Annons
Anna Kesselfors och Sara Scot arbetar som lärare på Sunnerbyskolan. Foto: Markus Marcetic

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Publicerad 19 oktober 2017

Fakta

Detta gör Sunnerbyskolan – sju insatser

1. Kollegialt lärande med fokus på bedömning.

2. Kollegialt lärande genom Specialpedagogiska lyftet.

3. Fortbildning av rektorer i pedagogiskt ledarskap.

4. Processledarskap för arbetslagsledare och förstelärare.

5. Kollegialt lärande: formativ bedömning.

6. Kompetensutveckling i lågaffektivt bemötande, startar vår­terminen 2018.

7. Utbildning i att leda samtalsgrupper och lärsamtal.

Anna Åseby Lindahl, specialpedagog. Handledare inom Specialpedagogiska lyftet.
”Ska vi vara helt ärliga så var vi lite provocerade i början när Skolverket kom. Vi tyckte att vi redan var igång med bra saker och att de i inledningsskedet inte riktigt lyssnade på vad vi behövde. Men jag tycker att vi har mötts i det sen. Och att det blivit insatser som ligger i linje med det vi gjorde innan och som faktiskt fördjupar dem.”

Jimmie Sörensen, arbetslag 8–9, undervisar i svenska och SO. Deltar i processledarutbildningen.
”Även om det tagit mycket tid och bitvis varit mycket så tror jag att många uppskattat detta att man nästan blir tvingad–alltså att det finns öronmärkt tid – till att sätta sig in aktuell forskning. Många vill sätta sig in forskning, men det är svårt att ta sig den tiden. Nu kan vi inte prioritera bort det.”

Annika Tanner, arbetslag 6–7, undervisar i svenska och SO. Handledare inom Specialpedagogiska lyftet. 
”Den här strukturen vi har, det är inget vi kan backa ifrån. Nu har det blivit så inrutat att vilket möte vi än går på så faller vi in i mönstret direkt. Det är så skönt.”

Martin Keberg, arbetslag 8–9, undervisar i svenska och SO. Förste-lärare. Deltar i process-ledarutbildningen. 
”När jag kom ny hit hade jag verkligen saknat att jobba med skolutveckling. Tidigare hade jag och mina kollegor fått driva många frågor själva, här finns det en helt annan struktur och systematik i arbetet och en vilja att utvecklas tillsammans. Jag har jobbat på många skolor och här har vi kommit långt med det kollegiala lärandet.”

Fakta

Om Samverkan för bästa skola

Syftet med insatsen är att höja kvaliteten och förbättra elev­resultaten på ett antal utvalda skolor. I dialog med de utvalda huvudmännen erbjuder Skolverket sedan olika utvecklingsin­satser som ska stödja skolan. Alla insatser ska vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Här kan du läsa mer om projektet.

Relaterat

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket.
När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra.
Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

”Vi börjar med att alla berättar något positivt som hänt under dagen. Tänk en minut, sen går vi laget runt”.

Det är tisdagseftermiddag, eleverna har lämnat Sunnerbyskolan och arbetslagsmötet för lärarna i årskurs 8 och 9 har precis börjat. Sara Scot, lagets ledare, fördelar ordet under mötet som följer en tydlig struktur med givna tidsramar och där alla förväntas dela med sig av sina tankar.

Berättelser som ”Jag hade åttorna igen, och det gick mycket bättre i dag än i går”, ”Det är kul att se utvecklingen hos niorna” och ”jag var med min mentorsgrupp på matten – och de jobbade jättebra!”, fogas samman till en första bild av skolan.

Men vi backar lite, till varför vi är här. Sunnerby­skolan i Sorunda i Nynäshamns kommun är en av skolorna i Samverkan för bästa skola. Satsningen riktar sig till skolor med låga kunskapsresultat, skolor som varje termin väljs ut av Skolinspektionen, och tillsammans med Skolverket ska skolan sedan komma fram till lämpliga insatser. Ytterligare en skola i kommunen, Vanstaskolan, har valts ut. 

– Skolinspektionen tittade på våra resultat och de sticker ut. Sen tyckte ju vi att vi redan hade påbörjat ett utvecklings- och förbättringsarbete men som inte riktigt hade börjat ge den frukt vi hoppats på, när Skolinspektionen gjorde sin koll. Så det beslutades att det skulle göras insatser hos oss, berättar Anna Kesselfors, arbetslagledare för årskurs 6 och 7.

Sorunda ligger i ett vackert böljande landskap och beskrivs av Sara Scot och Anna Kesselfors som ett typiskt glesbygdsområde. Kommunen – lärarna hänvisar till hur den beskrivs av forskarna i projektet – har en ganska låg andel högutbildade föräldrar och ganska låg medelinkomst, på många sätt en ganska genomsnittlig ort. Skolan har ett stort upptagningsområde vilket gör att det finns andra skolor att välja på om man är elev i kommunen och skolan står därför också inför utmaningen att fylla klasserna.

Känner man sig utpekad som en dålig skola när man blir utvald av Skolverket, eller är det bara tacksamt att få stöd?

– Både och, säger Anna Kesselfors.

– Jag tycker att det är positivt att vi får stöd. Men vår lokaltidning valde att överdriva det negativa. De hade nästan som en dödsruna, ”skolorna är utdömda”, men så var det ju inte alls. Mycket behövde bli bättre men det fanns massor som var bra. Men jag har inte upplevt att kollegorna deppat ihop över detta utan snarare har vi blivit ännu mer taggade på skol­utveckling, säger Sara Scot.

Det får effekt i klassrummet. Och det höjer vår generella nivå.

Först infann sig dock vad de båda kollegorna kallar orosfasen.

– Det var innan vi visste vad som skulle finnas i paketet. Vi höll ju redan på med ett utvecklingsarbete som vi tyckte var en framgångsväg och vi värnade om det. Tänk om de kommer hit och säger ”ni ska inte jobba med formativ bedömning” eller ”ni får inte fortsätta med er mötesstruktur”. Vi gillade det vi gjorde och tyckte att det fungerade. Det var den oron, säger Sara Scot och Anna Kesselfors fyller i:

– Det handlade om att vi gjort ett jätteförändrings­arbete och äntligen fått med alla medarbete – en del tycker att förändring är jobbigt. Men nu hade alla kollegor börjat känna självförtroende och tänk då om vi skulle behöva säga: ”Alltså, vi skojade bara, Skolverket har hittat på lite nytt”. Men så blev det inte. Mycket av det vi gör nu stämmer väl överens med det vi redan gjorde.

Arbetslagsmötet för lärarna i åk 8 och 9 är en del i Samverkan för bästa skola.

Det var då, i januari. Nu ett halvår senare har mycket landat. I rummet där arbetslagsmötet pågår har man gått över till ”Specialpedagogiska lyftet”, en viktig pussel­bit i utvecklingsarbetet. Varje möte följer en tydlig form – strukturerade samtal – med en samtals­ledare som fördelar ordet, man talar i tur och ordning, och ledaren styr rätt om man hamnar utanför ämnet. ”Berätta något konkret, från lyftet, som påverkat din undervisning”. Sara Scot ger instruktionerna. ”Vi tänker i fyra minuter, sen går vi laget runt, motsols den här gången”.

Det är ingen enkel sak att få en överblick över allt som sker på skolan – lärarna säger själva att de kan ha svårt att särskilja de olika insatserna. Men skolutvecklingstänket tycks genomsyra det mesta. Många av lärarna har tilldelats olika roller, några har gått handledar­utbildning inom Specialpedagogiska lyftet, andra deltar i en processledarutbildning med fokus på bedömning för lärande. Till våren börjar en insats om lågaffektivt bemötande.

Har ert arbete hunnit få någon effekt?

– Det får effekt i klassrummet. Och det höjer vår generella nivå. Vi är många som har jobbat mycket med och börjar bli duktiga på att få med alla elever, till exempel, säger Anna Kesselfors.

– Både inom ramarna för Specialpedagogiska lyftet och när vi pratar formativ bedömning sitter vi tillsammans i kollegiet och pratar om ”hur” och det upplever jag att lärare längtat efter i alla år och man har klagat på att man aldrig hinner det. Arbetslagsmötena har i stället gått åt till praktiska saker. Du frågade om det gett något handfast och jag tror att det verkligen gör det på det sättet att det ger ett lugn till kåren att man verkligen får diskutera pedagogik och att det utvecklar oss som lärare, säger Sara Scot.

Anna Kesselfors nickar och tillägger:

– Sen handlar det till syvende och sist om vad jag som lärare gör med det. Vad tar jag med mig och prövar, och prövar igen? Man kan naturligtvis vara med skenbart och sen ändå fortsätta göra som man alltid gjort.

Förändringsarbete är jobbigt, man måste ur sin comfort zone.

Är alla i kollegiet med på noterna?

– Ja, men det har inte varit lika lätt för alla. Förändringsarbete är jobbigt, man måste ur sin comfort zone. Men alla har utvecklats och skolledningen har hela tiden varit tydlig med att den här vägen ska vi gå.

Enligt Skolverket bygger stödet inom Samverkan för bästa skola på dialog. Skolorna och huvudmannen ska ha myndigheten som diskussionspartner om vad som skulle kunna vara tänkbara insatser för att vända resultaten på sikt. Men enligt flera lärare på skolan fick skolledningen strida en del för att mötas på vägen.

– Jag var med på två av de inledande träffarna med Skolverket och jag upplevde inte att de mötena innehöll speciellt mycket dialog. Rektor jobbade hårt på att få dem att förstå vilket gigantiskt arbete vi redan påbörjat. Skolverket har ju sina färdiga moduler, sitt kit som de vill erbjuda, säger Anna Kesselfors men tillägger sedan:

– Å andra sidan gör vi inte exakt samma saker som Vanstaskolan, så på så vis har man ju anpassat stödet till oss. Och vi har som sagt inte behövt börja om från början.

Vi har inte fått mer tid, men vi har styrt om vad vi gör med tiden.

I alla fall sju olika insatser pågår mer eller mindre samtidigt på skolan. Hur hinner de med allt? Lösningen stavas struktur. Mer precist är de ”vansinnigt strukturerade”, som någon säger.

– Vi har inte fått mer tid, men vi har styrt om vad vi gör med tiden. Det är ganska häftigt. Man kan älta i timmar kring vad som är jobbigt kring en elev. Men nu har vi en struktur som sitter i ryggmärgen, som har lösningsfokus och är framåtsyftande, så vi inte fastnar i problemet. Det är ganska revolutionerande, säger Anna Kesselfors.

– Och man går inte längre ifrån mötet med känslan av att den tiden hade jag velat ha till något annat. Man ska känna att det är värt tiden. Det är en framgångsfaktor att vi jobbar så mycket med struktur. Men det är intressant att du frågar hur vi hinner, säger Sara Scot och fortsätter: 

– Innan vi gick in det här projektet så var det mycket prat om brist på tid. Det var ständigt detta ”vi hinner inte”. Men eftersom vi har fått en sådan otrolig struktur på möten och har fokus på rätt saker, så upplever vi inte bristen på tid på samma sätt. Vi lägger till exempel inte tid på att gå ut med information på ett arbetslagsmöte, det kommer i mejl, chop så har man sparat det. Mer tid kommer man aldrig få och det uppstår inte mer tid för att Skolverket bestämmer att vi ska göra vissa saker.

– Vi måste använda tiden som finns på rätt sätt, då minskar det stress­känslan.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Nya siffror: Färre lärarjobb att söka

Lärarbrist

Det fanns närmare 4 000 färre lediga lärarjobb att söka under årets första sju månader, jämfört med samma period förra året. Det visar nya siffror från Arbetsförmedlingen.

Annons
Annons

Studenterna: Sluta smutskasta läraryrket

Lärarstudent

Hur ska läraryrket återfå sin forna status och vad är lösningen till en bättre lärarutbildning?
Skolvärlden träffade tre lärarstudenter för att få veta hur de ser på utbildningen och framtiden som yrkesverksamma pedagoger. 

”Vi kan aldrig ge blivande lärare all kunskap”

Lärarutbildning

Lärarutbildningen väcker debatt och kritikerna pekar på brister som undermålig kvalitet och att metodik saknas.  
– Vi kan aldrig skapa en lärarutbildning som ger en blivande lärare all kunskap och alla färdigheter som behövs under ett helt yrkesliv, säger Esbjörn Larsson vid Uppsala universitet.

Annons
Valet 2018
Annons
Annons

Webb-tv: ”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Valet 2018

* Vad vill Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt göra åt lärarnas arbetssituation?
* Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet.
* Varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Se när gymnasieläraren Ragnar Sjölander möter partiledaren för att få svar på sina frågor – av lärare för lärare.

Annons

Valkollen av lärare för lärare – vet du vad partierna vill med skolan?

Valet 2018

Lärarveteranen Ragnar Sjölander träffade ledarna för riksdagspartierna i Skolvärldens intervjuserie ”På rast med…” för att belysa skolpolitiken inför valet. 
– Jag tror intervjuerna ger en hygglig uppfattning om vad partierna står för, säger han.

L: Anställ 18 000 lärarassistenter

Skolpolitik

Liberalerna vill satsa 3,1 miljarder om året på att anställa 18 000 assistenter som ska avlasta lärarna i grund- och gymnasieskolan.

2 miljarder för att stoppa lärarbristen: Plugga och få lön

Lärarbrist

Miljöpartiet vill möta den alarmerande lärarbristen med att locka fler till att kunna studera till lärare och samtidigt jobba deltid i skolan, och få full lön.

Nu ska fler kunna bli lärare

Lärarbristen

Regeringen vill öppna fler vägar till läraryrket. Därför ska nu fler kunna få befintliga kunskaper validerade eller vidareutbildas för att bli behöriga lärare.

Nya lagar inför terminsstarten: Detta gäller

Nya lagar

Obligatorisk prao, obligatorisk förskoleklass och färre håltimmar i grundskolan. Inför höstterminen träder flera lagändringar i kraft som påverkar vardagen i skolan.

NPF

Lärare hinner inte med likvärdig undervisning

Stöd och anpassningar

Lagen som skulle underlätta för lärarna och elever med behov av särskilt stöd blev det motsatta. Det visar en ny undersökning av Skolvärlden.

”Ge läraren makten att avgöra när särskilt stöd ska sättas in”

Kommentar

Lärarnas Riksförbund föreslår att lärarens makt att avgöra när elever behöver särskilt stöd utanför klassrummet ska stärkas.
– Det är en väldigt problematisk situation i dag, allt kan inte lösas i ett klassrum av en lärare, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Så blev deras skola NPF-säkrad

NPF

Hur kommer det sig att Källbrinksskolan i Huddinge, söder om Stockholm, verkar lyckas med det som alla säger att de vill göra, men inte riktigt klarar av – att ge alla elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) det stöd och den undervisning de behöver för att lyckas i skolan?

Skolans bristande NPF-kunskaper: ”Lämna inte lärarna ensamma”

NPF

Elever med NPFhalkar efter på grund av stora brister i skolans kunskaper på området. Lösningen ligger i mer resurser och att lärarutbildningen ska ge baskunskaperi ämnet. Det menar SPSM:s Fredrik Malmberg och Jiang Millington, grundare av ”Barn i behov”, som vill se krafttag för att höja likvärdigheten. 

Hur kan vi som nation tillåta detta att pågå?!?

Lärarbristen

Situationen med outbildade lärare blir värre och värre. ”Hur kan det komma sig att vi år ut och år in stannar kvar i ett uppenbart dysfunktionellt decentraliserat system både för lärarförsörjning och lönemodeller med mera?”, skriver Per Kornhall.

Nytt arbetssätt ökar lärarnas professionalitet

Undervisning

I Bjuv har satsningen på språkorienterad undervisning höjt skolresultaten och förbättrat arbetsmiljön för lärarna.

Skolan måste lära ut barns rättigheter

Debatt

”När skolans arbete genomsyras av barnkonventionen, stärks elevernas kunskaper om sina rättigheter. Barns rätt till inflytande är en viktig princip”, skriver Christina Heilborn, UNICEF Sverige.

Kommentera

Lärare positiva till – och rädda för – sex- och samlevnad

Pride 2018

Den bristande likvärdigheten i sex- och samlevnadsundervisning i landet, och hur det kan bli bättre. Det var fokus för ett seminarium under Europride i Stockholm.

Regeringen utreder SFI

SFI

En ny statlig utredning av SFI ska få fler asylsökande att etablera sig snabbare.
– Vi har väldigt många asylsökande i landet och ser samtidigt en brist på utbildat folk på arbetsmarknaden. Där är SFI väldigt viktigt, säger Anna Ekström (S) till Skolvärlden.

Författaren: ”Man missar att stötta lärarna”

Lärarprofessionen

Om inte lärarna tar tillbaka makten över sin vardag kommer lärarbristen aldrig kunna hejdas. Och det gäller att skapa trygghet i yrket.
– Man missar att stötta lärarna och låta dem utveckla sin praktik, säger författaren Alex Quigley.

Etikforskaren: Värdegrunden en ”IKEA-moral” för eleverna

Kritik

En värdegrund för skolan som dikterar vad som är rätt och fel duger inte. Istället behöver eleverna få testa sina värderingar i öppna samtal – inte minst elever med ”problematiska” värderingar. Det menar David Kronlid, lektor vid Uppsala Universitet.

Regeringen utreder statligt finansierad skola

Nytt uppdrag

En statlig utredning ska följa upp Skolkommissionens förslag på ökad statlig finansiering av grundskolan, meddelar regeringen på torsdagen.
– Ett första och viktigt steg mot en statligt finansierad skola, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande för LR.

Tävla och vinn!

Tävling

Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn”.

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Almedalen 2018

”Lärare kan för lite om dyslexi”

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons