Annons
Foto: Erik Nylund

Så ska skolans tidstjuvar stoppas

Publicerad 15 september 2017

Fakta

Gör din egen lista

När tiden inte räcker till ska läraren tillsammans med sin chef gå igenom listan för att se vilka arbetsuppgifter som ska plockas bort. Tillsammans med kommunen har lärarfacken i Lund tagit fram en prioriteringslista över arbetsuppgifter.

Här hittar du listan för grundskolan.

  • Vakta nationella prov
  • Handledning för lärarstuderande
  • Rätta nationella prov
  • Arbetslagsmöten
  • Ämneslagsmöten
  • Uppföljning av elevers frånvaro
  • Ledighetsansökningar från elever
  • Utvecklingssamtal
  • Personalmöten/APT
  • Skolutvecklingsuppdrag
  • Läromedelshantering
  • Kompetensutveckling
  • Institutionsvård
  • Mentorskap
  • Ledamot i olika arbetsgrupper
  • Marknadsföring
  • Samtalsgrupp
  • Samtalsgruppsledare
  • Tillsyn
  • Undervisning
  • Föräldramöten
  • Ämnesansvarig
  • Ansvar för olika arbetsgrupper
  • Arbetslagsledare
  • Vikariera för andra lärare

Relaterat

Genom minskad arbetsbelastning och renodling ska läraryrket göras mer attraktivt.
– Skolan och undervisningen behöver organiseras om för att lärarnas arbetsmiljö ska kunna förbättras samtidigt som andelen obehöriga lärare ökar, säger Niclas Westin som är enhetschef på Skolverket.

Dagligen vittnar lärare runt om i Sverige om dålig arbetsmiljö, om stress, utbrändhet och ständigt ökande arbetsbelastning.

Häromåret konstaterade Skolverket i en rapport att ungefär häften av lärarna ofta eller alltid känner sig stressade i arbetet. Det som många lärare upplever som mest stressande är administration, dokumentation, för lite tid till planering av undervisningen och att många elever behöver extra stöd och hjälp.

Sedan 2010 har LR i Lund med hjälp av enkäter undersökt arbetsmiljön för LR-medlemmar inom kommunens grund- och gymnasieskolor.

Den senaste undersökningen (2016) visar bland annat på fortsatt ökande arbetsbörda.

  • Nästan hälften av de svarande uppgav att de har fått högre arbetsbelastning under det senaste året. 
  • 65 procent svarade att de inte hinner med sina arbetsuppgifter.
  • 81 procent uppgav att de haft besvär av stress under de senaste åren. Drygt hälften hade haft sömnproblem.

Robert Jivegård.– Det är skrämmande resultat. Våra undersökningar visar att lärarnas arbetsbelastning måste minska. För att vi ska få en rimlig arbetsbörda behöver vissa uppgifter helt enkelt plockas bort, säger Robert Jivegård som är huvudskyddsombud och kommunombud för LR i Lund.

Vilka arbetsuppgifter bör tas bort?

– Tillsammans med utbildningsförvaltningen har vi från lärarfackens sida tagit fram en prioriteringslista. Tanken är att när tiden inte räcker till, ska den enskilde läraren tillsammans med sin chef gå inom listan för att se vilka arbetsuppgifter som ska plockas bort.

Ingenting i skollagen säger att vi ska ha föräldramöten.

– Högst prioriterat är så klart undervisning och vad som direkt hör till den, till exempel planering och efterarbete. Det är en lärares centrala uppgift. Samtidigt finns det många arbetsuppgifter som vi gör i dag som kan tas bort eller utföras av annan personal. Ett tydligt sådant exempel är att vakta på nationella prov, säger Robert Jivegård. 

Föräldramöten?

– Det finns ingenting i skollagen som säger att vi ska ha föräldramöten eller att lärarna ska vara med på dem. Har lärarna hög arbetsbelastning, tycker jag inte att de behöver vara med på föräldramöten. Kärnan i vår verksamhet måste vara det som skollagen och Skolverket säger att vi ska göra och i det ingår inte föräldramöten.

Lunds kommuns prioriteringslista gäller än så länge bara för gymnasiet plus en internationell grundskola. Arbete pågår med att ta fram en lista för grundskolan som helhet.

Kan listorna också användas för att prioritera på gruppnivå och innan problem uppstår?

– Det kan man absolut göra. Det är också en fråga som vi från LR driver, säger Robert Jivegård.

Häromåret visade OECD i en studie att svenska lärare i årskurs 7–9 ägnar sig mer åt administration och mindre åt undervisning än lärare i jämförbara länder. 

2015 konstaterade Skolverket att svenska grundskolelärare använder ungefär en tredjedel av arbetstiden till att undervisa eleverna, en tiondel till att bedöma och dokumentera elevernas utveckling och lika mycket till planering av undervisningen. Drygt tio procent av arbetstiden går åt till administrativt och praktiskt kringarbete och resterande del till bland annat reflektion, kompetensutveckling, återkoppling till elever och föräldrar och förflyttningar.

– Det har inte gjorts någon uppföljning. Vi vet därför inte med säkerhet hur lärarnas arbetsdag har utvecklats, säger Niclas Westin som är enhetschef på Skolverket.

– Men det har skett en del förändringar av regelverken i syfte att minska administrationen för lärare, bland annat när det gäller nationella prov och skriftliga omdömen. Karriärtjänstereformen har också börjat sätta sig. På många håll har man fått igång kollegiala processer där försteläraren ofta har en central roll. Det kan ha inneburit en liten förändring till det bättre. Sedan har vi den ökande mängden av obehöriga lärare som på olika vis ökar arbetsbördan för de behöriga lärarna.

Lärarassistenter kan stötta lärarna.

Hur mycket av lärarnas arbetsuppgifter kan ersättas av andra i skolan?

– En del kan absolut utföras av andra, till exempel enklare dokumentation, frånvarorapportering, ställa ordning i klassrummet, plocka fram material och tillsyn under raster. Men jag tror att man förenklar alldeles för mycket om man tror att man kan låta andra än lärare ta hand om allt som inte direkt tillhör undervisningen. Däremot kan lärarassistenter och andra yrkesgrupper på olika sätt stötta lärarna så att de kan fokusera på sina kärnuppgifter, säger Niclas Westin. 

– Skolor har ofta varit organiserade så att lärare sköter sina sysslor själva. Utvecklingen går nu mot att man arbetar mer tillsammans. När jag har lyssnat på lärare som jobbar i skolor där man arbetar mer tillsammans, tycker de i regel att deras arbetssituation förbättrats avsevärt. Det bästa är inte alltid och i alla lägen att skära bort arbetsuppgifter. Man behöver ta ett helhetsgrepp på hur man organiserar skolans verksamhet.

När tiden inte räcker till, ska lärarna i Lund tillsammans med sina chefer prioritera de viktigaste arbetsuppgifterna och välja bort övriga. Så här ser deras  prioritering ut.Trots senare års diskussioner om lärarassistenter har Arbetsförmedlingen ingen statistik över hur många tjänster som utannonserats under det senaste året. Det beror på att lärarassistenter inte är ett specifikt yrke i den officiella yrkesklassificeringen, utan ingår i samma grupp som bland annat klassmormor, klassmorfar, ungdomsgårdsarbetare och kamratstödjare.

En enkätundersökning som Skolvärlden gjort bland ett 20-tal av Sveriges mellanstora kommuner visar på ett mycket varierande, ofta nyvaknat, intresse för att anställa lärar-assistenter. 

Jessica Ljung, HR-chef vid utbildningsförvaltningen i Gävle berättar:

– I dag har vi totalt tio lärarassistenter anställda, varav fyra är tillsvidareanställda och sex tidsbegränsat anställda.

Planerar ni att anställa fler lärarassistenter? 

– Det är inte aktuellt under läsåret 2017. Det kan bli aktuellt tidigast under 2018. Det pågår partsgemensamt arbete kring detta.

Sjöbo kommun har i dag inte några lärarassistenter anställda inom grundskolan. I Umeå arbetar det tre lärarassistenter inom den kommunala grund- och gymnasieskolan. Det finns inga planer på att utöka antalet.

Varbergs grundskolechef Joachim Wadström berättar att kommunen i dag inte har några lärarassistenter anställda.

– Men i samarbete med Katrinebergs folkhögskola tar vi emot sex lärarassistentspraktikanter. Vi vill med samarbetet öppna upp för en möjlighet att införa lärar-assistenter i kommunen, säger han.

Viktoria Näsvall, HR-specialist på barn- och utbildningsförvaltningen i Kristianstad, berättar att man kommer att se över behovet av lärarassistenter.

Håkan Persson, utvecklingschef på Ystads gymnasium, säger att man från och med i höst har två elevstödjare och två mentorsansvariga anställda. Ingen av dem är lärarutbildad.

– Vi kallar inte dessa funktioner för ”lärarassistenter” men i deras uppdrag ingår att arbeta med frågor som lärare kan hamna i och ska hantera. På så vis kan man se dem som lärarassistenter, säger Håkan Persson.

Lärare ska inte användas som diversearbetare.

I en diskussion i Sveriges Radios ”Studio Ett” i augusti i år, med bland andra Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond, sa Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning:

– Lärare ska inte användas som diversearbetare, utan det som de är utbildade för. Mellan 10–15 procent av lärarnas arbetstid i grundskolan går åt till administration eller ordningsfrågor som skulle kunna skötas av andra yrkeskategorier. Det är viktigt att vi lyfter av administrativa pålagor som tar tid från undervisningen.

Åsa Fahlén.Hon får medhåll av LR:s ordförande Åsa Fahlén.

– I dag är det ganska mycket av många lärares tid som läggs på saker och ting som inte har med undervisning att göra, till exempel att agera rastvakt, servera frukost, städa lektionssalar, tillverka eget material, vakta på och rätta nationella prov, sköta frånvarorapportering, fixa teknisk utrustning som strular och en massa administrativa uppgifter, säger Åsa Fahlén.

Vore inte en enkel första åtgärd att digitalisera de nationella proven och ta in externa provvakter?

– Jo, och det är en utveckling som måste komma. I dag är de nationella proven en stor uppgift för många lärare.

Bör föräldramötena läggas ner?

– Det är något som bör diskuteras lokalt. Förhållandena kan variera mycket mellan skolor, inte minst beroende på elevernas ålder. Men det bör vara skolledningarna som ansvarar och organiserar föräldramötena. Lärarnas roll bör minimeras, menar Åsa Fahlén. 

Hon säger att det krävs en tydligare statlig styrning för att lärarnas arbetsmiljö ska bli bättre.

– Det skulle minska utrymmet för kommuner och andra huvudmän att hitta på egna regler och arbetsuppgifter åt lärarna. I dag kan det vara svårt för en rektor att säga nej när skolförvaltningen kommer med olika enkäter som ska fyllas i, med krav på att det ska genomföras projekt kring olika frågor, för en säker trafik till exempel. Det är oftast i grunden bra saker, men till slut blir det för mycket.

– Samtidigt som det tillkommit en mängd nya arbetsuppgifter och krav, utan att några gamla tagits bort, har det skurits ner på bland annat expeditionspersonal, vaktmästeri, elevhälsa och måltidspersonal. Arbetsuppgifterna har lagts på lärarna, säger Åsa Fahlén.

Vad bör man göra?

– Börja med att renodla läraruppdraget. Det skulle ge lärarna en rimligare arbetssituation och möjlighet att göra ett bättre jobb.  

Kan lärarassistenter lösa en del av lärarbristen?

– Ja, genom att en renodling av läraruppdraget kan bidra till att fler stannar kvar i läraryrket och fler väljer att utbilda sig till lärare. Men det går inte att lägga på lärarna mer undervisning.

– Det finns en del lärare som har delade tjänster där de, förutom att undervisa, är mentorer, IT-ansvariga, programsamordnare eller liknande. En del gör det av intresse, andra för att de tycker att det är skönt att göra något annat än att undervisa. Sannolikt finns det en viss dold lärarkapacitet som kan frigöras med hjälp av fler yrkesgrupper i skolan, men den är inte så stor som många tror och hoppas, säger Åsa Fahlén.

Det största missnöjet gäller arbetsmiljön.

Hösten 2016 fanns det 99 336 lärare i tjänst på de svenska grundskolorna och 34 476 på gymnasieskolorna, enligt Skolverkets statistik. Enligt statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S), används 10–15 procent av lärarnas arbetstid till annat än vad de är utbildade för.

Sedan 2010 har LR i Lund undersökt arbetsmiljön för LR-medlemmar inom kommunens grund- och gymnasieskolor. Den senaste undersökningen (2016) visar bland annat detta.Innebär det att det finns en dold lärarreserv på 15 000 lärare?

– Nej, det går inte att räkna så. Det största missnöjet bland lärarna gäller arbetsmiljön och arbetssituationen. Jag tror att man med hjälp av fler lärarassistenter, socialpedagoger och andra yrkesgrupper i skolan kan underlätta lärarnas vardag så att de kan ge eleverna en så bra undervisning som möjligt. Det är det som man ska fokusera på, säger Skolverkets Niclas Westin.

Vad har hänt om fem år?

– Allt talar för att behörigheten sjunker, trots att det redan är en väldigt utmanande situation på många håll. Skillnaderna kommer dessutom att förstärkas mellan olika delar av Sverige. Landet dras isär ännu mer i detta avseende.

– Det går helt enkelt inte att fortsätta som förut. Bristen på behöriga lärare kommer att tvinga fram en förändring. Vi måste se över hur vi organiserar skolan och undervisningen i en situation där vi har färre och färre behöriga lärare och fler och fler obehöriga, säger Niclas Westin.

Hur?

– Första steget är att se till så att arbetsmiljön förbättras så att inte fler legitimerade lärare lämnar skolan. Fler ungdomar behöver söka till läraryrket, och lärare som har lämnat skolan i förtid, behöver lockas tillbaka.

– Jag tror också att man måste överge tanken på en lärare – ett klassrum. Det finns en tradition i skolan som går ut på att lärarna i stor utsträckning sköter sig själva. Förutom att forskning visar att det rent allmänt inte är ett framgångsrecept, fungerar det inte i en situation med många obehöriga lärare som inte självständigt får ansvara för undervisningen och sätta betyg. Frågan är därför hur skolan ska organiseras så att de behöriga lärarna har en bra arbetsmiljö och goda förutsättningar att göra sitt arbete när de också ska fungera som mentorer och stötta ett växande antal obehöriga lärare, säger Niclas Westin. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

Annons
Annons

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera
Annons

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

Annons
Annons

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Annons

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Kritik mot Skolverket

Tjänstemän på Skolverket anklagas för att sabotera kunskapskraven

Kritik

Dagens kritiserade kunskapskrav är resultatet av att tjänstemän på Skolverket medvetet gick emot regeringens direktiv. Det menar skoldebattörerna Per Kornhall och Isak Skogstad, som hänvisar till läckta interna dokument.

Skolverket efter kritiken: Kunskapskraven togs fram i bred dialog

Kunskapskraven

Skolverket ser över sina interna processer efter kritiken, men vänder sig samtidigt mot den.
– Det satt inga enskilda tjänstemän och kokade ihop någonting på egen hand, säger generaldirektör Peter Fredriksson till Skolvärlden.

”Vinstdrivande skolor väljer bort elever som behöver stöd”

Debatt

Vinstdrivande skolor väljer bort elever som behöver stöd. Det är anledningen till att vi inte ska ha vinster i välfärden, skriver Lisa Palm, utbildningspolitisk talesperson för Feministiskt Inititativ. 

Kommentera

Avtalsrörelsen: 63 000 har skrivit på upprop för lärarna

Avtalsrörelsen

Namninsamlingen till stöd för lärarnas krav har passerat målet på 50 000 underskrifter. På tisdagen lämnar lärarfacken över listan till SKL.
– Det finns ett otroligt engagemang för lärarna även utanför skolan, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Jag var dömd att misslyckas med en elevassistent

Elevassistent

Idrottsläraren Alexander Skytte: ”Elevassistent till en elev med utåtagerande beteende kan vara en av de sämsta lösningarna jag har stött på. Tro mig, jag har haft fyra olika enbart på lågstadiet”.

Läromedelsbranschen måste tänka om innan det är försent

Debatt

Läromedelsproducenterna måste förnya både koncepten och prissättningen. Det menar Rolf Ekelund, lärare och tidigare läromedelsförläggare.

Kommentera

Garantin blir verklighet: ”Bra att fånga upp eleven tidigt”

Beslut

Garantin som ska säkerställa att elever som är i behov av stöd tidigt ska få hjälp har fått gehör i riksdagen. Specialpedagogen Maria Axelsson ser positivt på beslutet.
– Det är bra att kartläggningen och analysen görs tidigt, säger hon.

20 000 lämnar skolan utan betyg: ”Ett misslyckande”

Studenten

20 000 gymnasieelever lämnar skolan med ofullständiga betyg. Ett stort misslyckande, menar Lina Hultqvist, ordförande för Sveriges Elevkårer.
– Det är en fråga som inte får tillräckligt mycket uppmärksamhet.

Betyg

Professorn: Glädjebetyg vanligast på friskolor

Forskning

Fristående skolor sätter glädjebetyg i större utsträckning än kommunala, enligt en ny studie vid Stockholms universitet. Internationella engelska skolan och Kunskapsskolan pekas ut som mest generösa i betygssättningen.
– Tilliten till skolan riskerar att undergrävas, säger Gymnasieminister Anna Ekström till Skolvärlden.

Ministern på krigsstigen mot Björklund

Vinstjakten

Gymnasieminister Anna Ekström utmanar Jan Björklund före röstningen i riksdagen om att begränsa företagens vinster i skolan.

Efter debatten: ”Alla elever ska vara inkluderade”

Inkludering

Idén om inkludering i skolan ifrågasätts från flera håll.
Men är det så komplicerat att ge alla elever en sådan möjlighet? 
– Alla elever ska vara inkluderade och skolan ska kunna lösa det, säger Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige. 

”Man måste skala på kunskapskraven”

Forskning

Brist på undervisningstimmar tillsammans med en utökad kursplan gör arbetet svårt för lärare i hem- och konsumentkunskap. Det visar forskning från Göteborgs universitet.

– Det gör att man måste skala på kunskapskraven, säger Johanna Prytz, lärare i ämnet. 

Granskning: Klassresan

En kvarts miljon elever underkända på 10 år

Granskning

Andelen elever som lämnar nian utan att nå upp till vare sig kunskapskrav eller gymnasiebehörighet varierar stort mellan skolor och bostadsområden, visar Skolvärldens granskning. Under de senaste tio åren har drygt en kvarts miljon lämnat grundskolan utan att ha uppnått kunskapskraven i alla ämnen.

Så segregerad är skolan i Malmö

Grafik

Först lämnar de studiemotiverade eleverna problemskolorna. Sedan lärarna.
– Det behövs radikala åtgärder för att bryta den negativa utvecklingen inom svensk skola, säger Anders Jakobsson som är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Malmö universitet.

Så segregerad är skolan i Göteborg

Klassresan 

Under de senaste tio åren har nästan 8 000 elever gått ut grundskolan i Göteborg utan att vara behöriga att studera vidare på gymnasiet.

Så segregerad är skolan i Stockholm

Grafik

Genom höjda löner vill Stockholm kommun locka kvalificerade lärare till de mest utsatta skolorna.
– Vi testar det nu i ett par områden, säger Lena Holmdahl som är utbildningsdirektör Stockholms stad.

De är överens: ”Ett stort misslyckande”

Klassresan

Under de senaste tio år åren har 251 600 elever lämnat grundskolan utan att uppnå kunskapskraven.
– Det är ett stort misslyckande för det svenska skolsystemet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (M) och hans företrädare Jan Björklund (L).

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Lärarnas arbetsmiljö: ”En tickande bomb”

Arbetsmiljö

Arbetstiden räcker inte till för lärarna i Uppsala, visar en ny medarbetarenkät. Lärare och fack larmar för att den dåliga arbetsmiljön riskerar öka antalet långtidssjukskrivningar. 

Så pyser du rätt

Pys

Handen på hjärtat, har du koll på undantagsbestämmelsen? När det närmar sig betygssättningstid får Skolverket och andra myndigheter många frågor om hur den fungerar. Men börja inte i fel ände.

De vill få fler att leva lärarlivet

Nyexad.

Hur är det att vara nyexaminerad lärare? Skolvärlden möter de poddande lärarna Therese och Nathalie som har avverkat sina första yrkesår. 
De berättar om sina gamla farhågor och förväntningar – vilka som infriades och vilka som inte gjorde det.

”Vi behöver byta perspektiv på inkludering”

Debatt

Skolan behöver byta perspektiv från att inkludering betyder ”en och samma skola för alla” till att målet ska vara ”lärande för alla – och det kan ske på olika sätt”. Det skriver oppositionsborgarrådet i Stockholm, Lotta Edholm (L).

Kommentera

Pedagogen om bristen: Så lyckas vi bättre med speciallärarna

Speciallärare

Det är stor brist på speciallärare i Sverige och många varnar för utvecklingen. Helena Wallberg, specialpedagog och kvalitetsutvecklare, tror inte att lärarbristen är det allvarliga i dagsläget – utan varnar för att man måste enas om andra bitar i skolan först.
 

Tony undervisar med digital slöjd

Slöjd

Tony Svensson har redan kommit långt med den digitala undervisningen i slöjdämnet inför de nya kraven till hösten.

Skolbiblioteken blir fler: ”Ska vara hjärtat i skolverksamheten”

Läsglädje

De bemannande skolbiblioteken blir fler, enligt statistik från Kungliga biblioteket.
– Det ger utslag i barns läsförmåga om skolan har ett eget bibliotek med engagerad personal, säger språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.

GDPR: Detta gäller för lärare

GDPR

Snart träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft. Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut hur det påverkar dig som lärare.

Metoden hyllas efter besöket: ”Fler skolor skulle ha nytta av det”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har lett till fler lugna klassrum och bättre arbetsmiljö för lärare. Nu har Pax även väckt politikernas intresse – som vill se metoden på fler skolor i landet. 

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons