danielgomejzongymnastik

Daniel Gomejzon, lärare i idrott och hälsa, menar att det inte är idrottslärarens uppgift att se till att eleverna får röra på sig. Det är hela skolans ansvar.

Elevhälsa

Det är inte bara idrottslärarnas ansvar att eleverna rör på sig

En ny undersökning visar många elevers aktivitetsnivå inte är tillräckligt hög under idrottslektionerna. Men Daniel Gomejzon, lärare i idrott och hälsa, menar att det inte längre är ämnets syfte.

Enligt internationella rekommendationer ska barn och ungdomar vara aktiva på en hög eller måttligt hög nivå minst 60 minuter om dagen. En målsättning är att eleverna ska komma upp i den aktivitetsnivån under åtminstone hälften av lektionstiden på idrotten. Undersökningen från Göteborgs Universitet visar att endast en fjärdedel av eleverna som deltog i undersökningen rörde på sig så mycket under lektionstillfället.

– Det motsvarar mellan tio och femton minuter per idrottslektion. Min bild är att idrottslärarna själva tror det ligger på en högre nivå. Det försvinner lektionstid på grund av köande och på grund av störande inslag. Många moment kräver instruktion eller demonstration. Dessutom ingår ju teoretiska moment om hälsa i ämnet, säger Anders Raustorp, docent i fysioterapi, institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs Universitet i ett pressmeddelande.

– Idrott och hälsa är idag ett kunskapsämne, det är teori blandat med praktik. Tanken att elever står och väntar på varandra känns som en ganska gammeldags tanke. Ingen jobbar så för det är väldigt kränkande om eleverna till exempel ska stå på led och titta på när den som inte klarar övningen misslyckas, säger Daniel Gomejzon, ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund och lärare i idrott och hälsa på Nacka gymnasium.

Daniel Gomejzon menar att ansvaret att eleverna ska röra på sig inte endast kan ligga på idrottsläraren utan att det är hela skolans ansvar:

– Det är många skolor som struntar i målsättningen att uppfylla elevernas behov av att röra på sig och säger att eleverna själva löser det på rasterna. Det är väldigt slarvigt hanterat. Samtidigt finns det flera skolor som jobbar aktivt med det här hela tiden. ”Brain breaks” är något som flera lärare infört och då får eleverna under ett tillfälle på lektionen möjligheten att göra något annat en stund för att kunna fokusera bättre efteråt, säger Daniel Gomejzon.

Anders Raustorp menar att en lag borde införas så ämnet idrott och hälsa infattar mer aktivitet och rörelse. Han tror att om det händer mer på idrotten så kommer det att generera i mer fysisk aktivitet för eleverna. Daniel Gomejzon säger att han köper den tanken men ser själv en annan lösning på problemet:

– Om idrotten ensamt ska vara det enda tillfället då eleverna rör på sig skulle det behöva finnas på schemat varje dag. Det fungerar inte och även om man skulle kunna utnyttja varje minut av lektionstiden till aktivt praktiskt utövande så skulle det inte vara tillräckligt. Min lösning är att man sätter in ett extrapass på schemat som bara handlar om träning, så kallad kravlös idrott som är frivillig, där får varje elev utgå från sig själv och bara jobba med att röra på sig. Flera skolor har idag satt in extra pass på schemat som är 30 minuter med bara träning eftersom det har så goda effekter på hjärnan, säger Daniel Gomejzon.

– 70 procent av skoldagen spenderas stillasittandes. I USA finns det skolor där eleverna har cyklar under borden som de cyklar på hela tiden. Där har man kommit långt, säger Daniel Gomejzon.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm