Annons
Lärarkollegorna Ingrid Pihl och Eva Bergström Westerberg. Foto: Jens Bäckström

Därför är Piteå Sveriges bästa skolkommun

Publicerad 25 oktober 2015

Piteå toppar Lärarnas Riksförbunds kommunrankning. Förklaringen: Förtroende och ömsesidig förståelse mellan personal, ledning och kommunpolitiker.
– Jag tycker att vi har en bra dialog i Piteå om skolan och politikerna är stolta över sin lärarkår, säger språkläraren Ingrid Pihl på Pitholmsskolan.

Relaterat

Utanför Pitholmsskolan, belägen i de södra delarna av Piteå, står cyklar och mopeder prydligt uppradade. I skolans lärarrum tar språkläraren Ingrid Pihl emot. Som kommunföreningsordförande för Lärarnas Riksförbund i Piteå och Norrbottens distriktsordförande har hon en god inblick i hur skolan fungerar. Känner hon igen sig i beskrivningen av Piteå som en bra skolkommun?

– Jo… när jag träffar fackliga kollegor runt om i Sverige förstår jag ju att vi har det förhållandevis bra här. Men även vi står inför utmaningar som vi måste lösa.

Varför hamnar Piteå i topp?

– Grunden är nog att vi har en stabil ekonomi och haft det under lång tid. Vi har ett relativt homogent elevunderlag och en erfaren lärarkår. Hittills, även om det börjar krisa nu, har det funnits tillräckligt med behöriga lärare och man har inte behövt ge avkall på kvaliteten på sin egen undervisning för att täcka upp för varandra.

Enligt rankningen är Piteås starkaste sidor elev-resultaten, den höga lärarbehörigheten och likvärdigheten. När det gäller hur mycket resurser som läggs på skolan hamnar man någonstans i mitten.

– Som kommun har man förstås väldigt olika förutsättningar att lyckas sett till ekonomiska resurser. Jag förstår att små avfolkningskommuner med åldrande befolkning har svårt att påverka löner och satsa på skolan. Men det handlar i väldigt hög grad också om vilken kunskap och inställning huvudmannen har. I och med att skolan styrs av 290 kommuner, med politiker och tjänstemän som har högst varierande vilja att utveckla den, så blir det väldigt stora skillnader, säger Ingrid Pihl.

I Piteå tycks den där viljan vara framträdande. Att barn- och ungdomsnämndens ordförande Ruth Rakhola och Piteås skolchef, Ingemar Jernelöf, framhåller att man satsar mycket på skolan är kanske inte så konstigt, men Ingrid Pihl säger samma sak.

– Skolan är högt på agendan bland våra politiker. Det finns en kunskap och en förståelse för varandras situation som genomsyrar hela organisationen. Jag tycker att vi har en bra dialog i Piteå om skolan och det finns ett förtroende från politikerna, de är stolta över sin lärarkår.

Något som enligt Ingrid Pihl inte är självklart i alla kommuner.

– Nej, det finns ibland ett lärarförakt hos politiker och tjänstemän. Jag tror att det är en gammal föreställning, om läraren som alltid har lov och bara skriker efter högre lön, som lever kvar. Det är ingen bra grund för en välfungerande skola.

I Pitholmsskolans korridorer är det påfallande lugnt, vilket visar sig bero på att eleverna den här dagen har miljödag och tillbringar förmiddagen med studiebesök på ortens företag. De lärare som tagit en paus i lärarrummet beskriver sin kommun som ett bygde- och industrisamhället med många småskolor runt om i byarna. Men det är också en utbildningsort med musikhögskola och ett starkt och aktivt musikliv. Och man känner en stolthet över sin bygd, berättar de.

– Piteå är en ort som man flyttar hem till. Kommunen har ett uttalat mål om att vi ska vara 43 000 invånare år 2020 och visionen om att ha en bra skola hänger samman med det. Man förstår att god kvalitet i skolan är en förutsättning för att folk ska stanna. Jag tror nog att man tänker klokt där, säger Ingrid Pihl.

Ingrid Pihls kollega Eva Bergström Westerberg håller med om att ett ömsesidigt förtroende är något som präglar skolkommunen.

– Vi har en stor frihet i jobbet, politikerna överlåter till oss att bestämma hur vi ska göra saker. Jag vet inte hur det funkar mellan rektor och uppåt men mellan oss lärare och rektor fungerar det bra, säger hon.

De rektorer man haft på skolan har förstått vikten av reflektion och eftertanke, säger hon.

– Var femte onsdag har vi pedagogisk eftermiddag då eleverna går hem klockan 13 och vi kan ägna oss åt fortbildning. Då finns också möjlighet att jobba i kapp med eget vilket är oerhört värdefullt. Ledningen förstår att det inte går att lägga på oss för mycket uppgifter.

Piteå är också en kommun som varit bra på att utnyttja de satsningar som initierats av staten. Det beror dels på att det finns en organisation och rutin kring ansökan av statsbidrag,  dels på inställningen att vara på tå, säger Ingrid Pihl.

– En del är kritiska till att vi hoppar på för snabbt. Men finns det gratis pengar som kan komma oss till del är det väl bättre att söka, så länge det inte ökar vår arbetsbelastning. Jag hör ju från andra ombud hur huvudmannen inte är intresserad av att söka. Det säger en hel del om hur lite man bryr sig.

Efter lunch samlas eleverna i klass 7D i sitt klassrum för att, liksom resten av skolan, avsluta dagens miljödag. Några måste få en påminnelse om att kepsarna ska av och samtliga är lite uppspelta efter förmiddagens aktiviteter. Sittandes i bänkarna framstår de som en ganska vanlig högstadieklass men resultatmässigt ligger de mycket bra till. 

91 procent av eleverna i årskurs nio uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen 2014 enligt Lärarnas Riksförbunds rankning och nästan samtliga, 97 procent, blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram. 
Har ni särskilt goda elevförutsättningar?

– Nej, det tror jag inte. Men som jag sa, elev-underlaget är ganska homogent. Vi har inte haft så många nyanlända elever och där har vi nog en lättare situation jämfört med vissa andra. Det är en framtida utmaning för oss och något vi måste rigga för. Vi kommer också ta emot flyktingar, säger Ingrid Pihl.

– Elevernas resultat är bra och det hoppas man ju beror på oss lärare. Alla som jobbar här är engagerade. Sen önskar man att resurserna var bättre, framförallt när det gäller elever med stora stödbehov. Där tycker man aldrig att resurserna räcker, tillägger Eva Bergström Westerberg.

Ytterligare en sak menar Eva Bergström Westerberg påverkar resultaten positivt. Det faktum att lärarna i Piteå hittills inte sett någon ökning av sin undervisningstid.

– Det gör att vi orkar stötta eleverna lite extra och ”jaga” dem som ligger efter med uppgifter. Arbetssituationen gör att vi mäktar med att göra ett gediget jobb.

På gymnasiet har man lagt på mer undervisningstimmar och ökat klasserna, inflikar Ingrid Pihl, men grundskolan har klarat sig. Hittills.

– Det låter helt annorlunda i andra kommuner. Där är det mer: ”Nu är det sparbeting, ni måste undervisa mer, vi bedömer att ni klarar det”.

Betyder det att ni är nöjda med er arbetssituation?

– Tack vare att vi än så länge inte behöver täcka upp för varandra allt för mycket, eller sätta betyg åt lärare som inte är legitimerade, så ror vi fortfarande. Men många gör det med alla åror. Jag upplever även lärare i Piteå som väldigt stressade. Det är en kombination av faktisk arbetsbörda och upplevelsen av att ha ett uppdrag som är näst intill omöjligt att genomföra. Det är ett oerhört energikrävande arbete och det jag ser som den stora utmaningen, inte bara för oss, det är att få lärare att fortsätta orka, säger Ingrid Pihl.

Piteås skolchef, Ingemar Jernelöf, som själv är lärare i grunden, har suttit på sin post sedan 2011. Även han nämner kommunens stabilitet när han får frågan om Piteås framgångar.

– Sen är skolfrågorna viktiga och tas med i egentligen alla samhällsförändringsprocesser. Även om man kan vara oense i enskilda frågor så har skolan brett stöd politiskt och får den plats den förtjänar.
Skulle han ge ett råd till en nytillträdd skolchef, säger han, så är det att intressera sig för samhällsutvecklingen.

– Det är nödvändigt för att förstå vilka åtgärder som behöver göras och vilken riktning skolan ska ha. Piteå är en av de kommuner där befolkningen blir allt äldre. Då måste vi ha en attraktiv skola så att folk vill flytta hit. Det är avgörande.

– En annan fråga som jag driver är skillnaden mellan pojkars och flickors studieresultat. ”Idén om varför man ska gå i skolan” verkar inte ha trängt igenom hos killarna. Det visar på ett fel i skolans kultur och så kan vi inte ha det.

Piteå ligger bra till vad gäller likvärdighet.

– Ja, vi börjar ana en positiv förändring nu.

Men en viktig anledning till att kommunen står sig bra är Piteås alla ”oerhört skickliga” pedagoger, menar han.

– Det finns en väldig utvecklingslusta här, många lärare är engagerade i olika utvecklingsinsatser. Vi försöker höja kvaliteten genom olika satsningar, vi ser saker tidigt och tar oss an utmaningarna.

Han nämner att man jobbar mycket med Läslyftet och var bland de första som hoppade på Matematiklyftet.

– Och det är sällan några diskussioner, alla ställer upp. Därför går det fort att genomföra saker här. Det finns en fantastisk förändringsbenägenhet bland Piteås lärare.

Piteåeleverna själva tycks ta beskedet om att de bor i Sveriges högst rankade skolkommun med ro. En flicka berättar att hon sett nyheten på tv. Kanske börjar de bli luttrade, det är inte första gången Piteå utses till bästa skolkommun.

”Just det!”, säger någon, ”den gången bjöds det ju på tårta”. Om det blir så den här gången återstår att se.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons