Annons
Anna Kesselfors och Sara Scot arbetar som lärare på Sunnerbyskolan. Foto: Markus Marcetic

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Publicerad 19 oktober 2017

Fakta

Detta gör Sunnerbyskolan – sju insatser

1. Kollegialt lärande med fokus på bedömning.

2. Kollegialt lärande genom Specialpedagogiska lyftet.

3. Fortbildning av rektorer i pedagogiskt ledarskap.

4. Processledarskap för arbetslagsledare och förstelärare.

5. Kollegialt lärande: formativ bedömning.

6. Kompetensutveckling i lågaffektivt bemötande, startar vår­terminen 2018.

7. Utbildning i att leda samtalsgrupper och lärsamtal.

Anna Åseby Lindahl, specialpedagog. Handledare inom Specialpedagogiska lyftet.
”Ska vi vara helt ärliga så var vi lite provocerade i början när Skolverket kom. Vi tyckte att vi redan var igång med bra saker och att de i inledningsskedet inte riktigt lyssnade på vad vi behövde. Men jag tycker att vi har mötts i det sen. Och att det blivit insatser som ligger i linje med det vi gjorde innan och som faktiskt fördjupar dem.”

Jimmie Sörensen, arbetslag 8–9, undervisar i svenska och SO. Deltar i processledarutbildningen.
”Även om det tagit mycket tid och bitvis varit mycket så tror jag att många uppskattat detta att man nästan blir tvingad–alltså att det finns öronmärkt tid – till att sätta sig in aktuell forskning. Många vill sätta sig in forskning, men det är svårt att ta sig den tiden. Nu kan vi inte prioritera bort det.”

Annika Tanner, arbetslag 6–7, undervisar i svenska och SO. Handledare inom Specialpedagogiska lyftet. 
”Den här strukturen vi har, det är inget vi kan backa ifrån. Nu har det blivit så inrutat att vilket möte vi än går på så faller vi in i mönstret direkt. Det är så skönt.”

Martin Keberg, arbetslag 8–9, undervisar i svenska och SO. Förste-lärare. Deltar i process-ledarutbildningen. 
”När jag kom ny hit hade jag verkligen saknat att jobba med skolutveckling. Tidigare hade jag och mina kollegor fått driva många frågor själva, här finns det en helt annan struktur och systematik i arbetet och en vilja att utvecklas tillsammans. Jag har jobbat på många skolor och här har vi kommit långt med det kollegiala lärandet.”

Fakta

Om Samverkan för bästa skola

Syftet med insatsen är att höja kvaliteten och förbättra elev­resultaten på ett antal utvalda skolor. I dialog med de utvalda huvudmännen erbjuder Skolverket sedan olika utvecklingsin­satser som ska stödja skolan. Alla insatser ska vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Här kan du läsa mer om projektet.

Relaterat

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket.
När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra.
Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

”Vi börjar med att alla berättar något positivt som hänt under dagen. Tänk en minut, sen går vi laget runt”.

Det är tisdagseftermiddag, eleverna har lämnat Sunnerbyskolan och arbetslagsmötet för lärarna i årskurs 8 och 9 har precis börjat. Sara Scot, lagets ledare, fördelar ordet under mötet som följer en tydlig struktur med givna tidsramar och där alla förväntas dela med sig av sina tankar.

Berättelser som ”Jag hade åttorna igen, och det gick mycket bättre i dag än i går”, ”Det är kul att se utvecklingen hos niorna” och ”jag var med min mentorsgrupp på matten – och de jobbade jättebra!”, fogas samman till en första bild av skolan.

Men vi backar lite, till varför vi är här. Sunnerby­skolan i Sorunda i Nynäshamns kommun är en av skolorna i Samverkan för bästa skola. Satsningen riktar sig till skolor med låga kunskapsresultat, skolor som varje termin väljs ut av Skolinspektionen, och tillsammans med Skolverket ska skolan sedan komma fram till lämpliga insatser. Ytterligare en skola i kommunen, Vanstaskolan, har valts ut. 

– Skolinspektionen tittade på våra resultat och de sticker ut. Sen tyckte ju vi att vi redan hade påbörjat ett utvecklings- och förbättringsarbete men som inte riktigt hade börjat ge den frukt vi hoppats på, när Skolinspektionen gjorde sin koll. Så det beslutades att det skulle göras insatser hos oss, berättar Anna Kesselfors, arbetslagledare för årskurs 6 och 7.

Sorunda ligger i ett vackert böljande landskap och beskrivs av Sara Scot och Anna Kesselfors som ett typiskt glesbygdsområde. Kommunen – lärarna hänvisar till hur den beskrivs av forskarna i projektet – har en ganska låg andel högutbildade föräldrar och ganska låg medelinkomst, på många sätt en ganska genomsnittlig ort. Skolan har ett stort upptagningsområde vilket gör att det finns andra skolor att välja på om man är elev i kommunen och skolan står därför också inför utmaningen att fylla klasserna.

Känner man sig utpekad som en dålig skola när man blir utvald av Skolverket, eller är det bara tacksamt att få stöd?

– Både och, säger Anna Kesselfors.

– Jag tycker att det är positivt att vi får stöd. Men vår lokaltidning valde att överdriva det negativa. De hade nästan som en dödsruna, ”skolorna är utdömda”, men så var det ju inte alls. Mycket behövde bli bättre men det fanns massor som var bra. Men jag har inte upplevt att kollegorna deppat ihop över detta utan snarare har vi blivit ännu mer taggade på skol­utveckling, säger Sara Scot.

Det får effekt i klassrummet. Och det höjer vår generella nivå.

Först infann sig dock vad de båda kollegorna kallar orosfasen.

– Det var innan vi visste vad som skulle finnas i paketet. Vi höll ju redan på med ett utvecklingsarbete som vi tyckte var en framgångsväg och vi värnade om det. Tänk om de kommer hit och säger ”ni ska inte jobba med formativ bedömning” eller ”ni får inte fortsätta med er mötesstruktur”. Vi gillade det vi gjorde och tyckte att det fungerade. Det var den oron, säger Sara Scot och Anna Kesselfors fyller i:

– Det handlade om att vi gjort ett jätteförändrings­arbete och äntligen fått med alla medarbete – en del tycker att förändring är jobbigt. Men nu hade alla kollegor börjat känna självförtroende och tänk då om vi skulle behöva säga: ”Alltså, vi skojade bara, Skolverket har hittat på lite nytt”. Men så blev det inte. Mycket av det vi gör nu stämmer väl överens med det vi redan gjorde.

Arbetslagsmötet för lärarna i åk 8 och 9 är en del i Samverkan för bästa skola.

Det var då, i januari. Nu ett halvår senare har mycket landat. I rummet där arbetslagsmötet pågår har man gått över till ”Specialpedagogiska lyftet”, en viktig pussel­bit i utvecklingsarbetet. Varje möte följer en tydlig form – strukturerade samtal – med en samtals­ledare som fördelar ordet, man talar i tur och ordning, och ledaren styr rätt om man hamnar utanför ämnet. ”Berätta något konkret, från lyftet, som påverkat din undervisning”. Sara Scot ger instruktionerna. ”Vi tänker i fyra minuter, sen går vi laget runt, motsols den här gången”.

Det är ingen enkel sak att få en överblick över allt som sker på skolan – lärarna säger själva att de kan ha svårt att särskilja de olika insatserna. Men skolutvecklingstänket tycks genomsyra det mesta. Många av lärarna har tilldelats olika roller, några har gått handledar­utbildning inom Specialpedagogiska lyftet, andra deltar i en processledarutbildning med fokus på bedömning för lärande. Till våren börjar en insats om lågaffektivt bemötande.

Har ert arbete hunnit få någon effekt?

– Det får effekt i klassrummet. Och det höjer vår generella nivå. Vi är många som har jobbat mycket med och börjar bli duktiga på att få med alla elever, till exempel, säger Anna Kesselfors.

– Både inom ramarna för Specialpedagogiska lyftet och när vi pratar formativ bedömning sitter vi tillsammans i kollegiet och pratar om ”hur” och det upplever jag att lärare längtat efter i alla år och man har klagat på att man aldrig hinner det. Arbetslagsmötena har i stället gått åt till praktiska saker. Du frågade om det gett något handfast och jag tror att det verkligen gör det på det sättet att det ger ett lugn till kåren att man verkligen får diskutera pedagogik och att det utvecklar oss som lärare, säger Sara Scot.

Anna Kesselfors nickar och tillägger:

– Sen handlar det till syvende och sist om vad jag som lärare gör med det. Vad tar jag med mig och prövar, och prövar igen? Man kan naturligtvis vara med skenbart och sen ändå fortsätta göra som man alltid gjort.

Förändringsarbete är jobbigt, man måste ur sin comfort zone.

Är alla i kollegiet med på noterna?

– Ja, men det har inte varit lika lätt för alla. Förändringsarbete är jobbigt, man måste ur sin comfort zone. Men alla har utvecklats och skolledningen har hela tiden varit tydlig med att den här vägen ska vi gå.

Enligt Skolverket bygger stödet inom Samverkan för bästa skola på dialog. Skolorna och huvudmannen ska ha myndigheten som diskussionspartner om vad som skulle kunna vara tänkbara insatser för att vända resultaten på sikt. Men enligt flera lärare på skolan fick skolledningen strida en del för att mötas på vägen.

– Jag var med på två av de inledande träffarna med Skolverket och jag upplevde inte att de mötena innehöll speciellt mycket dialog. Rektor jobbade hårt på att få dem att förstå vilket gigantiskt arbete vi redan påbörjat. Skolverket har ju sina färdiga moduler, sitt kit som de vill erbjuda, säger Anna Kesselfors men tillägger sedan:

– Å andra sidan gör vi inte exakt samma saker som Vanstaskolan, så på så vis har man ju anpassat stödet till oss. Och vi har som sagt inte behövt börja om från början.

Vi har inte fått mer tid, men vi har styrt om vad vi gör med tiden.

I alla fall sju olika insatser pågår mer eller mindre samtidigt på skolan. Hur hinner de med allt? Lösningen stavas struktur. Mer precist är de ”vansinnigt strukturerade”, som någon säger.

– Vi har inte fått mer tid, men vi har styrt om vad vi gör med tiden. Det är ganska häftigt. Man kan älta i timmar kring vad som är jobbigt kring en elev. Men nu har vi en struktur som sitter i ryggmärgen, som har lösningsfokus och är framåtsyftande, så vi inte fastnar i problemet. Det är ganska revolutionerande, säger Anna Kesselfors.

– Och man går inte längre ifrån mötet med känslan av att den tiden hade jag velat ha till något annat. Man ska känna att det är värt tiden. Det är en framgångsfaktor att vi jobbar så mycket med struktur. Men det är intressant att du frågar hur vi hinner, säger Sara Scot och fortsätter: 

– Innan vi gick in det här projektet så var det mycket prat om brist på tid. Det var ständigt detta ”vi hinner inte”. Men eftersom vi har fått en sådan otrolig struktur på möten och har fokus på rätt saker, så upplever vi inte bristen på tid på samma sätt. Vi lägger till exempel inte tid på att gå ut med information på ett arbetslagsmöte, det kommer i mejl, chop så har man sparat det. Mer tid kommer man aldrig få och det uppstår inte mer tid för att Skolverket bestämmer att vi ska göra vissa saker.

– Vi måste använda tiden som finns på rätt sätt, då minskar det stress­känslan.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

De tände hoppet för barnens skolgång

Stöd

För två år sedan var det ingen som trodde på idén med ett skolresurscentrum i den fattiga rumänska byn Valsa Seaca. Nu köar barnen för att få plats.

Annons
Annons

Så lägger regeringen vinsttak för friskolor

Vinster i välfärden

Regeringen och Vänsterpartiet lägger fram ett lagförslag om 7 procents vinsttak för friskolor. Alliansen och Sverigedemokraterna vill stoppa det. Lärarnas Riksförbund ställer sig positivt.
– Förslaget får ett B i betyg, säger Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Känslan av svek gör att jag jobbar när jag vabbar

Debatt

Läraren Karin Herlitz vabbar för sin sjuke son – och förlorar mer i inkomst än sin man som inte är lärare. ”Systemet borde ses över så att det inte landar i att vår ansvarskänsla för våra elever gör att vi arbetar gratis”, skriver hon.

Kommentera

Debatt i riksdagen om de avstängda Academedia-lärarna

Academedia

Academedias kritiserade behandling av två lärare blev på torsdagen föremål för riksdagsdebatt.
– Det är jätteviktigt att det togs upp i riksdagen, säger Magnus Ekblom, en av de berörda lärarna.

Annons
Annons

Jurist ska utreda diskriminering vid NP

Diskriminering

Elever med funktionsnedsättning förbjuds att använda hjälpmedel vid nationella prov. Nu vill en jurist pröva i domstol om det är förenligt med lagen.

Skolverket välkomnar rättslig prövning

Nationella prov

Jurister vill pröva i domstol om Skolverket bryter mot lagen genom att inte tillåta hjälpmedel för elever med funktionsnedsättningar under nationella proven.
– Bra att det blir klarhet i frågan, säger Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Annons

Läsexperterna: Så ska Sverige fortsätta vara bäst i klassen

Läsförmåga

Svenska elever var bäst i klassen och är åter på väg mot toppskiktet vad gäller läsförmåga internationellt. Men vad ligger bakom det nya resultatet och ska vi vara nöjda med det? 
Skolvärlden har pratat med fyra framstående profiler inom läsförståelse.

Skola fick kungligt pris på Idrottsgalan

Hälsa

Gerestaskolan fick ta emot ett pris med kunglig glans på Idrottsgalan 2018. Härnösandsskolan blev ”Årets peppare” och hyllades för deras arbete med pulshöjande aktiviteter.

Forskare: Samma bråk på låg- och högstadiet

Matematik

Det innehåll eleverna möter i bråkundervisningen är väldig snarlikt varandra – oavsett om eleverna går på lågstadiet eller högstadiet. Den slutsatsen drar Caroline Nagy i sin licentiatuppsats.
– Det kan leda till att elevernas förståelse inte utvecklas, säger hon.

Ovanligt grepp för att rekrytera syv

Syv

Konkurrensen om att anställa studie- och yrkesvägledare är stenhård just nu. Marknaden har lett till att regionerna måste hitta på kreativa lösningar för att finna anställda. I Göteborgs stad är det syvarna själva som ska vägleda potentiella kollegor.

Våld i skolan: Lärare borde omfattas av Blåljusutredningen

Våld mot lärare

En undersökning bland LR-medlemmar i Malmö vittnar om hur lärare utsätts för slag, sparkar och kränkts verbalt. Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén vill se skärpta straff mot de som hotar och utövar våld mot lärare.

Skolinspektionen bekräftar: Högpresterande elever glöms bort

Undervisning

Skolinspektionen ska undersöka hur skolan klarar att stötta högpresterande elever i undervisningen – en grupp som ibland glöms bort menar Skolinspektionens Helén Ängmo.

Specialpedagogen Anna: Jag jobbar för eleven

Specialpedagogik

Jobbet som specialpedagog innebär täta kontakter med kollegor, elevhälsa, föräldrar, BUP och socialtjänst. Arbetet sker på flera nivåer, men med en sak i fokus:
– Jag jobbar för eleven, säger Anna Ternhag, specialpedagog vid Lillholmsskolan i Stockholm.

SPSM: Börja med specialpedagogik i rätt ände

NPF

Specialpedagogiska insatser börjar ofta i fel ände, menar Linda Petersson, rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Lärarna med dödssjuka elever

Sjukhusskolan

Uppdraget: att förebygga kunskapsluckor och att vara det normala mitt i krisen. Utmaningen: att sällan kunna planera sin undervisning.
Sjukhuslärarna undervisar svårt sjuka barn och unga i alla åldrar, i alla ämnen. Och ibland händer det allra värsta – att en elev går bort.

Hård kritik mot Karolinskas lokaler för sjukhusskolan

Ett litet rum för både undervisning och administration, där två elever med rullstol inte får plats samtidigt. Kritiken är hård mot sjukhusskolans lokaler på Nya Karolinska sjukhuset. Skolinspektionens granskning visar på bristen på anpassade lokaler. 

Pax

Pax-metoden hjälper lärarna till bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Många lärare kämpar dagligen med dålig arbetsmiljö, stress och tidsbrist. Maria Lychnell på Gärdesskolan har lyckats skapa en bättre studiero och arbetsmiljö med hjälp av den nya arbetsmetoden Pax.
– Vi har ett otroligt lugn i klassrummet och det är mindre stress för mig som lärare, säger hon.

Psykologen: ”Sjukskrivningarna hos lärare skulle minska”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har redan skapat studiero i de svenska klassrummen och en bättre arbetsmiljö för lärarna som använder modellen. Skolvärlden har pratat med Gustav Nilsson, leg. psykolog och verksamhetsledare för Pax i Sverige. 

LO: Vinstjakten kostar hundratals lärarjobb

Rapport

En ny rapport från LO beskriver vinstdrivande friskolor som ett hot mot kvalitet och mångfald.

Miljonsatsning mot psykisk ohälsa hos unga

Psykisk ohälsa

Lärarnas Riksförbund ska tillsammans andra aktörer storsatsa på en ny webbplats om psykisk ohälsa hos unga.

Lärarmanifestation mot Academedia

Facklig protest

LR Stockholm demonstrerar mot skolledningen och Academedia utanför Sjölins gymnasium.
– Att ge sig på ett skyddsombud som protesterar är som att kasta sten på blåljuspersonal, säger Ragnar Sjölander på LR Stockholm.

Studie visar: Därför kritiserar lärarna karriärtjänster

Studie

I en studie om större svenska skolförändringar uppvisas stark kritik mot förstelärarreformen.
– De tycker framförallt att systemet är orättvist och de vantrivs med det individuella och konkurrensfixerade systemet, säger Mikael R Karlsson.

Stöd till högpresterande elever granskas: ”Fantastiskt”

Undervisning

Skolinspektionen ska granska hur skolor klarar att ge utmanande undervisning till högpresterande elever.
– Kunskapen om att alla elever är olika börjar sjunka in, säger specialpedagogen Mona Liljedahl.

Enkät: Hur ser DU på Skolsverige 2017/2018?

Delta

I sex delar har Skolvärlden de senaste veckorna publicerat röster från Skolsverige som svarat på frågorna vad som var viktigast under 2017 och vad de hoppas på under 2018. 
Nu har du chansen – hur ser du som läsare av Skolvärlden på Skolsverige 2017/2018? Var med och dela med dig av dina tankar och få dem publicerade på Skolvärlden.se

NPF

Efter kritiken: Modellen hjälper lärare att bli NPF-kompetenta

NPF

Skolverket har fått svidande kritik för sin specialpedagogiska satsning. Ann Lindgren, projektledare för ”Danderydsmodellen”, ställer sig bakom kritiken.
 

Svidande NPF-kritik mot Skolverket

Specialpedagogik

Skolverkets kompetenslyft inom specialpedagogik får svidande kritik av föräldrar till barn med funktionsnedsättning.
– Ge lärarna konkreta verktyg, inte moraliserande idéer om relationsskapande, säger Malin Holm på ”Barn i behov”.

Skolverket om NPF-kritiken: Lärarna är nöjda

Specialpedagogik

Skolverket svarar på kritiken från Barn i behov.
– Det är svårt att säga utifrån kritiken om de har förstått hur insatsen är uppbyggd. Vi vill gärna ha en dialog med dem, säger Helena Elwin, enhetschef på Skolverket.

Niclas: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen.
Här berättar Niclas Sjöström i Norrköping varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Lärare om EU-utbildningen: ”Bästa fortbildningen jag gått”

Fortbildning 

Utbildningen om EU-frågor skall öka på skolorna. Nu ska fler av landets lärare utbildas till skolambassadör för EU, med uppdraget att inspirera och stötta kollegor i arbetet med att integrera EU-kunskap i undervisningen.

Forskare: Förstelärarna har stärkt lärarkåren

Forskning

Lärarprofessionen har stärkts av karriärlärarreformen. Det menar Johan Alvehus som i ett forskningsprojekt följt upp vilka effekter reformen haft.
– Lärarprofessionen har fått större makt över frågor som rör det egna arbetet, säger han.

Nya skollagar 2018: Detta gäller

Lagändringar 2018

Nytt år innebär nya lagar. En rad förändringar rör skolans värld.
Till exempel blir de nationella proven mer styrande och det blir tydligare hur skolan ska agera när man bjuder in politiska partier.

”Ge läsningen större utrymme i klassrummet”

Debatt

”Läsningen är för viktig för att ses som enbart en läxa eller ett eget ansvar. Om vi inte har tid att läsa i klassrummet, vad har vi då tid med?”, skriver Karin Herlitz, lärare på Värmdö.

Kommentera

Här hjälper universitetet lärarna med programmering

Programmering

I Uppsala kickstartar man den snart obligatoriska programmeringen i matematiken genom ett samarbete mellan universitet och skola.
– Vi försöker möta osäkerheten många känner när det kommer till digital kompetens, säger universitetslektor Lars-Åke Nordén.

Här är de 15 mest lästa artiklarna 2017

Lista

Ingångslöner, Twitterstorm och norska forskartips. Här är listan på de 15 mest lästa artiklarna på Skolvärldens webbplats under 2017.

Stor enkät: Så ser Skolsverige på 2017/2018

Enkät

Vad var det viktigaste som hände i skolan under 2017 och vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018? Skolvärlden ställde frågorna till landets lärare, forskare, studie- och yrkesvägledare, politiker och andra personer i skolans värld.

Elever upprörs av ojämställda läroböcker

Läromedel

På Enskede skola fick eleverna gå igenom sina böcker och räkna antalet bilder av män respektive kvinnor.
– Resultaten är helt sjuka. I två historieböcker är det 59 bilder på män och fyra på kvinnor, säger förstelärare Mikael Bodin.

Hon lär eleverna svenska genom sång

SFI

Chantal Kågströms SFI-elever lär sig korrekt uttal, betoning och det svenska språkets rytm genom att sjunga.

Nationella prov

Regeringen: Antalet nationella prov halveras

Nationella prov

Nu halveras antalet nationella prov i gymnasiet – för att minska stressen för lärare och elever. LR:s ordförande Åsa Fahlén är positivt inställd till regeringens beslut.
– Vi tycker det är bra att man ser över mängden prov, säger hon. 

Läraren: Fel beslut att halvera antalet nationella prov

Debatt

Regeringen har beslutat att halvera antalet nationella prov på gymnasiet nästa år. Läraren Emma Köster tycker att det är ett kliv i fel riktning om man vill stärka likvärdigheten och att eleverna får rätt betyg.

Kommentera

13 stunder: Du vet att du är lärare när…

Lärare

Höstterminen var fylld av stunder som framkallade känslor av alla de slag. Känner du igen dig själv i de här?

TVÅLÄRARSYSTEM

Nytt tvålärarsystem höjer arbetsmiljön

Tvålärarsystem

På Mimerskolan undervisar man med två lärare i varje klassrum och med mindre undervisningsgrupper. Tvålärarsystemets effektivitet syns i elevresultaten samtidigt som lärarnas arbetsmiljö har blivit betydligt bättre.

Rektorn: Så gynnas lärarna av vårt tvålärarsystem

Tvålärarsystemet på Mimerskolan har lett till strålande elevresultat och bättre arbetsmiljö. Skolledaren Johan Edelsvärd tycker att det är en satsning som ligger rätt i tiden.

Miljonsatsning ska ge fler behöriga elever

Gymnasiet

I Uppsala kommun satsar man miljoner för att fler elever ska få gymnasiebehörighet. Pengarna ska främst gå till skolor som i dag har de svagaste resultaten.

Digitala betygssystemen har blivit en tidstjuv

Dokumentation

Digitala verktyg är tänkta att hjälpa läraren. Men så här i betygssättningstider upplever många lärare att det är precis tvärt om.
– Vi har redan tidstjuvar så det räcker. Vi behöver inte fler, menar SO-läraren Mikael Bruér.
– Dokumentation är ett oreglerat område, säger Skolverkets undervisningsråd Pernilla Lundgren.

Nu ska lärarnas arbetsmiljö bli bättre

Avtal

Nu går lärarfacken in i avtalsförhandling med SKL om hur man ska lösa skolans utmaningar och förbättra arbetssituationen. Åsa Fahlén är kritisk till SKL:s yrkande om vad de vill med svensk skola.

Lärarbristen

”Sänk inte kraven för att mota lärarbristen”

Kris

Lärarbristen växer, enligt nya siffror. Det gäller att rädda den situationen utan att samtidigt sänka yrkets status igen, resonerar LR:s Ingrid Pihl.
– Att skapa undantag kring legitimation är jättefarligt, säger hon.”Sänk inte kraven för att mota lärarbristen”

Statistik: Ämnena där flest lärare fattas

Nya siffror

Så spås lärarbristen se ut fram till och med år 2031.

Skolverkets nya siffror: 77 000 lärare saknas om fem år

Lärarbristen

De kommande fem åren måste skolor och förskolor rekrytera 77 000 heltidstjänster – drygt lika många som det totala antalet lärare i den kommunala grundskolan idag.
– Det är inte möjligt, och det är en insikt som man måste ta till sig, säger Fredrik Svensson på UKÄ.

Så ska lärare bli bättre på inkluderande undervisning

Forskning

Många lärare är positiva till inkluderande undervisning, men anser att det är ett svårt uppdrag att genomföra. Det visar en färsk avhandling på Malmö högskola.

Alliansen: ”Välfärden står på spel”

Debatt

Alliansen i Stockholms stad kräver en utredning av konsekvenserna gällande vinstförbud i välfärden – någonting som enligt dem har avfärdats av Socialdemokraterna.

Kommentera

Hård press på lärare i svenska som andraspråk

Lärarbrist

Det går fler utlandsfödda elever i svenska skolan än tidigare, och nya siffror från SCB visar dessutom att en större andel av dem läser svenska som andraspråk än för 10 år sedan.
– Vi har en gigantisk brist på lärare i ämnet, säger Anna Kaya vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Debatt om ”Vit makt-läraren”: Kan inte arbeta som lärare

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige.  
– Man kan inte arbeta som lärare om man inte står för skolans värdegrund, säger Lovisa Fhager Havdelin, generalsekreterare för Teskedsorden.

Skolverket: Vit Makt-sympatisör skulle kunna jobba kvar i skolan

Värdegrund

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige. Är det ens möjligt i skolans värld?
– Det är inte helt klart vad som är konsekvensen av det, säger Skolverkets rättschef, Jonas Nordström till Skolvärlden.

Bristande stöd till obehöriga lärare slår hårt mot elever

Granskning

Skolor brister i sitt stöd till obehöriga lärare, visar en rapport från Skolinspektionen.
– Eleverna drabbas när de obehöriga lärarna inte får en bra introduktion, säger Heléne Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör.

Så stöttas lärarna efter knivmordet på skolan

Knivmord

En 17-årig pojke knivhöggs till döds på en skola i Stockholm på onsdagen. Flera lärare bevittnade händelsen.
– Nu är det viktigt att låta folk få ventilera sina känslor och trygga upp och säkra upp miljön, säger John Nilsson, ombud på LR.

Facket: Academedias agerande befäster en farlig tystnadskultur

Academedia

Historien med två lärare inom Academediasfären som avskedats, avstängts och omplacerats av till synes politiska skäl väcker vrede och oro bland lärarna i landets största skolkoncern.
– Det finns många ombud som är rädda att uttala sig, säger Andrés Jerez, LR:s koncernombud inom Academedia.

Lärare: Så vill vi gå vidare med #MeToo

#MeToo

Stödmaterial för elevsamtal, tid för reflektion och uppdaterad sex-och samlevnadsundervisning ligger högt på lärarnas önskelista efter vittnesmålen om sexuella övergrepp i skolan.

UKÄ: Bättre VFU med övningsskolorna

VFU

Försöket med övningsskolorna har bidragit till högre kvalitet på lärarutbildningens VFU, visar Universitetskanslersämbetes utvärdering.
– Men vi skulle hellre se att man gjorde VFU bättre för alla, säger LR Stud-ordförande Mimmi Rönnqvist.

Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons