Annons
Anna Mautner arbetar 80 procent som bildlärare på Sofia skola på Södermalm i Stockholm. Foto: Magnus Glans

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Publicerad 19 februari 2018

Fakta

Så ser statistiken ut

Ur arbetsmiljöundersökningen 2015: 

Har av hälsoskäl övervägt att minska arbetstiden 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 24 %
  • Grundskollärare: 24 %

Har i hög grad skäl till oro för att nuvarande arbete på sikt kan innebära hälsorisker 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 27 %
  • Grundskollärare: 37 %

Har huvudvärk varje vecka 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 37 %
  • Grundskollärare: 43 %

Upplever att arbetet är psykiskt påfrestande 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 67 %
  • Grundskollärare: 69 %

Upplever att man har alldeles för mycket att göra 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 71 %
  • Grundskollärare: 81 %

Upplever att annat tar för mycket tid från huvudsysslan 

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 70 %
  • Grundskollärare: 80 %

Känner varje vecka sig otillräcklig med arbetsinsatsen   

  • Lärare inom universitet,
    gymnasie- och grundskola: 50 %
  • Grundskollärare: 52 %

Antal startade sjukfall i psykiska diagnosgrupper per 1 000 sysselsatta:

Grundskola

  • 2010: 25
  • 2011: 26,7
  • 2012: 29,1
  • 2013: 32,5
  • 2014: 36,3
  • 2015: 40
  • 2016: 41,2

Gymnasiet

  • 2010: 19,8
  • 2011: 21,3
  • 2012: 25,4
  • 2013: 28,6
  • 2014: 32
  • 2015: 35,3
  • 2016: 36

Antal startade sjukfall i psykiska diagnosgrupper per 1 000 sysselsatta:

Grundskola, kvinnor

  • 2010: 27,6
  • 2011: 29,5
  • 2012: 32,2
  • 2013: 36,6
  • 2014: 41,2
  • 2015: 45,0
  • 2016: 47,1

Grundskola män

  • 2010: 16,0
  • 2011: 16,5
  • 2012:18,4
  • 2013: 18,9
  • 2014: 20,0
  • 2015: 24,1
  • 2016: 23,0

Gymnasieskola kvinnor

  • 2010: 25,6
  • 2011: 27,5
  • 2012: 31,6
  • 2013: 37,0
  • 2014: 40,0
  • 2015: 44,5
  • 2016: 45,6

Gymnasieskola kvinnor

  • 2010: 11,6
  • 2011: 12,5
  • 2012: 16,6
  • 2013: 16,6
  • 2014: 20,3
  • 2015: 21,7
  • 2016: 21,6

Relaterat

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Anna Mautner är förstelärare i bild på Sofia skola på Södermalm i Stockholm, en F–9-skola med nästan 900 elever. Hon har en heltidstjänst, men arbetar cirka 80 procent.

– Jag har gått ner i arbetstid för att jag ska orka med jobbet. Eftersom jag har barn under tolv år har jag rätt till det. En dag i veckan är jag ledig. Då sover jag och uträttar ärenden, men försöker också arbeta i kapp, gå igenom mejl och planera kommande lektioner.

Arbetar du på din lediga dag?

– Javisst, annars skulle jag inte hinna med jobbet. I år har jag fler elever att sätta betyg på än någonsin tidigare, 250 stycken. Hade jag arbetat heltid, hade jag förmodligen haft ännu fler. Det är helt galet. Jag höll på att gå in i väggen i höstas.

Hinner du med alla elever?

– Nej. I en klass kan det vara 31 elever. Jag hinner inte ens runt till alla innan lektionen är slut. Det är för många barn. Förutom lektionerna, och vad som hör till dem, är det dessutom en massa saker runtomkring som jag måste ta hand om, till exempel ordna med material, blötlägga lera, skura stora ytor, fixa med och sortera färger plus administration.

– Det fungerar mycket bättre när det är halvklass, vilket det är i sjuan.

Anna Mautner berättar att hon funderar på att gå lärarlyftet och skaffa sig behörighet i svenska.

– Då skulle jag kanske få något färre elever, och dessutom kunna ha en tätare relation med dem. Ytterligare ett ämne skulle kanske även göra min lärartillvaro lite enklare. Det är oerhört tungt att vara enämneslärare.

Situationen är i allmänhet sämre för grundskollärare än gymnasielärare.

Enligt Försäkringskassans statistik är det allt fler lärare som sjukskrivs av psykiska orsaker. Extra utsatta är kvinnliga lärare i grundskolan.

– Situationen är i allmänhet sämre för grundskollärare än gymnasielärare, säger Björn Cárdenas som är ombudsman på Lärarnas Riksförbund och sakkunnig inom arbetsmiljöområdet.

I SCB:s senaste arbetsmiljöundersökning (2015) uppgav åtta av tio grundskollärare att de har för mycket att göra.

– Bland samtliga undersökta grupper på svensk arbetsmarknad är grundskollärare de som har högst andel som upplever sig ha för mycket att göra. Många lärare anser dessutom att de inte kan påverka sitt arbete. Hälften får inte hjälp att prioritera bland sina arbetsuppgifter.

Enligt samma undersökning ansåg fyra av fem grundskollärare att annat tar för mycket tid från huvudsysslan. Var fjärde uppgav att de av hälsoskäl övervägt att minska arbetstiden.

– Lärarnas största arbetsmiljöproblem är att de har för mycket att göra i kombination med avsaknad av stöd i arbetet. Det är också förklaringen till att allt fler sjukskrivs av psykiska skäl, säger Björn Cárdenas.

Skolvärlden har pratat med flera lärare som på eget initiativ valt att gå ner i arbetstid för att orka och hinna med jobbet.

Ett exempel är Madeleine Wallin, lärare i tyska och svenska på Hässelby Villastads skola.

– Just nu undervisar jag även på en annan skola, vilket gör att jag arbetar heltid. Men från och med i höst hoppas jag kunna återgå till att arbeta 80 procent.

Varför deltid?

– Jag hinner inte göra ett bra jobb om jag ska ha en heltidstjänst. Det blir för många lektioner och det är för mycket tid som jag måste vara i skolan. Ska jag kunna planera och förbereda undervisningen på ett rimligt sätt, bedöma elevarbeten, återkoppla till elever, svara på mejl och liknande, behöver jag lugn och ro och det får jag inte om jag ska vara i skolan mellan klockan åtta och halv fem. Det händer för mycket där. Jag blir störd hela tiden.   

– I dag arbetar jag ofta hemma på helgerna. En del av mina kollegor sitter med uppsatser och liknande under sena kvällar och nätter. Det orkar inte jag. 

Vill du vara ledig en dag i veckan?

– Nej, men ha en undervisningsfri dag. Jag behöver en dag då jag i lugn och ro kan bedöma elevarbeten, ge feedback, förbereda lektioner och liknande.

– Det rimliga vore att lärarnas undervisningsskyldighet minskade samtidigt som arbetsuppgifter som inte är direkt kopplade till undervisningen togs bort. Då skulle många problem lösas.

För Chris Lizell, lärare i engelska, tyska och franska på Sofia skola i Stockholm, slutade en pressad arbetssituation med att hon blev sjukskriven.

– Det var för tre år sedan. Vi hade på skolan några extra jobbiga klasser med många barn med mycket stora behov. Några av dem hade för svåra diagnoser för att gå i en vanlig klass. Det hade tidigare funnits speciallösningar för dem, men de hade försvunnit.

Flera lärare slutade på kort tid, vilket innebar att det blev ännu större belastning på de som var kvar.

– Jag var förstelärare och ställde stora krav på mig själv. Situationen blev till slut ohållbar. Det var kontinuerliga brandkårsutryckningar och föräldrar som polisanmälde varandra. Jag blev indragen i allt. Fick sms från sju på morgonen till sent på kvällen.

– Jag kunde inte sova, fick yrsel och blev hämtad i ambulans på skolan. Det som hände utlöste artros i en axel, som jag blev tvingad att operera, och ledgångsreumatism.

Chris Lizell berättar att trots att hon blev sjukskriven, släppte hon inte kontakten med skolan.

– Jag försökte hjälpa till och jobbade hemifrån. Det var redan kaos, men det blev ännu värre när det kom in vikarier. 

– När jag kom tillbaka efter några veckors sjukskrivning gick jag ner i arbetstid till 80 procent. Jag kände att jag var tvungen att ha en ledig dag i veckan för att jag skulle orka. Det var för tre år sedan. Då var jag 62 år.

I dag arbetar Chris Lizell 60 procent.

– Det fungerar bra. Situationen är mycket lugnare på skolan. Flera av eleverna med störst behov har flyttat till andra skolor och grupper där de kan få extra stöd och hjälp. Jag tycker att jobbet är väldigt viktigt, givande och roligt. Jag älskar kontakten med eleverna, men uppgiften det året var omöjlig. Jag tog för mycket stryk.  

Med den här modellen får vi en tjänstefördelning som verkligen innehåller alla arbetsuppgifter.

För ett par år sedan kom fack och ledning på Ferlinskolan i Filipstad, en 7–9-skola med cirka 300 elever, överens om att använda sig av LR:s modell för att inventera, värdera och tidsätta lärares arbetsuppgifter. 

Den totala årsarbetstiden undersöktes, det vill säga både den reglerade tiden och förtroendetiden.

– Till att börja med delades alla lärare in i grupper som i detalj gick igenom vad man gjorde under arbetsdagen. Allt från undervisning till att plocka fram material, vattna blommor och beställa tolk listades, säger skolans rektor Gun Palmqvist.

– Därefter gick en mindre grupp bestående av bland annat rektor, arbetslagsledare och fackliga representanter igenom arbetsuppgifterna, tidsatte dem och tog fram schabloner för hur lång tid saker och ting borde ta.

Peter Gustavsson, SO-lärare och LR-ombud på skolan, berättar att en del uppgifter ströks.

– Det är viktigt att tydliggöra vad den som är lärare på skolan ska göra och inte göra. Fungerar till exempel inte en apparat som den ska, bör man anmäla det till vaktmästeriet i stället för att själv försöka fixa den.

– Vi är också överens med arbetsgivaren om att anpassa eventuella övriga arbetsuppgifter till hur mycket undervisning en enskild lärare har. Alla ska inte behöva göra allting.

Rektor Gun Palmqvist:

– Undervisningstiden är inte samma för alla. Den som har många andra arbetsuppgifter, som till exempel är ämnesansvarig, rättar nationella prov eller är med i trygghetsteamet, har mindre undervisningstid.

Vad händer om en lärare har för mycket att göra?

– Med den här modellen får vi en tjänstefördelning som verkligen innehåller alla arbetsuppgifter. Det blir tydligt om någon har för mycket att göra och då är det upp till mig som rektor att tillsammans med den enskilde läraren bestämma vad som ska plockas bort.

I vår ska systemet utvärderas.

– Vi ska ta reda på vad som har fungerat bra och mindre bra, om det finns något som behöver förändras, om det är någon arbetsuppgift som tar längre tid än vad vi trodde. Vi ska också se över de olika ämnena, om för- och efterarbetstiden ska vara lika, säger Peter Gustavsson.  

– Jag tror att det är viktigt att man som lärare känner att man har kontroll över sin arbetstid och arbetsdag, att man vet att det görs en omfördelning om det skulle bli för mycket.

Lärare som har behöriga kollegor  slipper göra andras jobb.

Sedan några år tillbaka använder sig Ferlinskolan av ett resurslärarsystem.

– De flesta lärare har några timmar i veckan där de går in som resurs och avlastar en kollega i ämnen där det behövs två lärare på grund av gruppens/klassens behov. Det gör att arbetsbelastningen minskar.

Niklas Wikström (L), ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Karlstad, håller med om att den höga arbetsbelastningen och stressnivån är lärarnas största arbetsmiljöproblem.

Behöver läraryrket renodlas?

– Ja, en lärare ska få vara lärare. I Karlstad har vi främst fokuserat på grundbemanningen och att ha en hög behörighet. Lärare som har behöriga kollegor slipper göra andras jobb.

– Lärare har många kringuppgifter och att ta bort en del av dem är inte hela lösningen. Det allra viktigaste är att ha många behöriga lärarkollegor. Därför har vi satsat på att förbättra behörigheten. Vi har också satsat på att förbättra rektorers möjligheter till ett bättre ledarskap genom att minska antal personer som varje rektor ansvarar för.

Niklas Wikströms motsvarighet i Karlskrona är Sandra Bizzozero (S), ordförande i kommunens kunskapsnämnd. Hon anser att det behövs en renodling av läraruppdraget.

– Vi har nyligen gett förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag på hur vi ska kunna renodla lärarnas arbetsuppgifter. Vi satsar också på att införa heltidsmentorer och förbättra elevassistenternas kompetens. Vi håller på att starta ett treårigt kompetensutvecklingsprojekt som ska stärka det pedagogiska kärnuppdraget. Allt vi nu gör ska underlätta för lärarna att vara lärare. Rätt person ska helt enkelt göra rätt sak, det man är bäst på, säger Sandra Bizzozero.

Hur mycket av detta görs för att det lärarbrist och hur mycket för att förbättra lärarnas arbetsmiljö?

– Det hänger ihop. Jag tror att arbetsmiljön är jätteviktig för att göra lärarjobbet mer attraktivt. Men oavsett om det råder lärarbrist eller inte, måste lärare och andra kunna arbeta heltid utan att må dåligt. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons
Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Annons
Almedalen 2018

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Annons
Annons

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Annons

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

"Lärare kan för lite om dyslexi"

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons