Annons
Anna Kesselfors och Sara Scot arbetar som lärare på Sunnerbyskolan. Foto: Markus Marcetic

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Publicerad 19 oktober 2017

Fakta

Detta gör Sunnerbyskolan – sju insatser

1. Kollegialt lärande med fokus på bedömning.

2. Kollegialt lärande genom Specialpedagogiska lyftet.

3. Fortbildning av rektorer i pedagogiskt ledarskap.

4. Processledarskap för arbetslagsledare och förstelärare.

5. Kollegialt lärande: formativ bedömning.

6. Kompetensutveckling i lågaffektivt bemötande, startar vår­terminen 2018.

7. Utbildning i att leda samtalsgrupper och lärsamtal.

Anna Åseby Lindahl, specialpedagog. Handledare inom Specialpedagogiska lyftet.
”Ska vi vara helt ärliga så var vi lite provocerade i början när Skolverket kom. Vi tyckte att vi redan var igång med bra saker och att de i inledningsskedet inte riktigt lyssnade på vad vi behövde. Men jag tycker att vi har mötts i det sen. Och att det blivit insatser som ligger i linje med det vi gjorde innan och som faktiskt fördjupar dem.”

Jimmie Sörensen, arbetslag 8–9, undervisar i svenska och SO. Deltar i processledarutbildningen.
”Även om det tagit mycket tid och bitvis varit mycket så tror jag att många uppskattat detta att man nästan blir tvingad–alltså att det finns öronmärkt tid – till att sätta sig in aktuell forskning. Många vill sätta sig in forskning, men det är svårt att ta sig den tiden. Nu kan vi inte prioritera bort det.”

Annika Tanner, arbetslag 6–7, undervisar i svenska och SO. Handledare inom Specialpedagogiska lyftet. 
”Den här strukturen vi har, det är inget vi kan backa ifrån. Nu har det blivit så inrutat att vilket möte vi än går på så faller vi in i mönstret direkt. Det är så skönt.”

Martin Keberg, arbetslag 8–9, undervisar i svenska och SO. Förste-lärare. Deltar i process-ledarutbildningen. 
”När jag kom ny hit hade jag verkligen saknat att jobba med skolutveckling. Tidigare hade jag och mina kollegor fått driva många frågor själva, här finns det en helt annan struktur och systematik i arbetet och en vilja att utvecklas tillsammans. Jag har jobbat på många skolor och här har vi kommit långt med det kollegiala lärandet.”

Fakta

Om Samverkan för bästa skola

Syftet med insatsen är att höja kvaliteten och förbättra elev­resultaten på ett antal utvalda skolor. I dialog med de utvalda huvudmännen erbjuder Skolverket sedan olika utvecklingsin­satser som ska stödja skolan. Alla insatser ska vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Här kan du läsa mer om projektet.

Relaterat

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket.
När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra.
Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

”Vi börjar med att alla berättar något positivt som hänt under dagen. Tänk en minut, sen går vi laget runt”.

Det är tisdagseftermiddag, eleverna har lämnat Sunnerbyskolan och arbetslagsmötet för lärarna i årskurs 8 och 9 har precis börjat. Sara Scot, lagets ledare, fördelar ordet under mötet som följer en tydlig struktur med givna tidsramar och där alla förväntas dela med sig av sina tankar.

Berättelser som ”Jag hade åttorna igen, och det gick mycket bättre i dag än i går”, ”Det är kul att se utvecklingen hos niorna” och ”jag var med min mentorsgrupp på matten – och de jobbade jättebra!”, fogas samman till en första bild av skolan.

Men vi backar lite, till varför vi är här. Sunnerby­skolan i Sorunda i Nynäshamns kommun är en av skolorna i Samverkan för bästa skola. Satsningen riktar sig till skolor med låga kunskapsresultat, skolor som varje termin väljs ut av Skolinspektionen, och tillsammans med Skolverket ska skolan sedan komma fram till lämpliga insatser. Ytterligare en skola i kommunen, Vanstaskolan, har valts ut. 

– Skolinspektionen tittade på våra resultat och de sticker ut. Sen tyckte ju vi att vi redan hade påbörjat ett utvecklings- och förbättringsarbete men som inte riktigt hade börjat ge den frukt vi hoppats på, när Skolinspektionen gjorde sin koll. Så det beslutades att det skulle göras insatser hos oss, berättar Anna Kesselfors, arbetslagledare för årskurs 6 och 7.

Sorunda ligger i ett vackert böljande landskap och beskrivs av Sara Scot och Anna Kesselfors som ett typiskt glesbygdsområde. Kommunen – lärarna hänvisar till hur den beskrivs av forskarna i projektet – har en ganska låg andel högutbildade föräldrar och ganska låg medelinkomst, på många sätt en ganska genomsnittlig ort. Skolan har ett stort upptagningsområde vilket gör att det finns andra skolor att välja på om man är elev i kommunen och skolan står därför också inför utmaningen att fylla klasserna.

Känner man sig utpekad som en dålig skola när man blir utvald av Skolverket, eller är det bara tacksamt att få stöd?

– Både och, säger Anna Kesselfors.

– Jag tycker att det är positivt att vi får stöd. Men vår lokaltidning valde att överdriva det negativa. De hade nästan som en dödsruna, ”skolorna är utdömda”, men så var det ju inte alls. Mycket behövde bli bättre men det fanns massor som var bra. Men jag har inte upplevt att kollegorna deppat ihop över detta utan snarare har vi blivit ännu mer taggade på skol­utveckling, säger Sara Scot.

Det får effekt i klassrummet. Och det höjer vår generella nivå.

Först infann sig dock vad de båda kollegorna kallar orosfasen.

– Det var innan vi visste vad som skulle finnas i paketet. Vi höll ju redan på med ett utvecklingsarbete som vi tyckte var en framgångsväg och vi värnade om det. Tänk om de kommer hit och säger ”ni ska inte jobba med formativ bedömning” eller ”ni får inte fortsätta med er mötesstruktur”. Vi gillade det vi gjorde och tyckte att det fungerade. Det var den oron, säger Sara Scot och Anna Kesselfors fyller i:

– Det handlade om att vi gjort ett jätteförändrings­arbete och äntligen fått med alla medarbete – en del tycker att förändring är jobbigt. Men nu hade alla kollegor börjat känna självförtroende och tänk då om vi skulle behöva säga: ”Alltså, vi skojade bara, Skolverket har hittat på lite nytt”. Men så blev det inte. Mycket av det vi gör nu stämmer väl överens med det vi redan gjorde.

Arbetslagsmötet för lärarna i åk 8 och 9 är en del i Samverkan för bästa skola.

Det var då, i januari. Nu ett halvår senare har mycket landat. I rummet där arbetslagsmötet pågår har man gått över till ”Specialpedagogiska lyftet”, en viktig pussel­bit i utvecklingsarbetet. Varje möte följer en tydlig form – strukturerade samtal – med en samtals­ledare som fördelar ordet, man talar i tur och ordning, och ledaren styr rätt om man hamnar utanför ämnet. ”Berätta något konkret, från lyftet, som påverkat din undervisning”. Sara Scot ger instruktionerna. ”Vi tänker i fyra minuter, sen går vi laget runt, motsols den här gången”.

Det är ingen enkel sak att få en överblick över allt som sker på skolan – lärarna säger själva att de kan ha svårt att särskilja de olika insatserna. Men skolutvecklingstänket tycks genomsyra det mesta. Många av lärarna har tilldelats olika roller, några har gått handledar­utbildning inom Specialpedagogiska lyftet, andra deltar i en processledarutbildning med fokus på bedömning för lärande. Till våren börjar en insats om lågaffektivt bemötande.

Har ert arbete hunnit få någon effekt?

– Det får effekt i klassrummet. Och det höjer vår generella nivå. Vi är många som har jobbat mycket med och börjar bli duktiga på att få med alla elever, till exempel, säger Anna Kesselfors.

– Både inom ramarna för Specialpedagogiska lyftet och när vi pratar formativ bedömning sitter vi tillsammans i kollegiet och pratar om ”hur” och det upplever jag att lärare längtat efter i alla år och man har klagat på att man aldrig hinner det. Arbetslagsmötena har i stället gått åt till praktiska saker. Du frågade om det gett något handfast och jag tror att det verkligen gör det på det sättet att det ger ett lugn till kåren att man verkligen får diskutera pedagogik och att det utvecklar oss som lärare, säger Sara Scot.

Anna Kesselfors nickar och tillägger:

– Sen handlar det till syvende och sist om vad jag som lärare gör med det. Vad tar jag med mig och prövar, och prövar igen? Man kan naturligtvis vara med skenbart och sen ändå fortsätta göra som man alltid gjort.

Förändringsarbete är jobbigt, man måste ur sin comfort zone.

Är alla i kollegiet med på noterna?

– Ja, men det har inte varit lika lätt för alla. Förändringsarbete är jobbigt, man måste ur sin comfort zone. Men alla har utvecklats och skolledningen har hela tiden varit tydlig med att den här vägen ska vi gå.

Enligt Skolverket bygger stödet inom Samverkan för bästa skola på dialog. Skolorna och huvudmannen ska ha myndigheten som diskussionspartner om vad som skulle kunna vara tänkbara insatser för att vända resultaten på sikt. Men enligt flera lärare på skolan fick skolledningen strida en del för att mötas på vägen.

– Jag var med på två av de inledande träffarna med Skolverket och jag upplevde inte att de mötena innehöll speciellt mycket dialog. Rektor jobbade hårt på att få dem att förstå vilket gigantiskt arbete vi redan påbörjat. Skolverket har ju sina färdiga moduler, sitt kit som de vill erbjuda, säger Anna Kesselfors men tillägger sedan:

– Å andra sidan gör vi inte exakt samma saker som Vanstaskolan, så på så vis har man ju anpassat stödet till oss. Och vi har som sagt inte behövt börja om från början.

Vi har inte fått mer tid, men vi har styrt om vad vi gör med tiden.

I alla fall sju olika insatser pågår mer eller mindre samtidigt på skolan. Hur hinner de med allt? Lösningen stavas struktur. Mer precist är de ”vansinnigt strukturerade”, som någon säger.

– Vi har inte fått mer tid, men vi har styrt om vad vi gör med tiden. Det är ganska häftigt. Man kan älta i timmar kring vad som är jobbigt kring en elev. Men nu har vi en struktur som sitter i ryggmärgen, som har lösningsfokus och är framåtsyftande, så vi inte fastnar i problemet. Det är ganska revolutionerande, säger Anna Kesselfors.

– Och man går inte längre ifrån mötet med känslan av att den tiden hade jag velat ha till något annat. Man ska känna att det är värt tiden. Det är en framgångsfaktor att vi jobbar så mycket med struktur. Men det är intressant att du frågar hur vi hinner, säger Sara Scot och fortsätter: 

– Innan vi gick in det här projektet så var det mycket prat om brist på tid. Det var ständigt detta ”vi hinner inte”. Men eftersom vi har fått en sådan otrolig struktur på möten och har fokus på rätt saker, så upplever vi inte bristen på tid på samma sätt. Vi lägger till exempel inte tid på att gå ut med information på ett arbetslagsmöte, det kommer i mejl, chop så har man sparat det. Mer tid kommer man aldrig få och det uppstår inte mer tid för att Skolverket bestämmer att vi ska göra vissa saker.

– Vi måste använda tiden som finns på rätt sätt, då minskar det stress­känslan.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärarna rasar över skolans lärplattform

Arbetsmiljö

Lärarna i Uppsala blir stressade av dokumentationssystemet Unikum. Nu vill Lärarnas Riksförbund se ett ramverk för hur mycket information som lärarna ska lägga ut på lärplattformen.

Annons
Annons

Ämnesföreningar – så funkar det

Ämnesföreningar

Fortbildning, inspiration och kollegialt utbyte. Landets ämnesföreningar samlar lärare från förskola till universitet. 
– Vi är också remissinstans till Skolverket och har en reell möjlighet att påverka, säger Per Berggren, ordförande för Sveriges Matematiklärarförening.

16 ämnesföreningar – detta gör de

Ämnesföreningar

De är ideella föreningar som samlar engagerade lärare och bevakar frågor för respektive ämne, ordnar fortbildningar, samverkar med forskare, inspirerar och erbjuder en möjlighet till kollegialt utbyte. Här är 16 ämnesföreningar att ha koll på.

Annons

NPF-krav införs på lärarutbildningen

Specialpedagogik.

Utbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska bli obligatorisk för lärare. Ett bra regeringsbeslut anser specialpedagogen Daniel Johansson.
– Nu tar vi ett steg i helt rätt riktning, säger han.

Annons
Annons

Så ska minoritetsspråken räddas

Politik

Möjligheterna för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk ska bli bättre – nu föreslås det till och med bli ett eget skolämne.

Annons

Nu blir nationella proven mer styrande

Likvärdighet

De nationella proven ska bli mer styrande vid betygsättning. Det beslutar riksdagen idag.
– Det är ett steg närmare en mer likvärdig bedömning, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Elever strejkade efter alla lärarbyten

Strejk

Eleverna på Bjärnums skola tröttande på situationen med sjukskrivna lärare och den senaste tidens lärarbyten – så de gick ut i strejk.

Granskning hyrlärare

Bemanningsföretagen gör rekordvinster på lärarbristen

Hyrlärare.

I lärarbristens spår växer bemanningsföretagen och gör rekordvinster, visar Skolvärldens granskning. 
– Det huvudmännen betalar till bemanningsföretagen borde de betala direkt till lärarna, säger Sara Svanlund, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Likvärdigheten brister på många plan

Konferens

Olikvärdig betygsättning och pedagogisk segregationen. Det är några av skolans stora utmaningar som lyftes vid ett seminarium om likvärdighet.

Ny undersökning: Så osund är lärarnas arbetsmiljö

Modersmål.

Modersmålslärarna kämpar med dåliga lokaler, inget arbetsmaterial och låg status. Men det finns skolor som väljer att ge lärarna bättre villkor och förutsättningar.
– Jag jobbar heltid på Tallidsskolan och här har man lagt tyngd på modersmålsundervisningen, säger Ülker Balta.

De får 1500 kronor för att avstå förtroendetid

Arbetstid

Ett lokalt kollektivavtal ger lärarna i Skellefteå möjlighet att arbeta 40 timmars reglerad arbetstid och få 1500 kronor extra i månaden.

Stina Oscarson: Om jag vore bildningsminister...

Debatt

Om Stina Oscarson, regissör, författare och samhällsdebattör, fick uppdraget som bildningsminister skulle ingenting bli sig likt. Här förklarar hon vad hon skulle göra.

Kommentera

Projekt med hemmasittare blev en succé

Hemmasittare

Projektet #jagmed lyckas locka hemmasittare tillbaka till skolan. Satsningen har hjälpt många elever att fortsätta med sina studier.

Forskning: Pojkar blir duktigare av många flickor

Forskning

Har din skola en hög andel flickor? Grattis, pojkar! Det vinner ni mycket på. Ny forskning visar nämligen att pojkar presterar bättre om skolan de går i har en hög andel flickor.

YRKESLÄRARE

De klipper till med legitimation

Yrkeslärare

Det är hög tid att införa krav på lärarlegitimation för yrkeslärare. Det menar de yrkeslärare som Skolvärlden träffat.
– Vi är lika viktiga som andra lärare. Krav på legitimation är en signal om att inte vem som helst kan göra våra jobb, säger fordonsläraren Uwe Müller.

Krav på legitimation kan bli verklighet

Yrkeslärare

Det ligger redan ett förslag hos regeringen om att undantaget från kravet på legitimation och behörighet för yrkeslärare bör tas bort.

Skolvärlden möter Herta Müller

”Människan behöver böcker för att inte bli korkad”

Nobelpriset

Skolvärlden träffar Herta Müller, nobelpristagare i litteratur och före detta lärare: ”Litteratur i skolan är ett helt nödvändigt skydd mot dumhet, populism och förtryck, och viktigare än någonsin”, säger hon.

Utan lärare – inga nya nobelpristagare

Nobelpriset

350 lärare från 15 länder, tre nobelpristagare och ett antal andra forskare möttes för att diskutera läraryrket, vetenskap och demokrati.

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Forskare: Viktigt att åtgärdsgarantin blir verklighet

Åtgärdsgaranti

Det är oerhört viktigt att sätta in stöd redan på lågstadiet. Det säger professorn i pedagogik, Ulrika Wolff, som är kritisk till att regeringens läsa-skriva-räkna-garantin riskerar att inte blir verklighet.

Specialläraren: ”Att misslyckas i skolan är katastrof”

Psykisk ohälsa 

Dåliga betyg är kopplade till ökad risk för självmordsförsök, visar ny forskning. Specialläraren och psykoterapeuten Birgitta Kimber delar med sig av råd hur man i skolan kan hjälpa elever med psykisk ohälsa.

SO-läraren: ”Jag är inte förvånad över framgången”

Kunskapsmätning

Det finns en stark konsensus bland lärare om hur viktigt skolans demokratiuppdrag är. Det säger SO-läraren Fredrik Astin med anledning av elevernas goda samhälls- och demokratikunskaper.
Men vi kan inte slå oss till ro, menar både han och utbildningsminister Gustav Fridolin.

Efter topplatsen: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kunskapsmätning

Svenska högstadieelever toppresterar när det gäller samhällskunskaps- och demokratifrågor. Det visar en internationell undersökning som presenteras idag.
– Svenska elever och lärare har anledning att vara stolta, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Ny studie hjälper lärare lösa didaktiska dilemman

Forskning

Lärarvardagen är ofta fullspäckad av olösta problem. I en forskningsstudie lyfts nio didaktiska dilemman fram av lärare och undersöks noga.

Steinberg: ”Så skapar vi bättre villkor för lärarna”

Pedagogik

Lärarna måste få bättre förutsättningar att utöva sitt artisteri – och bli mer som internet. Det menar skolforskaren John Steinberg som i sin nya bok diskuterar hur man ska befria lärarna från dagens ohållbara situation.

4 faktorer som stärker elevernas självkänsla

Skolforum

Enligt psykologen och psykoterapeuten Lisa Clefberg hänger barns självkänsla ihop med hur det går för dem i skolan.
– En av de värsta uppgifterna man kan ge i skolan är att låta elever själva välja lag.

”Nyanlända måste undervisas på ett språk de behärskar”

Debatt

Eva Lindström har ändrat karriär från gymnasielärare i naturvetenskap till svenska som andra språk: ”I många klassrum finns idag många nyanlända som kämpar för att förstå läroböckernas texter och vad läraren säger – och gissar alltför ofta”, skriver hon.

Kommentera

Språkforskaren: ”Tack för att mina barn fick undervisning i modersmål”

Debatt

Modersmålsutveckling främjar integration. ”Som språkforskare vet jag det”, skriver Andrea C. Schalley, professor i engelsk språkvetenskap vid Karlstads Universitet som replik på de tre moderata politikernas debattartikel.

Kommentera

BEO: Vi vill utreda sexuella trakasserier i skolan

#MeToo

Elever som utsätts för sexuella trakasserier i skolan går miste om upprättelse och skadestånd när det faller mellan stolarna.

Forskare: Därför väljer elever utbildning utifrån kön

Valkompentens 

Elever väljer fortfarande utbildning utifrån kön.
Nu har forskare tagit reda på varför.

Fem tips: Så arbetar du med #MeToo i undervisningen

#MeToo

Lärarna uppmanas prata om #MeToo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Skolledarens uppmaning: ”Rektorer, satsa på tvålärarsystem”

Debatt

En uppmaning från skolledaren Eva Myrehed Karlsson: ”Rektorer, använd statliga medel för att införa tvålärarsystem i ett långsiktigt pedagogiskt utvecklingsarbete”.

Kommentera
Skolforum 2017

Pristagaren: ”Lärare behöver veta mer om särbegåvade elever”

Helgepriset

Läraren Lotta Hambraeus är en av vinnarna av Helgepriset 2017.
För prissumman ska hon skapa ett verktyg för öka och sprida kunskap om särbegåvade elever, och ge andra konkreta tips på uppgifter att använda i undervisningen.

Cecilia och Ulrihca får Guldäpplet 2017

Guldäpplet

Två lärare med lång erfarenhet av att jobba med digitala verktyg i undervisningen tilldelas Guldäpplet 2017: Cecilia Christiansen och Ulrihca Malmberg.
– Det digitala kommer in väldigt naturligt överallt, säger Ulrihca Malmberg.

Lär dina elever bråka smartare

Skolforum

Om man lär eleverna hantera konflikter och har en gemensam princip för konflikthantering på skolan blir det enklare lösa motsättningar innan de urartar. Det menar Oskar Palmenfelt som föreläste om att ”bråka smartare” på Skolforum.

Hon skrev om läroplanen så fler kan förstå den

Skolforum

Läroplanens språk är många gånger mer avancerat än språket i en avhandling. Läraren Gitte Jansson har jämfört.
Nu har hon tagit fram ett eget material för att eleverna lättare ska förstå vad syfte, centralt innehåll och kunskapskrav faktiskt säger.

Panelen – så tycker lärare i tre heta frågor

Panelen

Kollegialt lärande, rektorer och ny utbildningsminister – fyra lärare på fyra olika platser i Sverige svarar på tre aktuella frågor.

Bolibompa-Johans nya uppdrag: Väcka läslusten hos eleverna

Läsning

Sveriges nya läsambassadör är ett känt ansikte – för både små och stora barn. Under Läslovet inleder tidigare Bolibompa-programledaren Johan Anderblad arbetet att ge alla barn och ungdomar lika möjligheter att nå litteraturen.

Ny forskning lyfter fram könsskillnaderna i stöd

Särskilt stöd

Hur ser egentligen skillnaderna ut mellan flickors och pojkars stöd i skolan? Forskare har undersökt vad vi kan göra för att höja kunskapen om genus, funktionsnedsättningar och specialpedagogik i skolan.

”Machokulturen förtjänar att belysas i skolan”

#MeToo

Hashtagen #MeToo sköljer över världen och sätter fingret på mäns övergrepp mot kvinnor. På LBS Kreativa gymnasiet jobbar en klass på 24 teknik-killar med att utforska mansnormer och machokultur.
– Nu ser vi vilket behov det finns av att prata om det här, säger ämnesläraren Lisa Lager.

Så blev läraren en miljonsuccé på Youtube

Digitalt

Hur kan man som lärare optimera undervisningen och göra så att eleverna lär sig mer? Dessa frågor ställde sig läraren Fredrik Lindmark. Lösningen blev en egen Youtube-kanal.

Larmet: ”Skolledningen har blundat för övergreppen”

Arbetsmiljö

Fysiska övergrepp och utfrysning bland eleverna, och en skolledning som inte vill ta i problemet. Så beskriver lärare i Östersund situationen med de omdiskuterade gymnasieföreningarna på Wargetinskolan.

”Läraryrket hänger på skyddsombuden”

Arbetsmiljö

I dag är det skyddsombudens dag – men Lars Santelius, huvudskyddsombud på LR Stockholm, önskar att det fanns mer att fira. En ny undersökning visar att 9 av 10 skyddsombud ser stress och arbetsbelastning som ett av de mest angelägna arbetsmiljöproblemen.

Forskare: Därför måste lärarflykten stoppas

Lärarna flyr Karlshamn. Nu ska orsakerna till massavhoppen kartläggas. Livsviktigt, anser skolforskaren Ulf Blossing:
– Framgångsrika skolor utmärks av att det är liten omsättning på lärare.

Specialpedagogen: ”Öronmärk medel för fortbildning om NPF”

Debatt

”Jag har kämpat för att behålla min son i skolan. Öronmärk medel till stöd åt elever med npf och fortbildning om dessa funktionshinder”, skriver specialpedagogen och mamman Johanna Lüddeckens.

Kommentera

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons