det råder lärarbrist eller inte, måste lärare och andra kunna arbeta heltid utan att må dåligt. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Granskning: Klassresan

En kvarts miljon elever har missat kunskapskraven på 10 år

Granskning

Andelen elever som lämnar nian utan att nå upp till vare sig kunskapskrav eller gymnasiebehörighet varierar stort mellan skolor och bostadsområden, visar Skolvärldens granskning. Under de senaste tio åren har drygt en kvarts miljon lämnat grundskolan utan att ha uppnått kunskapskraven i alla ämnen.

Annons
Annons

Grafik: Segregerad skola i Malmö

Grafik

Först lämnar de studiemotiverade eleverna problemskolorna. Sedan lärarna.
– Det behövs radikala åtgärder för att bryta den negativa utvecklingen inom svensk skola, säger Anders Jakobsson som är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Malmö universitet.

Annons

Grafik: Segregerad skola i Göteborg

Klassresan 

Under de senaste tio åren har nästan 8 000 elever gått ut grundskolan i Göteborg utan att vara behöriga att studera vidare på gymnasiet.
– Det är skolsystemet som har misslyckats, inte barnen, säger Åse Hansson som är lektor i ämnes­didaktik vid Göteborgs universitet.

Grafik: Segregerad skola i Stockholm

Grafik

Genom höjda löner vill Stockholm kommun locka kvalificerade lärare till de mest utsatta skolorna.
– Vi testar det nu i ett par områden, säger Lena Holmdahl som är utbildningsdirektör Stockholms stad.

Annons
Annons

De är överens: ”Ett stort misslyckande”

Klassresan

Under de senaste tio år åren har 251 600 elever lämnat grundskolan utan att uppnå kunskapskraven.
– Det är ett stort misslyckande för det svenska skolsystemet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (M) och hans företrädare Jan Björklund (L).

Annons

Lärarnas arbetsmiljö: ”En tickande bomb”

Arbetsmiljö

Arbetstiden räcker inte till för lärarna i Uppsala, visar en ny medarbetarenkät. Lärare och fack larmar för att den dåliga arbetsmiljön riskerar öka antalet långtidssjukskrivningar. 

”Vi behöver byta perspektiv på inkludering”

Debatt

Skolan behöver byta perspektiv från att inkludering betyder ”en och samma skola för alla” till att målet ska vara ”lärande för alla – och det kan ske på olika sätt”. Det skriver oppositionsborgarrådet i Stockholm, Lotta Edholm (L).

Kommentera

Pedagogen om bristen: Så lyckas vi bättre med speciallärarna

Speciallärare

Det är stor brist på speciallärare i Sverige och många varnar för utvecklingen. Helena Wallberg, specialpedagog och kvalitetsutvecklare, tror inte att lärarbristen är det allvarliga i dagsläget – utan varnar för att man måste enas om andra bitar i skolan först.
 

Tony undervisar med digital slöjd

Slöjd

Tony Svensson har redan kommit långt med den digitala undervisningen i slöjdämnet inför de nya kraven till hösten.

Skolbiblioteken blir fler: ”Ska vara hjärtat i skolverksamheten”

Läsglädje

De bemannande skolbiblioteken blir fler, enligt statistik från Kungliga biblioteket.
– Det ger utslag i barns läsförmåga om skolan har ett eget bibliotek med engagerad personal, säger språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.

GDPR: Detta gäller för lärare

GDPR

Snart träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft. Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut hur det påverkar dig som lärare.

Metoden hyllas efter besöket: ”Fler skolor skulle ha nytta av det”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har lett till fler lugna klassrum och bättre arbetsmiljö för lärare. Nu har Pax även väckt politikernas intresse – som vill se metoden på fler skolor i landet. 

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera

Faktorerna som får studenter att vilja bli lärare

Forskning

Hög lön och långa sommarlov är inga drivkrafter till lärarstudenters yrkesval. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.
– Ett perspektiv som kan vara värdefullt i den allmänna skoldebatten, säger Ulrika Bergmark, vid Luleå tekniska universitet.

Debatt: Skolan sviker lyckliga studenter utan ekonomiskt självförtroende

Debatt

Skolan ger inte eleverna tillräckliga kunskaper när det gäller privatekonomi. Alltför många elever tar snart studenten utan ett ekonomiskt självförtroende, det är ett svek från skolans sida, menar läraren och författaren Erik Wennstam.

Kommentera

Här ska lärarna skuggas av politiker

Ovanligt grepp

När kommunens uttalade vision för skolan inte rimmar med den faktiska politiken bjuder LR i Karlskrona in fullmäktige till sin verklighet för en dag. Och nu har de fått napp.

”Vi måste visa att vi är stolta över skolan”

Eleverna påverkas jättemycket av allt negativt prat om skolan. Det säger läraren Jenny Söderhjelm Larsson som fått nyinstiftade priset Pennsvärdet.
 – Vi måste visa upp det som går bra och allt vi är stolta över i skolan.

Ungas psykiska ohälsa ökar – så ska skolan jobba

Elevhälsa

Ungas psykiska ohälsa beror enligt Folkhälsomyndigheten till stor del på skolan.
– Lärare hinner inte bygga relationer med sina elever, säger specialläraren Birgitta Kimber.

”Alla lärare behöver en coach”

Utveckling

Det är genom feedback och reflektion som lärare blir bättre, och därför behöver alla lärare en coach i klassrummet, enligt Howard Pitler, doktor i pedagogik.

Ny bok ska utbilda i lärares yrkesetik

Litteratur

Antologin ”Läraren och yrkesetiken” är en guide och ett diskussionsunderlag för lärare, lärarstudenter och andra i skolans värld.
– En bra blandning av teori och praktik, säger David Lifmark, skolforskare och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd.

Regeringen: Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg

Utbildningspolitk

Dagens betygssystem har flera brister, menar regeringen. Nu tillsätts en betygsutredning som ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan.

Läckta prov

Skolverket efter kritiken: Läckorna sker på skolorna

Läckta prov

Nationella prov sprids på sociala medier och lärare är kritiska till Skolverkets hantering. Nu svarar Skolverket på kritiken:
– Det är rektors ansvar att garantera säkerheten för proven på skolan.

Lärarna rasar mot Skolverkets hantering av de läckta proven

Fusk

Facit till nationella proven sprids just nu på sociala medier. Från lärarhåll är kritiken stor mot hur Skolverket hanterar problemet.
– Varför ska jag sitta i två dagar och bedöma texter som jag inte kan använda till något? säger engelskläraren Sara Bruun.

Skolvärlden möter läraren Kenth – 32 år senare

Lärarliv

I en intervju med Skolvärlden 1986 berättade den nyexaminerade läraren Kenth Rohlén om sitt arbete som kombinationslärare. 
En hel yrkeskarriär och 32 år senare är det pensionsdags. Skolvärlden sökte upp honom för en ny intervju.

Här öppnas skyltfönstret för yrkesutbildningen

Yrkesutbildning

Hundratals elever tävlar i yrkes-SM. Arrangemanget ska öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar.

– Det här är en jättebra möjlighet att locka elever, säger yrkesläraren Anders Göransson.

Fler med NPF sitter hemma: ”Skolan bryter mot lagen”

NPF

Brister i både kompetens och anpassning av skolmiljön gör att frånvaron hos elever med autism har ökat de senaste åren, enlig en ny undersökning.
– Det är ett systemfel, säger NPF-pedagogen Kenth Hedevåg.

Sveriges högst betalde förstelärare är – en vd

Granskning

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en vd. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner.
– De här pengarna är avsedda för lärare som inte är lönesättande chefer, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Lista: De har högst lön i Sverige

Statistik

Här listar vi de högsta förstelärar- och lektorslönerna i landet.

Mest granskad i offentlig sektor: Skolan

Granskning

Skolan är den offentliga verksamhet som granskas allra mest och det handlar om allt från statlig tillsyn till rankinglistor och skoljämförelser. Företagsekonomen Anders Ivarsson Westerberg har tittat närmare på ett skolväsende som tycks ha allas ögon på sig.

”SFI:s problem har kvarstått i decennier”

SFI-kritik

SFI-undervisningen brister i hänsyn till elevernas olika bakgrund, och elever hoppar av – på grund av leda.
– Man måste börja se SFI som den investering det är, säger läraren och universitetslektorn Aina Bigestans.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons