Annons
Lärarkollegorna Ingrid Pihl och Eva Bergström Westerberg. Foto: Jens Bäckström

Därför är Piteå Sveriges bästa skolkommun

Publicerad 25 oktober 2015

Piteå toppar Lärarnas Riksförbunds kommunrankning. Förklaringen: Förtroende och ömsesidig förståelse mellan personal, ledning och kommunpolitiker.
– Jag tycker att vi har en bra dialog i Piteå om skolan och politikerna är stolta över sin lärarkår, säger språkläraren Ingrid Pihl på Pitholmsskolan.

Relaterat

Utanför Pitholmsskolan, belägen i de södra delarna av Piteå, står cyklar och mopeder prydligt uppradade. I skolans lärarrum tar språkläraren Ingrid Pihl emot. Som kommunföreningsordförande för Lärarnas Riksförbund i Piteå och Norrbottens distriktsordförande har hon en god inblick i hur skolan fungerar. Känner hon igen sig i beskrivningen av Piteå som en bra skolkommun?

– Jo… när jag träffar fackliga kollegor runt om i Sverige förstår jag ju att vi har det förhållandevis bra här. Men även vi står inför utmaningar som vi måste lösa.

Varför hamnar Piteå i topp?

– Grunden är nog att vi har en stabil ekonomi och haft det under lång tid. Vi har ett relativt homogent elevunderlag och en erfaren lärarkår. Hittills, även om det börjar krisa nu, har det funnits tillräckligt med behöriga lärare och man har inte behövt ge avkall på kvaliteten på sin egen undervisning för att täcka upp för varandra.

Enligt rankningen är Piteås starkaste sidor elev-resultaten, den höga lärarbehörigheten och likvärdigheten. När det gäller hur mycket resurser som läggs på skolan hamnar man någonstans i mitten.

– Som kommun har man förstås väldigt olika förutsättningar att lyckas sett till ekonomiska resurser. Jag förstår att små avfolkningskommuner med åldrande befolkning har svårt att påverka löner och satsa på skolan. Men det handlar i väldigt hög grad också om vilken kunskap och inställning huvudmannen har. I och med att skolan styrs av 290 kommuner, med politiker och tjänstemän som har högst varierande vilja att utveckla den, så blir det väldigt stora skillnader, säger Ingrid Pihl.

I Piteå tycks den där viljan vara framträdande. Att barn- och ungdomsnämndens ordförande Ruth Rakhola och Piteås skolchef, Ingemar Jernelöf, framhåller att man satsar mycket på skolan är kanske inte så konstigt, men Ingrid Pihl säger samma sak.

– Skolan är högt på agendan bland våra politiker. Det finns en kunskap och en förståelse för varandras situation som genomsyrar hela organisationen. Jag tycker att vi har en bra dialog i Piteå om skolan och det finns ett förtroende från politikerna, de är stolta över sin lärarkår.

Något som enligt Ingrid Pihl inte är självklart i alla kommuner.

– Nej, det finns ibland ett lärarförakt hos politiker och tjänstemän. Jag tror att det är en gammal föreställning, om läraren som alltid har lov och bara skriker efter högre lön, som lever kvar. Det är ingen bra grund för en välfungerande skola.

I Pitholmsskolans korridorer är det påfallande lugnt, vilket visar sig bero på att eleverna den här dagen har miljödag och tillbringar förmiddagen med studiebesök på ortens företag. De lärare som tagit en paus i lärarrummet beskriver sin kommun som ett bygde- och industrisamhället med många småskolor runt om i byarna. Men det är också en utbildningsort med musikhögskola och ett starkt och aktivt musikliv. Och man känner en stolthet över sin bygd, berättar de.

– Piteå är en ort som man flyttar hem till. Kommunen har ett uttalat mål om att vi ska vara 43 000 invånare år 2020 och visionen om att ha en bra skola hänger samman med det. Man förstår att god kvalitet i skolan är en förutsättning för att folk ska stanna. Jag tror nog att man tänker klokt där, säger Ingrid Pihl.

Ingrid Pihls kollega Eva Bergström Westerberg håller med om att ett ömsesidigt förtroende är något som präglar skolkommunen.

– Vi har en stor frihet i jobbet, politikerna överlåter till oss att bestämma hur vi ska göra saker. Jag vet inte hur det funkar mellan rektor och uppåt men mellan oss lärare och rektor fungerar det bra, säger hon.

De rektorer man haft på skolan har förstått vikten av reflektion och eftertanke, säger hon.

– Var femte onsdag har vi pedagogisk eftermiddag då eleverna går hem klockan 13 och vi kan ägna oss åt fortbildning. Då finns också möjlighet att jobba i kapp med eget vilket är oerhört värdefullt. Ledningen förstår att det inte går att lägga på oss för mycket uppgifter.

Piteå är också en kommun som varit bra på att utnyttja de satsningar som initierats av staten. Det beror dels på att det finns en organisation och rutin kring ansökan av statsbidrag,  dels på inställningen att vara på tå, säger Ingrid Pihl.

– En del är kritiska till att vi hoppar på för snabbt. Men finns det gratis pengar som kan komma oss till del är det väl bättre att söka, så länge det inte ökar vår arbetsbelastning. Jag hör ju från andra ombud hur huvudmannen inte är intresserad av att söka. Det säger en hel del om hur lite man bryr sig.

Efter lunch samlas eleverna i klass 7D i sitt klassrum för att, liksom resten av skolan, avsluta dagens miljödag. Några måste få en påminnelse om att kepsarna ska av och samtliga är lite uppspelta efter förmiddagens aktiviteter. Sittandes i bänkarna framstår de som en ganska vanlig högstadieklass men resultatmässigt ligger de mycket bra till. 

91 procent av eleverna i årskurs nio uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen 2014 enligt Lärarnas Riksförbunds rankning och nästan samtliga, 97 procent, blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram. 
Har ni särskilt goda elevförutsättningar?

– Nej, det tror jag inte. Men som jag sa, elev-underlaget är ganska homogent. Vi har inte haft så många nyanlända elever och där har vi nog en lättare situation jämfört med vissa andra. Det är en framtida utmaning för oss och något vi måste rigga för. Vi kommer också ta emot flyktingar, säger Ingrid Pihl.

– Elevernas resultat är bra och det hoppas man ju beror på oss lärare. Alla som jobbar här är engagerade. Sen önskar man att resurserna var bättre, framförallt när det gäller elever med stora stödbehov. Där tycker man aldrig att resurserna räcker, tillägger Eva Bergström Westerberg.

Ytterligare en sak menar Eva Bergström Westerberg påverkar resultaten positivt. Det faktum att lärarna i Piteå hittills inte sett någon ökning av sin undervisningstid.

– Det gör att vi orkar stötta eleverna lite extra och ”jaga” dem som ligger efter med uppgifter. Arbetssituationen gör att vi mäktar med att göra ett gediget jobb.

På gymnasiet har man lagt på mer undervisningstimmar och ökat klasserna, inflikar Ingrid Pihl, men grundskolan har klarat sig. Hittills.

– Det låter helt annorlunda i andra kommuner. Där är det mer: ”Nu är det sparbeting, ni måste undervisa mer, vi bedömer att ni klarar det”.

Betyder det att ni är nöjda med er arbetssituation?

– Tack vare att vi än så länge inte behöver täcka upp för varandra allt för mycket, eller sätta betyg åt lärare som inte är legitimerade, så ror vi fortfarande. Men många gör det med alla åror. Jag upplever även lärare i Piteå som väldigt stressade. Det är en kombination av faktisk arbetsbörda och upplevelsen av att ha ett uppdrag som är näst intill omöjligt att genomföra. Det är ett oerhört energikrävande arbete och det jag ser som den stora utmaningen, inte bara för oss, det är att få lärare att fortsätta orka, säger Ingrid Pihl.

Piteås skolchef, Ingemar Jernelöf, som själv är lärare i grunden, har suttit på sin post sedan 2011. Även han nämner kommunens stabilitet när han får frågan om Piteås framgångar.

– Sen är skolfrågorna viktiga och tas med i egentligen alla samhällsförändringsprocesser. Även om man kan vara oense i enskilda frågor så har skolan brett stöd politiskt och får den plats den förtjänar.
Skulle han ge ett råd till en nytillträdd skolchef, säger han, så är det att intressera sig för samhällsutvecklingen.

– Det är nödvändigt för att förstå vilka åtgärder som behöver göras och vilken riktning skolan ska ha. Piteå är en av de kommuner där befolkningen blir allt äldre. Då måste vi ha en attraktiv skola så att folk vill flytta hit. Det är avgörande.

– En annan fråga som jag driver är skillnaden mellan pojkars och flickors studieresultat. ”Idén om varför man ska gå i skolan” verkar inte ha trängt igenom hos killarna. Det visar på ett fel i skolans kultur och så kan vi inte ha det.

Piteå ligger bra till vad gäller likvärdighet.

– Ja, vi börjar ana en positiv förändring nu.

Men en viktig anledning till att kommunen står sig bra är Piteås alla ”oerhört skickliga” pedagoger, menar han.

– Det finns en väldig utvecklingslusta här, många lärare är engagerade i olika utvecklingsinsatser. Vi försöker höja kvaliteten genom olika satsningar, vi ser saker tidigt och tar oss an utmaningarna.

Han nämner att man jobbar mycket med Läslyftet och var bland de första som hoppade på Matematiklyftet.

– Och det är sällan några diskussioner, alla ställer upp. Därför går det fort att genomföra saker här. Det finns en fantastisk förändringsbenägenhet bland Piteås lärare.

Piteåeleverna själva tycks ta beskedet om att de bor i Sveriges högst rankade skolkommun med ro. En flicka berättar att hon sett nyheten på tv. Kanske börjar de bli luttrade, det är inte första gången Piteå utses till bästa skolkommun.

”Just det!”, säger någon, ”den gången bjöds det ju på tårta”. Om det blir så den här gången återstår att se.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Annons
Annons

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons