Annons
Lärarkollegorna Ingrid Pihl och Eva Bergström Westerberg. Foto: Jens Bäckström

Därför är Piteå Sveriges bästa skolkommun

Publicerad 25 oktober 2015

Piteå toppar Lärarnas Riksförbunds kommunrankning. Förklaringen: Förtroende och ömsesidig förståelse mellan personal, ledning och kommunpolitiker.
– Jag tycker att vi har en bra dialog i Piteå om skolan och politikerna är stolta över sin lärarkår, säger språkläraren Ingrid Pihl på Pitholmsskolan.

Relaterat

Utanför Pitholmsskolan, belägen i de södra delarna av Piteå, står cyklar och mopeder prydligt uppradade. I skolans lärarrum tar språkläraren Ingrid Pihl emot. Som kommunföreningsordförande för Lärarnas Riksförbund i Piteå och Norrbottens distriktsordförande har hon en god inblick i hur skolan fungerar. Känner hon igen sig i beskrivningen av Piteå som en bra skolkommun?

– Jo… när jag träffar fackliga kollegor runt om i Sverige förstår jag ju att vi har det förhållandevis bra här. Men även vi står inför utmaningar som vi måste lösa.

Varför hamnar Piteå i topp?

– Grunden är nog att vi har en stabil ekonomi och haft det under lång tid. Vi har ett relativt homogent elevunderlag och en erfaren lärarkår. Hittills, även om det börjar krisa nu, har det funnits tillräckligt med behöriga lärare och man har inte behövt ge avkall på kvaliteten på sin egen undervisning för att täcka upp för varandra.

Enligt rankningen är Piteås starkaste sidor elev-resultaten, den höga lärarbehörigheten och likvärdigheten. När det gäller hur mycket resurser som läggs på skolan hamnar man någonstans i mitten.

– Som kommun har man förstås väldigt olika förutsättningar att lyckas sett till ekonomiska resurser. Jag förstår att små avfolkningskommuner med åldrande befolkning har svårt att påverka löner och satsa på skolan. Men det handlar i väldigt hög grad också om vilken kunskap och inställning huvudmannen har. I och med att skolan styrs av 290 kommuner, med politiker och tjänstemän som har högst varierande vilja att utveckla den, så blir det väldigt stora skillnader, säger Ingrid Pihl.

I Piteå tycks den där viljan vara framträdande. Att barn- och ungdomsnämndens ordförande Ruth Rakhola och Piteås skolchef, Ingemar Jernelöf, framhåller att man satsar mycket på skolan är kanske inte så konstigt, men Ingrid Pihl säger samma sak.

– Skolan är högt på agendan bland våra politiker. Det finns en kunskap och en förståelse för varandras situation som genomsyrar hela organisationen. Jag tycker att vi har en bra dialog i Piteå om skolan och det finns ett förtroende från politikerna, de är stolta över sin lärarkår.

Något som enligt Ingrid Pihl inte är självklart i alla kommuner.

– Nej, det finns ibland ett lärarförakt hos politiker och tjänstemän. Jag tror att det är en gammal föreställning, om läraren som alltid har lov och bara skriker efter högre lön, som lever kvar. Det är ingen bra grund för en välfungerande skola.

I Pitholmsskolans korridorer är det påfallande lugnt, vilket visar sig bero på att eleverna den här dagen har miljödag och tillbringar förmiddagen med studiebesök på ortens företag. De lärare som tagit en paus i lärarrummet beskriver sin kommun som ett bygde- och industrisamhället med många småskolor runt om i byarna. Men det är också en utbildningsort med musikhögskola och ett starkt och aktivt musikliv. Och man känner en stolthet över sin bygd, berättar de.

– Piteå är en ort som man flyttar hem till. Kommunen har ett uttalat mål om att vi ska vara 43 000 invånare år 2020 och visionen om att ha en bra skola hänger samman med det. Man förstår att god kvalitet i skolan är en förutsättning för att folk ska stanna. Jag tror nog att man tänker klokt där, säger Ingrid Pihl.

Ingrid Pihls kollega Eva Bergström Westerberg håller med om att ett ömsesidigt förtroende är något som präglar skolkommunen.

– Vi har en stor frihet i jobbet, politikerna överlåter till oss att bestämma hur vi ska göra saker. Jag vet inte hur det funkar mellan rektor och uppåt men mellan oss lärare och rektor fungerar det bra, säger hon.

De rektorer man haft på skolan har förstått vikten av reflektion och eftertanke, säger hon.

– Var femte onsdag har vi pedagogisk eftermiddag då eleverna går hem klockan 13 och vi kan ägna oss åt fortbildning. Då finns också möjlighet att jobba i kapp med eget vilket är oerhört värdefullt. Ledningen förstår att det inte går att lägga på oss för mycket uppgifter.

Piteå är också en kommun som varit bra på att utnyttja de satsningar som initierats av staten. Det beror dels på att det finns en organisation och rutin kring ansökan av statsbidrag,  dels på inställningen att vara på tå, säger Ingrid Pihl.

– En del är kritiska till att vi hoppar på för snabbt. Men finns det gratis pengar som kan komma oss till del är det väl bättre att söka, så länge det inte ökar vår arbetsbelastning. Jag hör ju från andra ombud hur huvudmannen inte är intresserad av att söka. Det säger en hel del om hur lite man bryr sig.

Efter lunch samlas eleverna i klass 7D i sitt klassrum för att, liksom resten av skolan, avsluta dagens miljödag. Några måste få en påminnelse om att kepsarna ska av och samtliga är lite uppspelta efter förmiddagens aktiviteter. Sittandes i bänkarna framstår de som en ganska vanlig högstadieklass men resultatmässigt ligger de mycket bra till. 

91 procent av eleverna i årskurs nio uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen 2014 enligt Lärarnas Riksförbunds rankning och nästan samtliga, 97 procent, blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram. 
Har ni särskilt goda elevförutsättningar?

– Nej, det tror jag inte. Men som jag sa, elev-underlaget är ganska homogent. Vi har inte haft så många nyanlända elever och där har vi nog en lättare situation jämfört med vissa andra. Det är en framtida utmaning för oss och något vi måste rigga för. Vi kommer också ta emot flyktingar, säger Ingrid Pihl.

– Elevernas resultat är bra och det hoppas man ju beror på oss lärare. Alla som jobbar här är engagerade. Sen önskar man att resurserna var bättre, framförallt när det gäller elever med stora stödbehov. Där tycker man aldrig att resurserna räcker, tillägger Eva Bergström Westerberg.

Ytterligare en sak menar Eva Bergström Westerberg påverkar resultaten positivt. Det faktum att lärarna i Piteå hittills inte sett någon ökning av sin undervisningstid.

– Det gör att vi orkar stötta eleverna lite extra och ”jaga” dem som ligger efter med uppgifter. Arbetssituationen gör att vi mäktar med att göra ett gediget jobb.

På gymnasiet har man lagt på mer undervisningstimmar och ökat klasserna, inflikar Ingrid Pihl, men grundskolan har klarat sig. Hittills.

– Det låter helt annorlunda i andra kommuner. Där är det mer: ”Nu är det sparbeting, ni måste undervisa mer, vi bedömer att ni klarar det”.

Betyder det att ni är nöjda med er arbetssituation?

– Tack vare att vi än så länge inte behöver täcka upp för varandra allt för mycket, eller sätta betyg åt lärare som inte är legitimerade, så ror vi fortfarande. Men många gör det med alla åror. Jag upplever även lärare i Piteå som väldigt stressade. Det är en kombination av faktisk arbetsbörda och upplevelsen av att ha ett uppdrag som är näst intill omöjligt att genomföra. Det är ett oerhört energikrävande arbete och det jag ser som den stora utmaningen, inte bara för oss, det är att få lärare att fortsätta orka, säger Ingrid Pihl.

Piteås skolchef, Ingemar Jernelöf, som själv är lärare i grunden, har suttit på sin post sedan 2011. Även han nämner kommunens stabilitet när han får frågan om Piteås framgångar.

– Sen är skolfrågorna viktiga och tas med i egentligen alla samhällsförändringsprocesser. Även om man kan vara oense i enskilda frågor så har skolan brett stöd politiskt och får den plats den förtjänar.
Skulle han ge ett råd till en nytillträdd skolchef, säger han, så är det att intressera sig för samhällsutvecklingen.

– Det är nödvändigt för att förstå vilka åtgärder som behöver göras och vilken riktning skolan ska ha. Piteå är en av de kommuner där befolkningen blir allt äldre. Då måste vi ha en attraktiv skola så att folk vill flytta hit. Det är avgörande.

– En annan fråga som jag driver är skillnaden mellan pojkars och flickors studieresultat. ”Idén om varför man ska gå i skolan” verkar inte ha trängt igenom hos killarna. Det visar på ett fel i skolans kultur och så kan vi inte ha det.

Piteå ligger bra till vad gäller likvärdighet.

– Ja, vi börjar ana en positiv förändring nu.

Men en viktig anledning till att kommunen står sig bra är Piteås alla ”oerhört skickliga” pedagoger, menar han.

– Det finns en väldig utvecklingslusta här, många lärare är engagerade i olika utvecklingsinsatser. Vi försöker höja kvaliteten genom olika satsningar, vi ser saker tidigt och tar oss an utmaningarna.

Han nämner att man jobbar mycket med Läslyftet och var bland de första som hoppade på Matematiklyftet.

– Och det är sällan några diskussioner, alla ställer upp. Därför går det fort att genomföra saker här. Det finns en fantastisk förändringsbenägenhet bland Piteås lärare.

Piteåeleverna själva tycks ta beskedet om att de bor i Sveriges högst rankade skolkommun med ro. En flicka berättar att hon sett nyheten på tv. Kanske börjar de bli luttrade, det är inte första gången Piteå utses till bästa skolkommun.

”Just det!”, säger någon, ”den gången bjöds det ju på tårta”. Om det blir så den här gången återstår att se.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons
Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Annons
Almedalen 2018

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Annons
Annons

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Annons

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

"Lärare kan för lite om dyslexi"

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons