Annons
Anna Kesselfors och Sara Scot arbetar som lärare på Sunnerbyskolan. Foto: Markus Marcetic

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Publicerad 19 oktober 2017

Fakta

Detta gör Sunnerbyskolan – sju insatser

1. Kollegialt lärande med fokus på bedömning.

2. Kollegialt lärande genom Specialpedagogiska lyftet.

3. Fortbildning av rektorer i pedagogiskt ledarskap.

4. Processledarskap för arbetslagsledare och förstelärare.

5. Kollegialt lärande: formativ bedömning.

6. Kompetensutveckling i lågaffektivt bemötande, startar vår­terminen 2018.

7. Utbildning i att leda samtalsgrupper och lärsamtal.

Anna Åseby Lindahl, specialpedagog. Handledare inom Specialpedagogiska lyftet.
”Ska vi vara helt ärliga så var vi lite provocerade i början när Skolverket kom. Vi tyckte att vi redan var igång med bra saker och att de i inledningsskedet inte riktigt lyssnade på vad vi behövde. Men jag tycker att vi har mötts i det sen. Och att det blivit insatser som ligger i linje med det vi gjorde innan och som faktiskt fördjupar dem.”

Jimmie Sörensen, arbetslag 8–9, undervisar i svenska och SO. Deltar i processledarutbildningen.
”Även om det tagit mycket tid och bitvis varit mycket så tror jag att många uppskattat detta att man nästan blir tvingad–alltså att det finns öronmärkt tid – till att sätta sig in aktuell forskning. Många vill sätta sig in forskning, men det är svårt att ta sig den tiden. Nu kan vi inte prioritera bort det.”

Annika Tanner, arbetslag 6–7, undervisar i svenska och SO. Handledare inom Specialpedagogiska lyftet. 
”Den här strukturen vi har, det är inget vi kan backa ifrån. Nu har det blivit så inrutat att vilket möte vi än går på så faller vi in i mönstret direkt. Det är så skönt.”

Martin Keberg, arbetslag 8–9, undervisar i svenska och SO. Förste-lärare. Deltar i process-ledarutbildningen. 
”När jag kom ny hit hade jag verkligen saknat att jobba med skolutveckling. Tidigare hade jag och mina kollegor fått driva många frågor själva, här finns det en helt annan struktur och systematik i arbetet och en vilja att utvecklas tillsammans. Jag har jobbat på många skolor och här har vi kommit långt med det kollegiala lärandet.”

Fakta

Om Samverkan för bästa skola

Syftet med insatsen är att höja kvaliteten och förbättra elev­resultaten på ett antal utvalda skolor. I dialog med de utvalda huvudmännen erbjuder Skolverket sedan olika utvecklingsin­satser som ska stödja skolan. Alla insatser ska vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Här kan du läsa mer om projektet.

Relaterat

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket.
När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra.
Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

”Vi börjar med att alla berättar något positivt som hänt under dagen. Tänk en minut, sen går vi laget runt”.

Det är tisdagseftermiddag, eleverna har lämnat Sunnerbyskolan och arbetslagsmötet för lärarna i årskurs 8 och 9 har precis börjat. Sara Scot, lagets ledare, fördelar ordet under mötet som följer en tydlig struktur med givna tidsramar och där alla förväntas dela med sig av sina tankar.

Berättelser som ”Jag hade åttorna igen, och det gick mycket bättre i dag än i går”, ”Det är kul att se utvecklingen hos niorna” och ”jag var med min mentorsgrupp på matten – och de jobbade jättebra!”, fogas samman till en första bild av skolan.

Men vi backar lite, till varför vi är här. Sunnerby­skolan i Sorunda i Nynäshamns kommun är en av skolorna i Samverkan för bästa skola. Satsningen riktar sig till skolor med låga kunskapsresultat, skolor som varje termin väljs ut av Skolinspektionen, och tillsammans med Skolverket ska skolan sedan komma fram till lämpliga insatser. Ytterligare en skola i kommunen, Vanstaskolan, har valts ut. 

– Skolinspektionen tittade på våra resultat och de sticker ut. Sen tyckte ju vi att vi redan hade påbörjat ett utvecklings- och förbättringsarbete men som inte riktigt hade börjat ge den frukt vi hoppats på, när Skolinspektionen gjorde sin koll. Så det beslutades att det skulle göras insatser hos oss, berättar Anna Kesselfors, arbetslagledare för årskurs 6 och 7.

Sorunda ligger i ett vackert böljande landskap och beskrivs av Sara Scot och Anna Kesselfors som ett typiskt glesbygdsområde. Kommunen – lärarna hänvisar till hur den beskrivs av forskarna i projektet – har en ganska låg andel högutbildade föräldrar och ganska låg medelinkomst, på många sätt en ganska genomsnittlig ort. Skolan har ett stort upptagningsområde vilket gör att det finns andra skolor att välja på om man är elev i kommunen och skolan står därför också inför utmaningen att fylla klasserna.

Känner man sig utpekad som en dålig skola när man blir utvald av Skolverket, eller är det bara tacksamt att få stöd?

– Både och, säger Anna Kesselfors.

– Jag tycker att det är positivt att vi får stöd. Men vår lokaltidning valde att överdriva det negativa. De hade nästan som en dödsruna, ”skolorna är utdömda”, men så var det ju inte alls. Mycket behövde bli bättre men det fanns massor som var bra. Men jag har inte upplevt att kollegorna deppat ihop över detta utan snarare har vi blivit ännu mer taggade på skol­utveckling, säger Sara Scot.

Det får effekt i klassrummet. Och det höjer vår generella nivå.

Först infann sig dock vad de båda kollegorna kallar orosfasen.

– Det var innan vi visste vad som skulle finnas i paketet. Vi höll ju redan på med ett utvecklingsarbete som vi tyckte var en framgångsväg och vi värnade om det. Tänk om de kommer hit och säger ”ni ska inte jobba med formativ bedömning” eller ”ni får inte fortsätta med er mötesstruktur”. Vi gillade det vi gjorde och tyckte att det fungerade. Det var den oron, säger Sara Scot och Anna Kesselfors fyller i:

– Det handlade om att vi gjort ett jätteförändrings­arbete och äntligen fått med alla medarbete – en del tycker att förändring är jobbigt. Men nu hade alla kollegor börjat känna självförtroende och tänk då om vi skulle behöva säga: ”Alltså, vi skojade bara, Skolverket har hittat på lite nytt”. Men så blev det inte. Mycket av det vi gör nu stämmer väl överens med det vi redan gjorde.

Arbetslagsmötet för lärarna i åk 8 och 9 är en del i Samverkan för bästa skola.

Det var då, i januari. Nu ett halvår senare har mycket landat. I rummet där arbetslagsmötet pågår har man gått över till ”Specialpedagogiska lyftet”, en viktig pussel­bit i utvecklingsarbetet. Varje möte följer en tydlig form – strukturerade samtal – med en samtals­ledare som fördelar ordet, man talar i tur och ordning, och ledaren styr rätt om man hamnar utanför ämnet. ”Berätta något konkret, från lyftet, som påverkat din undervisning”. Sara Scot ger instruktionerna. ”Vi tänker i fyra minuter, sen går vi laget runt, motsols den här gången”.

Det är ingen enkel sak att få en överblick över allt som sker på skolan – lärarna säger själva att de kan ha svårt att särskilja de olika insatserna. Men skolutvecklingstänket tycks genomsyra det mesta. Många av lärarna har tilldelats olika roller, några har gått handledar­utbildning inom Specialpedagogiska lyftet, andra deltar i en processledarutbildning med fokus på bedömning för lärande. Till våren börjar en insats om lågaffektivt bemötande.

Har ert arbete hunnit få någon effekt?

– Det får effekt i klassrummet. Och det höjer vår generella nivå. Vi är många som har jobbat mycket med och börjar bli duktiga på att få med alla elever, till exempel, säger Anna Kesselfors.

– Både inom ramarna för Specialpedagogiska lyftet och när vi pratar formativ bedömning sitter vi tillsammans i kollegiet och pratar om ”hur” och det upplever jag att lärare längtat efter i alla år och man har klagat på att man aldrig hinner det. Arbetslagsmötena har i stället gått åt till praktiska saker. Du frågade om det gett något handfast och jag tror att det verkligen gör det på det sättet att det ger ett lugn till kåren att man verkligen får diskutera pedagogik och att det utvecklar oss som lärare, säger Sara Scot.

Anna Kesselfors nickar och tillägger:

– Sen handlar det till syvende och sist om vad jag som lärare gör med det. Vad tar jag med mig och prövar, och prövar igen? Man kan naturligtvis vara med skenbart och sen ändå fortsätta göra som man alltid gjort.

Förändringsarbete är jobbigt, man måste ur sin comfort zone.

Är alla i kollegiet med på noterna?

– Ja, men det har inte varit lika lätt för alla. Förändringsarbete är jobbigt, man måste ur sin comfort zone. Men alla har utvecklats och skolledningen har hela tiden varit tydlig med att den här vägen ska vi gå.

Enligt Skolverket bygger stödet inom Samverkan för bästa skola på dialog. Skolorna och huvudmannen ska ha myndigheten som diskussionspartner om vad som skulle kunna vara tänkbara insatser för att vända resultaten på sikt. Men enligt flera lärare på skolan fick skolledningen strida en del för att mötas på vägen.

– Jag var med på två av de inledande träffarna med Skolverket och jag upplevde inte att de mötena innehöll speciellt mycket dialog. Rektor jobbade hårt på att få dem att förstå vilket gigantiskt arbete vi redan påbörjat. Skolverket har ju sina färdiga moduler, sitt kit som de vill erbjuda, säger Anna Kesselfors men tillägger sedan:

– Å andra sidan gör vi inte exakt samma saker som Vanstaskolan, så på så vis har man ju anpassat stödet till oss. Och vi har som sagt inte behövt börja om från början.

Vi har inte fått mer tid, men vi har styrt om vad vi gör med tiden.

I alla fall sju olika insatser pågår mer eller mindre samtidigt på skolan. Hur hinner de med allt? Lösningen stavas struktur. Mer precist är de ”vansinnigt strukturerade”, som någon säger.

– Vi har inte fått mer tid, men vi har styrt om vad vi gör med tiden. Det är ganska häftigt. Man kan älta i timmar kring vad som är jobbigt kring en elev. Men nu har vi en struktur som sitter i ryggmärgen, som har lösningsfokus och är framåtsyftande, så vi inte fastnar i problemet. Det är ganska revolutionerande, säger Anna Kesselfors.

– Och man går inte längre ifrån mötet med känslan av att den tiden hade jag velat ha till något annat. Man ska känna att det är värt tiden. Det är en framgångsfaktor att vi jobbar så mycket med struktur. Men det är intressant att du frågar hur vi hinner, säger Sara Scot och fortsätter: 

– Innan vi gick in det här projektet så var det mycket prat om brist på tid. Det var ständigt detta ”vi hinner inte”. Men eftersom vi har fått en sådan otrolig struktur på möten och har fokus på rätt saker, så upplever vi inte bristen på tid på samma sätt. Vi lägger till exempel inte tid på att gå ut med information på ett arbetslagsmöte, det kommer i mejl, chop så har man sparat det. Mer tid kommer man aldrig få och det uppstår inte mer tid för att Skolverket bestämmer att vi ska göra vissa saker.

– Vi måste använda tiden som finns på rätt sätt, då minskar det stress­känslan.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

Annons
Annons

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Lärares arbetstid

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Arbetstid

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

Arbetstid

15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
– Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

Annons
Annons

Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

Debatt

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

Kommentera
Annons

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Reportage + Grafik

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Lärarbrist

I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
– Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

Här är statusen för moderna språk hög

Moderna språk

Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
– I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

Den fria läsningen kan bli en social hävstång

Debatt

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

Kommentera

Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

Likvärdighet

Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
– Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Reportage

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

Unik lärardom: Förälder fälls för hot mot tjänsteman

Arbetsmiljö

Föräldern skickade hotfulla sms och mejl till läraren. Nu fälls hon för hot mot tjänsteman i hovrätten. 
– Det är en extremt ovanlig dom, säger Kristina Rollbäck som är chefsjurist på Lärarnas Riksförbund. 

Lärare efter rektorns lön- och betygsmejl: ”Alarmerande”

Lön

Efter sitt medarbetarsamtal fick läraren Christian Jensen ett mejl från sin rektor som kopplade hans betygssättning till löneförhöjning.
– Jag blev förvånad och uppgiven att det kom från just rektorshåll, säger Christian Jensen.

Krav: Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare

Syv

Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare och sätt ett maxtak för antal elever per vägledare. Det föreslår Lärarnas Riksförbunds studerandeförening och Sveriges elevråd SVEA för att höja yrkets status.

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Roger Haddad (L): Permanenta Lärarlyftet för fler behöriga lärare

Debatt

”Den absolut viktigaste faktorn för att vända skolans resultat är lärarkompetensen, därför kommer vi nu agera i riksdagen för att hitta en lösning för att behålla Lärarlyftet”, skriver Roger Haddad, (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott. 

Kommentera

Läspedagogen: Så ökade vi elevernas läsflyt

Läsning

På Ljuraskolan i Norrköping testar man regelbundet eleverna för att säkerställa läskunskaperna – och satsningen har gett resultat. 
– Samtliga elever har ökat sitt läsflyt, säger Jenny Borovszky Axelsson, läspedagog på skolan.

 

Skolverkets råd om bedömning

Lärare hyllar Skolverkets nya råd om betyg och betygssättning

Betyg

Skolverket har släppt nya allmänna råd om betyg och betygssättning. En viktig markering om den riktning man vill att skolan ska ta framöver, menar läraren Nicklas Mörk.
 

 

Jonas Vlachos kritisk mot nya råden: Verkningslöst

Likvärdighet 

Skolverket hoppas att de nya allmänna råden om betyg och betygssättning ska leda till att betygen ska bli rättvisande och likvärdiga. Men Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, menar att det omöjligt kommer att leda till ökad likvärdighet i betygssättningen.

Kornhall: Ett stort fall framåt, Skolverket!

Bedömning

”Skolverkets nya allmänna råd visar på en tydlig kursändring hos Skolverket, som jag välkomnar”, skriver Per Kornhall.

Tack, Skolverket – en guldgruva för oss som lidit under matrisernas tyranni

Debatt

”Skolverkets text visar sig vara inte bara en hyllning till den professionelle läraren, utan också en guldgruva för oss som lidit svårt under matrisernas tyranni”, skriver läraren Gunnar Hyltegren.

Kommentera

Skolor brister i undervisningen om källkritik

Granskning

Undervisning i källkritik är otillräcklig på flera skolor i landet. Det framgår i en ny granskning av Skolinspektionen. 
– Flera resultat var överraskande, säger Roger Thuring, projektledare för granskningen.

Läraren: Så lär jag eleverna programmering utan datorer

Programmering

Med hjälp av problemlösningssamtal och enkla koder kan elever lära sig programmering – utan några datorer. Det menar lärare Monika Helgesson som i stället undervisar i programmering utifrån fiktiva ramberättelser.

De är vinnare av Helgepriset

Helgepriset

Fyra gymnasielärare från Uppsala är några av pristagarna som tilldelats Sveriges största lärarpris, Helgepriset 2018. Lärarna belönas med 125 000 kronor för sina pedagogiska idéer inom kemiundervisningen.
– Det känns jätteroligt, säger kemiläraren Robin Löfgren.

Så skapar du ett aktivt matematikklassrum

Matematik

Läraren och läromedelsförfattaren Åsa Brorsson tipsar under Skolforum om hur du bedriver en matematikundervisning som engagerar alla – även de osäkra.

Speciallärare tog hem årets Guldäpple

Prisad lärargärning

Maria Glawe är speciallärare med inriktning på språk-, läs-, och skrivutveckling. Nu belönas hon med lärarpriset Guldäpplet, bland annat för sina innovativa samarbetsprojekt.
– IT ger fantastiska möjligheter att jobba kreativt och inkluderande, säger hon.

Lärare och författare

Björn Ranelid om undervisning och att skriva böcker: Det finns en likhet

Böcker

Ligger det nära till hands att just lärare drömmer om att bli författare? Björn Ranelid började sin bana som lärare och ser flera likheter mellan att undervisa och skriva böcker:
– Det krävs att man har bildning och beläsenhet – och en noggrannhet med det du säger och skriver, säger han.

Bengt om sin bok: ”Mina kollegor känner säkert igen saker som hänt”

Böcker

För grundskolläraren Bengt Nyman var det självklart att låta sin bok ”Beethoven suger!” utspela sig i skolans värld. 
– Det är en värld jag kan och det kändes kul att få skildra den.

Mattias är lärare och författare: ”Jag har ett drömläge”

Böcker

Mattias Edvardsson älskar att undervisa och vill inte ge upp sitt lärarjobb trots flera utgivna böcker.
– Kombinationen av att både skriva och undervisa är ett drömläge. 

Lotta: ”Många lärare drömmer om att skriva”

Böcker

När läraren Lotta Fagerholm skrev sin bok kunde hon äntligen gå på djupet i sina undervisningsämnen. 
Och hon ser flera likheter mellan läraryrket och rollen som författare.

Lärarnas arbetsmiljö förbättrades med klassmentorer

Arbetsmiljö

Satsningen på klassmentorer har stärkt lärarnas arbetssituation på Norrängsskolan. Nu vittnar personalen om bättre arbetsmiljö, mer tid till återhämtning och mindre stress.

Arbetsmiljö

Skyddsstopp på skola efter knivhot mot lärare

Arbetsmiljö

Två elever har vid upprepade tillfällen misshandlat och hotat lärarna på Grindskolan i Norrtälje. Nu har huvudskyddsombudet på skolan lagt ett skyddsstopp efter att en av lärarna knivhotats.

 

Oenigt mellan fack och kommun efter skyddsstopp på skola

Arbetsmiljö

Efter att en elev knivhotat en lärare på en skola i Norrtälje valde huvudskyddsombudet att lägga ett skyddsstopp – och eleven stängdes av under en vecka. Nu råder det oenighet mellan fack och förvaltning om huruvida fallet har hanterats korrekt eller inte.

Lärarna i kläm när Täby sparar på skolan

Arbetsmiljö

Täby kommun gör miljonbesparingar på skolan och nu varnar facket för att lärarnas arbetssituation inte är hållbar.
– Många har slutat som en konsekvens av det här. Politikerna måste höja skolpengen, säger Lasse Gottfriedz på Lärarnas riksförbund.

Steinberg: Förstå budskapet bakom metoden

Debatt

”Metoder blir populära och sprider sig, sedan kommer kritiken om brist på vetenskapliga bevis och så småningom går man vidare till nästa trend”. John Steinberg skriver om vad pedagoger bör beakta när trender och nya metoder kommer.

Kommentera

Gustav Fridolin lämnar politiken – återvänder till att undervisa

Politik

Efter åtta år som språkrör för Miljöpartiet och fyra år som utbildningsminister meddelar Gustav Fridolin att han fått nog.
– Jag ska undervisa igen, säger han till Skolvärlden.

”Arbetsbelastningen är inte acceptabel i läraryrket”

Arbetsmiljö

Lars Santelius, huvudskyddsombud på LR Stockholm, firar skyddsombudens dag genom att arbeta och lyfta arbetsmiljö-frågor för lärare och syv.

Efter SKL-avtalet: Lärarna får slita när kommunen skär i skolan

Arbetsmiljö

I kommunernas nya avtal med lärarfacken utlovas krafttag i arbetsmiljöarbetet. Men i Norrköping tvingas lärarna nu täcka upp för 150 bortskurna tjänster.

OECD: Inga skolsystem är likvärdiga

Forskning

Ditt postnummer avgör kvaliteten på din utbildning, enligt en ny OECD-rapport. Och Sverige ligger bitvis under genomsnittet.
– Det är ett stort nederlag, säger Svante Tideman på LR.

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket om förändringsarbetet: ”Lärarnas synpunkter väger tungt”

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har inlett förarbetet inför kommande revideringar av kurs- och ämnesplanerna. Nu uppmanas lärare att lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar – och intresset har varit stort.

 

Lärare oroas inför revideringsarbetet: Skolverket måste lyssna på oss

Kurs- och ämnesplaner

Läraren Filippa Mannerheim vill se en förändring inom svenskämnet och har därför lämnat synpunkter på kurs- och ämnesplanerna till Skolverket. Samtidigt oroas hon över att lärarnas anmärkningar inte tas på allvar.

Kommunen gav 120 lärare utbildning i syv

Syv

Med syftet att öka elevernas studiemotivation har Smedjebackens alla lärare utbildats i studie- och yrkesvägledning.
– Att alla lärare skulle utbildas var skönt att höra, säger studie- och yrkesvägledaren Helena Reichbauer.

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons