Annons
Wiktoria Kasek (till höger) har hunnit lära känna fyra olika skolor under utbildningen. Här är hon på Sjöängsskolan med handledaren Cecilia von Walden. Foto: Kristina Wirén
I skolan kopplas universitetets teoretiska studier till klassrumsverkligheten. Foto: Kristina Wirén
Bild 1/2

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Publicerad 16 augusti 2017

Fakta

Det här är VI-profilen

  • ”VI” står för verksamhetsintegrerad inriktning. Det innebär att lärarstudenterna är ute på en skola, två dagar i veckan, varannan vecka under hela utbildningen. Syftet är att stärka kopplingen mellan teori och praktik. 
  • VFU har man precis som vanligt. VI-dagarna kommer utöver vilket innebär att lärarstudenterna på VI-profilen är ute i verkligheten dubbelt så mycket som andra studenter. 

Wiktoria Kasek

  • Ska undervisa: På mellanstadiet, främst i årskurs 4. Ska undervisa i matematik och NO. 
  • Arbetat som lärare sedan: Började sin första tjänst den 14 augusti.

Cecilia von Walden

  • Undervisar: På mellanstadiet. Behörig i samtliga ämnen men undervisar just nu i svenska, matematik, SO och bild.
  • Arbetat som lärare sedan: 1994.

Relaterat

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Praxischock. I vilka yrken mer än läraryrket pratar man om en sådan? Sven-Erik Hansén, professor emeritus i tillämpad pedagogik vid Åbo Akademi och med lång erfarenhet av lärarutbildningarna i Norden, menar att hur väl lärarutbildningen än försöker förbereda studenterna för sitt kommande yrke så är det något helt annat när man väl står där, ensam i klassrummet. Läraryrket är ett högplatåyrke, säger han, ett yrke utan startbana. 

Men ställer man frågan till studenter och handledare vid lärarutbildningen i Kalmar om hur väl just deras utbildning förbereder studenterna för yrket får man tvärtom svaret: Mycket! 

– Ja, jag känner mig förberedd. Jag tycker att jag har koll på mitt kommande yrke. Först och främst eftersom vi i så hög utsträckning fått ta del av hur det verkligen är ute i verksamheterna, säger Wiktoria Kasek, som i dagarna tar emot sina första alldeles egna elever. 

I juni tog hon tillsammans med 13 kurs-are examen från första omgången av den verksamhetsintegrerade inriktningen (VI-profilen) på lärarutbildningen vid Linné-universitetets filial i Kalmar. Två dagar i veckan, varannan vecka från dag ett, har de under hela utbildningen varit på plats ute i skolan. 

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har de precis som alla andra. Tiden till de så kallade VI-dagarna tas i stället från de teoretiska kurserna. 

Sammantaget är VI-studenterna ute i ”verkligheten” dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning.

– Tanken är att vi ska ta med oss det vi lär oss i universitetskurserna ut i skolan och pröva det där och sen tar man med det tillbaka till universitetet igen. Sen har väl det sett lite olika ut beroende på vem som hållit i kursen på universitetet, säger Wiktoria Kasek. 

I början handlade det mycket om att observera, allt eftersom blev de mer och mer delaktiga i klassrummet. 

De blivande lärarna är ute på en och samma skola ett helt läsår där de genomför både VI-dagar och VFU och hinner därmed lära känna eleverna väl. Sen byter man. Totalt fyra skolor hinns med och det finns en uttalad tanke om att det ska vara både stora och små skolor, i staden och på landsbygden. 

Vi har ju varit lite av försökskaniner.

Att studenterna hela tiden har kontakt med pedagogerna ute på golvet är den stora poängen med VI-profilen, säger Cecilia von Walden, mellanstadielärare på Sjöängsskolan, och en av dem som handlett lärarstudenterna. 

– Här får de koppla sina teoretiska studier till verkligheten. Ibland förstår man som student inte det man läst förrän man faktiskt står i klassrummet. Vissa saker måste mogna, det här är ett hantverk. Så kopplingen mellan teori och praktik är väldigt viktig. Jag tror också att det är viktigt att låta studenterna arbeta i klassrummet så att de verkligen får känna på vad yrket är. Det är absolut största fördelen, säger Cecilia von Walden och tillägger:

– En del hoppade av ganska tidigt eftersom de kände att det här yrket inte var något för dem. Det kan man också upptäckta tidigt med det här upplägget, så att man inte läser i fyra år och sen känner: nej, det här blev fel.  

Bristen på koppling mellan teori och praktik brukar vara en stående punkt i den återkommande kritiken mot lärarutbildningen generellt. När Skolvärlden i fjol träffade tre lärarstudenter i Uppsala gick det som en röd tråd genom samtalet. ”Mycket av det vi gör är inte förankrat i vårt framtida yrke”, ”Jag har nu läst i tre år. Två veckor har jag varit på en skola, that’s it”. De uttryckte också en önskan om mer VFU eller att få följa en lärare under en längre tid. 

Wiktoria Kasek menar att VI-utbildningen i Kalmar kan ses som ett svar på Uppsalastudenternas önskningar. 

Finns det inga baksidor? 

– Vi har ju varit lite av försökskaniner så allt har inte varit perfekt. Det har fungerat lite olika bra beroende på hur insatta universitetslärarna varit. Alla lärare har inte haft koll och har inte alltid vetat om att vi gått den här profilen, säger hon. 

Linnéuniversitetet har lärarutbildningar på två orter, förutom den i Kalmar finns en i Växjö. Båda följer samma läroplan men det är bara i Kalmar man har VI-dagar. 

– Vi har alltså läst samma sak men ska dessutom ut i skolan. Det har inte alltid funkat smidigt, men det har löst sig. 

En förändring Wiktoria Kasek önskar är att VI-dagarna ska bli obligatoriska. Det har de inte varit, av praktiska skäl, samtidigt som det finns en förväntan om att man ska genomföra dem. 

– Och det vill man ju, men det har ställt till det ibland när det krockat med annat. Men för mig har VI-dagarna varit prio ett. Det är där man lär sig. 

Det är verkligen win win.

Cecilia von Walden som varit handledare även tidigare, när studenterna bara hade VFU, menar att hon har mer kontakt med universitetslärarna nu. Handledarna blir erbjudna några heldagar per läsår på universitetet för att hålla sig ajour med dagens lärarutbildning. De här dagarna tar studenterna hand om klasserna medan handledarna får fortbildning i sina ämnen, ett tack från universitetets sida.

– Det är verkligen win win. Vi har fått fördjupningar i våra ämnen som varit mycket värdefull, säger hon. 

Sett till din arbetsbörda som lärare – innebär handledningen mer jobb? 

– Det är absolut mer jobb. Du ska handleda, du ska lotsa. Från dag ett ska jag finnas med. Studenterna måste få pröva sina vingar men samtidigt är det jag som handledare som ska lära ut hantverket och finnas som ett stöd med all min erfarenhet och kunskap. Det är jag som har ansvaret och det tar tid vid sidan av allt annat jag måste göra. Jag är inte heller den som tycker man kan handleda en gång i veckan utan det måste ske varje dag när det är nytt och fräscht.

– Men det är så roligt. Jag blir hela tiden upplyft av nya saker och jag får större krav på mig att läsa forskning och kurslitteratur. Och det är fantastiskt när det fungerar och studenten blir som en extra kollega i klassrummet.

Under den allra sista VFU:n genomfördes ett så kallat klassövertagande. Wiktoria Kasek säger att det var det bästa av allt. 

– Under två veckor i våras tog jag över allting. Jag var som en klasslärare, jag tog alla föräldrasamtal, alla konflikter, möten, ja precis allt. Då går det inte att luta sig mot sin handledare. Det är den stora fördelen med vårt upplägg, att vi är ute hela tiden under lång tid och sedan fångas det upp i den här klassövertagningen. Det gav så mycket och jag kände att jag har koll på allt, det var jättebra. 

Både Wiktoria Kasek och Cecilia von Walden återkommer till att man kan se utbildningen som en enda lång anställningsintervju. En bekräftelse på att det fungerat fick de nyligen av en rektor som stod i beredskap att anställa två av VI-studenterna och som tyckte att det vid anställningsintervjun var ”som att prata med en erfaren lärare”.

– Det var kul att höra, förstås. De har tagit del av så mycket, föräldramöten, utvecklingssamtal, konfliktlösning, alla dokument, sådant som många andra nyexaminerade lärare knappt sett. Vi har känt behovet av en sådan här utbildning länge och jag är så glad över att den äntligen blivit av, säger Cecilia von Walden. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Nyhetskollen: Vad hände i helgen?

Börja måndagen med att snabbt få koll på läget i Skolsverige. Här är en sammanställning av vad som hände under helgen.

Annons
Annons

Sex punkter för ett bättre föräldramöte

Föräldramöten

Borde föräldramötet skrotas eller fyller det en funktion i skolan? En som är säker på sin sak och som vill behålla föräldramötet är läraren Cecilia Jalkebo.
– Det finns jättemånga anledningar för varför föräldramöten fyller en viktig funktion, säger hon.

Sara Bruun: ”Fyller föräldramöten ens någon funktion?”

Blogg

Sara Bruun om föräldramöten: ”Majoriteten kan tas bort. Det är min åsikt både ur lärar- och föräldraperspektivet.”

Annons

Priolistan som ska rädda lärarnas hälsa

Arbetsmiljö

I Lund har fack och arbetsgivare enats om vilka delar av grundskolelärarnas arbete som kan plockas bort när tiden inte räcker till.
Läs listan här.

Annons
Annons

Särskilt stöd eller extra anpassningar – har du koll?

Specialpedagogik

Vad är extra anpassningar och när blir det särskilt stöd? Det är individuellt, och till att börja med måste skolan se över hur organisationen kring eleven fungerar.
– Se till lärmiljön först, menar SPSM-rådgivaren Lennart Hansson. 

Annons

Flest unga lärare jobbar där de pluggat

Unga lärare

En majoritet av Sveriges unga legitimerade lärare bor i en kommun med lärarutbildning.
– Jag utbildade mig på Örebro universitet och arbetar nu som lärare i engelska på en högstadieskola i Örebro, säger Isac Bergwall, 25.

Grafik: Här bor det flest unga lärare

Grafik

Sambandet mellan hur stor en kommun är och hur många unga lärare det bor i den är tydlig.

Så påverkades undervisningen av tidiga betyg

Avhandling

Större fokus på mätbara kunskaper och mindre möjligheter att anpassa undervisningen. Pedagogikforskaren Ola Strandler har undersökt hur en grupp lärares undervisning påverkades när betyg i sexan infördes.
– Jag ser med viss oro på utvecklingen, säger han.

Här blir stora klasser små

Stora klasser

Högre lärartäthet, klassöverskridande samplanering och täta samarbeten mellan lärare och fritidspedagoger. 
– Ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också, säger lågstadieläraren Dögg Gunnarsdóttir.

”Låt läraren avgöra storleken på klassen”

Stora klasser

Proffstyckare och politiker: bort med tassarna. Det är läraren som ska avgöra elevgruppens storlek för varje moment.
– Det måste finnas utrymme för lärare att välja, och skolans organisation måste möjliggöra det, säger lågstadieläraren Karin Johansson.

Höstbudgeten

Sammanställning: Här är skolsatsningarna i budgeten

Budget

Regeringen har presenterat sin höstbudget – hur investerar man i skolan? Skolvärlden har sammanställt det du behöver veta i regeringens höstbudget som berör skolan och lärarna.

Regeringens lärarsatsning hyllas: ”Jättebra lösning”

Höstbudget

Regeringen anslår nya miljoner i höstbudgeten för att minska lärarbristen. Bland annat läggs stora summor på olika utbildningar för blivande och redan verksamma lärare.

162 miljoner till gymnasieskolan

Gymnasieskolan

Regeringen satsar 162 miljoner kronor på gymnasieskolan nästa år. 83 miljoner går till att stärka yrkesprogrammen och locka fler till jobbet som yrkeslärare.

Efter regeringens beslut: ”Viktigt för arbetsmiljön”

Nationella prov

Regeringen har beslutat att de nationella proven ska digitaliseras och resultaten ska väga tyngre vid betygssättningen.
– Det är bra att det blir ett tydligt syfte med de nationella proven, säger Åsa Fahlén.

Sex miljarder till skolor i utsatta områden

Budget

Regeringen föreslår ett tillskott på sex miljarder till skolan i budgeten för att bryta ojämlikheten i skolsystemet.
– Det är den viktigaste dagen i mitt politiska liv, säger Gustav Fridolin. 

Så får du bättre digital arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Allt fler av lärarnas arbetsuppgifter görs digitalt, men den digitala arbetsmiljön på skolorna behöver bli bättre.
– Börja med att göra en IT-skyddsrond, föreslår läraren Helena Kvarnsell.

Skolverket: Friskolor lägger mindre pengar på löner

Siffror

Ny statistik från Skolverket visar att friskolor har lägre genomsnittliga kostnader för löner än kommunala, både i grundskolan och på gymnasiet.
– Vill de vara med i matchen är det upp till bevis nu, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

”Friskolorna har inte varit lönedrivande”

Replik.

”Ulla Hamilton glömmer att nämna en fråga som är utomordentligt viktig”, skriver Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm, och Magnus Ekblom, lärare i Sjölins gymnasium inom Academedia.

Kommentera

”Det är inte bara högst lön som lockar”

Slutreplik

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, skriver i en slutreplik: ”I valet mellan högst löner och bättre verksamhet är det trots allt bättre verksamhet som också kommer eleverna till del.”

Kommentera

Lösningen på lärarbristen i Malmö kan vara lagbrott

I Malmö vill grundskoleförvaltningen anställa lärare utan legitimation för att lösa lärarbristen. Nu ska Skolverket undersöka om det är ett lagbrott.
– Utbildade lärare är en framgångsfaktor för elevernas resultat, säger Sara Svanlund på LR.

Granskning: Arbetsmiljö

Stoppa (tids)tjuven!

Arbetsmiljö

Trots löften om motsatsen, ökar arbetsbelastningen på skolorna. Tidstjuvarna är många och flera arbetsuppgifter skulle gå att rationalisera bort.
– Mycket av arbetstiden går åt till sådant som inte har med undervisningen att göra. Läraruppdraget måste renodlas, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Läraren: De här uppgifterna kan tas bort

Tid.

En del av lärarnas arbetsuppgifter är helt onödiga och kan tas bort utan att undervisningen eller elevernas resultat försämras. Det menar läraren och författaren Johan Alm.

”Lärare behöver visa att de är professionella”

Intervju

Som ny generaldirektör för Skolverket vill Peter Fredriksson öka dialogen med lärarna. 
I en intervju med Skolvärlden förklarar han fördelen med att ha 30 års erfarenhet från skolans värld och vad han själv, som lärare, saknade från Skolverket.

Guldäpplet-vinnaren: ”Därför använder jag ny digital teknik”

WEBB-TV

I Guldäpplet-vinnaren Jonas Halls klassrum tar datorer, robotar och andra digitala verktyg plats för att stimulera elevernas kreativitet och höja nivån på undervisningen.

Tusentals kronor lägre lön på friskolor

Lön

Det skiljer tusenlappar i månadslön mellan lärare inom de stora friskolekoncernerna och offentligt anställda lärare. Det visar Lärarnas Riksförbunds egna siffror.

Högre lön? Då måste de undervisa mer

Lön

Högre lön till lärare som accepterar mer undervisningstid. Det genomförs nu i Uppsala och facket rasar.
– Verklighetsfrånvänt och rent hälsofarligt, säger Katarina Reineck, LR Uppsala.

OECD-rapport

OECD: Lärarlönelyftet är en bra reform

OECD

De svenska lärarlönerna släpar fortfarande efter internationellt, enligt en ny OECD-rapport. Ingångslönerna är goda, men efter en längre tid i yrket halkar lärarna efter. Räddning enligt OECD? Den statliga satsningen Lärarlönelyftet.

Färre undervisningstimmar i svensk skola

OECD

Svenska elever får färre timmar med läraren än i många andra OECD-länder. Det visar en färsk rapport. 

Lön

Ny lönerankning: Här tjänar lärarna mest

Lön

Även om lärarna i Stockholmsområdet tjänar mest, är inte storstadsregion eller stor kommun detsamma som höga lärarlöner. 
En ny undersökning av lärarnas löner visar skillnaderna mellan kön, ålder och geografiskt läge.

Statistik: Så mycket tjänar förstelärarna

Statistik

Vilken generation tillhör de som tjänar mest, vilket län jobbar de i, och för vilken huvudman? Här hittar du svaren.

Försteläraren som tjänar mest: En rektor

Lön

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en rektor. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner. 

Läraren Yvonne prisad på Skolans dag

Skolans dag

Yvonne Romarker har i 38 år stöttat och undervisat sina elever genom högstadiet på Skansenskolan i Mörbylånga kommun.
Under Skolans dag prisades hon som årets lärarhjälte.
– Fantastiskt. Jag är en otroligt stolt lärare, säger hon.

Forskning: Diagnoser riskerar lägga skolans problem på eleven

NPF

Elevers diagnoser tenderar att förklara oro och stök i skolan – snarare än skolmiljö, det sociala klimatet eller hemförhållanden. Det visar en forskningsstudie från Göteborgs universitet.
– Det finns en risk att man fastnar i diagnosen, kanske behöver eleven ett annat typ av stöd, säger docent Ylva Odenberg.

Kommunpolitikern: Behöver mer pengar för lärarlöner

Det är nya tider och kommunerna måste helt enkelt förstå att lärarlöner är en större post i budgeten än tidigare.
– Jag kan inte se någon annan lösning, säger kommunpolitikern Maria Bronelius (C).

Forskande lärare ska höja digitala kompetensen

Yrkesverksamma lärare ska under initiativet FUNDIG forska på halvtid om undervisningens digitalisering, samtidigt som de fortsätter med det pedagogiska arbetet i klassrummet.
– Ett jätteviktigt projekt och en kombination vi tror mycket på, säger Jorryt van Bommel, föreståndare för projektet.

Ett år kvar till valet

Så tycker väljarna om partiernas skolpolitik

Den 9 september nästa år går Sverige till val. En av de tre viktigaste frågorna handlar om skolan.
Hur ser det egentligen ut bland väljarna när det kommer till förtroende för riksdagspartiernas skolpolitik?

...och det här lovar partierna om skolan

Hur står partierna om det skulle vara val i dag? För Skolvärlden förklarar riksdagspartierna vad de skulle göra för skolan om de sitter i regeringen om ett år. Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar och analyserar politikernas svar.

Lärare: skolpeng minskar elevernas kunskaper

Vinstdrivande skolföretag leder till glädjebetyg och på sikt sänker det elevernas kunskaper. Det menar elva lärare som känner en press att godkänna alla elever i sin vardag.
–  Riskkapitalägda skolor och aktiebolagsskolor måste bort, säger Magnus Ekblom, gymnasielärare inom Academedia.

Yrkesprogrammen ska ge behörighet till högskolan

Gymnasiet

Högskolebehörighet ska vara standard på yrkesprogrammen, och alla som går ett nationellt program ska läsa ett estetiskt ämne, föreslår regeringen.

Högstadieelever ska bli bättre på att läsa

Läsprojekt

Högstadieelevernas läsförståelse på Stenhammarskolan i Flen är alldeles för låg.
Ett nytt projekt ska ändra på det – och förhoppningsvis höja betygen.

Förslag: Ska bli billigare att vara med i facket

Förslag

Det kommer att bli billigare att vara med i facket. Regeringen och Vänsterpartiet har kommit överens om att återinföra avdragsrätten för fackföreningsavgift.

Regeringens miljardsatsning

Regeringen gör miljardsatsning på vuxenutbildning

Vuxenutbildningen 

Regeringen satsar 4,3 miljarder på jobb och utbildning. Bland annat innehåller satsningen 18 000 nya utbildningsplatser inom vuxenutbildningen nästa år.

Trots nya miljarderna – satsningen väcker oro

Utbildning

Regeringen miljardsatsar på jobb och utbildning. Lärarnas Riksförbund välkomnar beskedet men oroas samtidigt över satsningen.

Förtroendet för skolmyndigheterna: Botten

Undersökning

Skolverket och Skolinspektionen ligger i botten när svenskarna rankar sitt anseende för Sveriges myndigheter, det visar en Sifo-undersökning.
– Det är naturligtvis inte bra, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Sveriges bästa lärare korade

Gala

Nu har Sveriges elever sagt sitt. På Lärargalan avgjordes vem som är Sveriges bästa lärare.
– Jag är jättestolt, jag känner mig verkligen hedrad, säger högstadieläraren Vedran Maras.

8 av 10 mattelärare osäkra på att lära ut programmering

Kompetensutveckling

Sju av tio högstadielärare i matematik saknar utbildning i programmering. Och åtta av tio mattelärare på högstadiet känner sig osäkra inför att undervisa i ämnet.
Det visar en undersökning från Lärarnas Riksförbund.

”Vägledning sker inte bara på kontoret”

Debatt

Studie- och yrkesvägledaren Victor Kaustinen om värdet av att bygga relationer: ”För att vi ska veta vilka verktyg eleverna behöver måste vi lära känna dem och skapa relationer och det går inte att göra enbart på kontoret”, skriver han.

Kommentera

Forskningsprojekt ska ta reda på vad som får elever att må bra

Hälsosamtal

Nu ska ett forskningsprojekt i Norrbotten ta reda på vad som gör att elever mår bra.
– Vi vet att det är viktigt att må bra för att kunna lära, säger Catrine Kostenius, professor i hälsovetenskap.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons