Annons
Wiktoria Kasek (till höger) har hunnit lära känna fyra olika skolor under utbildningen. Här är hon på Sjöängsskolan med handledaren Cecilia von Walden. Foto: Kristina Wirén
I skolan kopplas universitetets teoretiska studier till klassrumsverkligheten. Foto: Kristina Wirén
Bild 1/2

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Publicerad 16 augusti 2017

Fakta

Det här är VI-profilen

  • ”VI” står för verksamhetsintegrerad inriktning. Det innebär att lärarstudenterna är ute på en skola, två dagar i veckan, varannan vecka under hela utbildningen. Syftet är att stärka kopplingen mellan teori och praktik. 
  • VFU har man precis som vanligt. VI-dagarna kommer utöver vilket innebär att lärarstudenterna på VI-profilen är ute i verkligheten dubbelt så mycket som andra studenter. 

Wiktoria Kasek

  • Ska undervisa: På mellanstadiet, främst i årskurs 4. Ska undervisa i matematik och NO. 
  • Arbetat som lärare sedan: Började sin första tjänst den 14 augusti.

Cecilia von Walden

  • Undervisar: På mellanstadiet. Behörig i samtliga ämnen men undervisar just nu i svenska, matematik, SO och bild.
  • Arbetat som lärare sedan: 1994.

Relaterat

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Praxischock. I vilka yrken mer än läraryrket pratar man om en sådan? Sven-Erik Hansén, professor emeritus i tillämpad pedagogik vid Åbo Akademi och med lång erfarenhet av lärarutbildningarna i Norden, menar att hur väl lärarutbildningen än försöker förbereda studenterna för sitt kommande yrke så är det något helt annat när man väl står där, ensam i klassrummet. Läraryrket är ett högplatåyrke, säger han, ett yrke utan startbana. 

Men ställer man frågan till studenter och handledare vid lärarutbildningen i Kalmar om hur väl just deras utbildning förbereder studenterna för yrket får man tvärtom svaret: Mycket! 

– Ja, jag känner mig förberedd. Jag tycker att jag har koll på mitt kommande yrke. Först och främst eftersom vi i så hög utsträckning fått ta del av hur det verkligen är ute i verksamheterna, säger Wiktoria Kasek, som i dagarna tar emot sina första alldeles egna elever. 

I juni tog hon tillsammans med 13 kurs-are examen från första omgången av den verksamhetsintegrerade inriktningen (VI-profilen) på lärarutbildningen vid Linné-universitetets filial i Kalmar. Två dagar i veckan, varannan vecka från dag ett, har de under hela utbildningen varit på plats ute i skolan. 

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har de precis som alla andra. Tiden till de så kallade VI-dagarna tas i stället från de teoretiska kurserna. 

Sammantaget är VI-studenterna ute i ”verkligheten” dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning.

– Tanken är att vi ska ta med oss det vi lär oss i universitetskurserna ut i skolan och pröva det där och sen tar man med det tillbaka till universitetet igen. Sen har väl det sett lite olika ut beroende på vem som hållit i kursen på universitetet, säger Wiktoria Kasek. 

I början handlade det mycket om att observera, allt eftersom blev de mer och mer delaktiga i klassrummet. 

De blivande lärarna är ute på en och samma skola ett helt läsår där de genomför både VI-dagar och VFU och hinner därmed lära känna eleverna väl. Sen byter man. Totalt fyra skolor hinns med och det finns en uttalad tanke om att det ska vara både stora och små skolor, i staden och på landsbygden. 

Vi har ju varit lite av försökskaniner.

Att studenterna hela tiden har kontakt med pedagogerna ute på golvet är den stora poängen med VI-profilen, säger Cecilia von Walden, mellanstadielärare på Sjöängsskolan, och en av dem som handlett lärarstudenterna. 

– Här får de koppla sina teoretiska studier till verkligheten. Ibland förstår man som student inte det man läst förrän man faktiskt står i klassrummet. Vissa saker måste mogna, det här är ett hantverk. Så kopplingen mellan teori och praktik är väldigt viktig. Jag tror också att det är viktigt att låta studenterna arbeta i klassrummet så att de verkligen får känna på vad yrket är. Det är absolut största fördelen, säger Cecilia von Walden och tillägger:

– En del hoppade av ganska tidigt eftersom de kände att det här yrket inte var något för dem. Det kan man också upptäckta tidigt med det här upplägget, så att man inte läser i fyra år och sen känner: nej, det här blev fel.  

Bristen på koppling mellan teori och praktik brukar vara en stående punkt i den återkommande kritiken mot lärarutbildningen generellt. När Skolvärlden i fjol träffade tre lärarstudenter i Uppsala gick det som en röd tråd genom samtalet. ”Mycket av det vi gör är inte förankrat i vårt framtida yrke”, ”Jag har nu läst i tre år. Två veckor har jag varit på en skola, that’s it”. De uttryckte också en önskan om mer VFU eller att få följa en lärare under en längre tid. 

Wiktoria Kasek menar att VI-utbildningen i Kalmar kan ses som ett svar på Uppsalastudenternas önskningar. 

Finns det inga baksidor? 

– Vi har ju varit lite av försökskaniner så allt har inte varit perfekt. Det har fungerat lite olika bra beroende på hur insatta universitetslärarna varit. Alla lärare har inte haft koll och har inte alltid vetat om att vi gått den här profilen, säger hon. 

Linnéuniversitetet har lärarutbildningar på två orter, förutom den i Kalmar finns en i Växjö. Båda följer samma läroplan men det är bara i Kalmar man har VI-dagar. 

– Vi har alltså läst samma sak men ska dessutom ut i skolan. Det har inte alltid funkat smidigt, men det har löst sig. 

En förändring Wiktoria Kasek önskar är att VI-dagarna ska bli obligatoriska. Det har de inte varit, av praktiska skäl, samtidigt som det finns en förväntan om att man ska genomföra dem. 

– Och det vill man ju, men det har ställt till det ibland när det krockat med annat. Men för mig har VI-dagarna varit prio ett. Det är där man lär sig. 

Det är verkligen win win.

Cecilia von Walden som varit handledare även tidigare, när studenterna bara hade VFU, menar att hon har mer kontakt med universitetslärarna nu. Handledarna blir erbjudna några heldagar per läsår på universitetet för att hålla sig ajour med dagens lärarutbildning. De här dagarna tar studenterna hand om klasserna medan handledarna får fortbildning i sina ämnen, ett tack från universitetets sida.

– Det är verkligen win win. Vi har fått fördjupningar i våra ämnen som varit mycket värdefull, säger hon. 

Sett till din arbetsbörda som lärare – innebär handledningen mer jobb? 

– Det är absolut mer jobb. Du ska handleda, du ska lotsa. Från dag ett ska jag finnas med. Studenterna måste få pröva sina vingar men samtidigt är det jag som handledare som ska lära ut hantverket och finnas som ett stöd med all min erfarenhet och kunskap. Det är jag som har ansvaret och det tar tid vid sidan av allt annat jag måste göra. Jag är inte heller den som tycker man kan handleda en gång i veckan utan det måste ske varje dag när det är nytt och fräscht.

– Men det är så roligt. Jag blir hela tiden upplyft av nya saker och jag får större krav på mig att läsa forskning och kurslitteratur. Och det är fantastiskt när det fungerar och studenten blir som en extra kollega i klassrummet.

Under den allra sista VFU:n genomfördes ett så kallat klassövertagande. Wiktoria Kasek säger att det var det bästa av allt. 

– Under två veckor i våras tog jag över allting. Jag var som en klasslärare, jag tog alla föräldrasamtal, alla konflikter, möten, ja precis allt. Då går det inte att luta sig mot sin handledare. Det är den stora fördelen med vårt upplägg, att vi är ute hela tiden under lång tid och sedan fångas det upp i den här klassövertagningen. Det gav så mycket och jag kände att jag har koll på allt, det var jättebra. 

Både Wiktoria Kasek och Cecilia von Walden återkommer till att man kan se utbildningen som en enda lång anställningsintervju. En bekräftelse på att det fungerat fick de nyligen av en rektor som stod i beredskap att anställa två av VI-studenterna och som tyckte att det vid anställningsintervjun var ”som att prata med en erfaren lärare”.

– Det var kul att höra, förstås. De har tagit del av så mycket, föräldramöten, utvecklingssamtal, konfliktlösning, alla dokument, sådant som många andra nyexaminerade lärare knappt sett. Vi har känt behovet av en sådan här utbildning länge och jag är så glad över att den äntligen blivit av, säger Cecilia von Walden. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

Annons
Annons

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Lärares arbetstid

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Arbetstid

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

Arbetstid

15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
– Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

Annons
Annons

Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

Debatt

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

Kommentera
Annons

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Reportage + Grafik

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Lärarbrist

I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
– Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

Här är statusen för moderna språk hög

Moderna språk

Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
– I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

Den fria läsningen kan bli en social hävstång

Debatt

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

Kommentera

Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

Likvärdighet

Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
– Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Reportage

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

Unik lärardom: Förälder fälls för hot mot tjänsteman

Arbetsmiljö

Föräldern skickade hotfulla sms och mejl till läraren. Nu fälls hon för hot mot tjänsteman i hovrätten. 
– Det är en extremt ovanlig dom, säger Kristina Rollbäck som är chefsjurist på Lärarnas Riksförbund. 

Lärare efter rektorns lön- och betygsmejl: ”Alarmerande”

Lön

Efter sitt medarbetarsamtal fick läraren Christian Jensen ett mejl från sin rektor som kopplade hans betygssättning till löneförhöjning.
– Jag blev förvånad och uppgiven att det kom från just rektorshåll, säger Christian Jensen.

Krav: Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare

Syv

Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare och sätt ett maxtak för antal elever per vägledare. Det föreslår Lärarnas Riksförbunds studerandeförening och Sveriges elevråd SVEA för att höja yrkets status.

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Roger Haddad (L): Permanenta Lärarlyftet för fler behöriga lärare

Debatt

”Den absolut viktigaste faktorn för att vända skolans resultat är lärarkompetensen, därför kommer vi nu agera i riksdagen för att hitta en lösning för att behålla Lärarlyftet”, skriver Roger Haddad, (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott. 

Kommentera

Läspedagogen: Så ökade vi elevernas läsflyt

Läsning

På Ljuraskolan i Norrköping testar man regelbundet eleverna för att säkerställa läskunskaperna – och satsningen har gett resultat. 
– Samtliga elever har ökat sitt läsflyt, säger Jenny Borovszky Axelsson, läspedagog på skolan.

 

Skolverkets råd om bedömning

Lärare hyllar Skolverkets nya råd om betyg och betygssättning

Betyg

Skolverket har släppt nya allmänna råd om betyg och betygssättning. En viktig markering om den riktning man vill att skolan ska ta framöver, menar läraren Nicklas Mörk.
 

 

Jonas Vlachos kritisk mot nya råden: Verkningslöst

Likvärdighet 

Skolverket hoppas att de nya allmänna råden om betyg och betygssättning ska leda till att betygen ska bli rättvisande och likvärdiga. Men Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, menar att det omöjligt kommer att leda till ökad likvärdighet i betygssättningen.

Kornhall: Ett stort fall framåt, Skolverket!

Bedömning

”Skolverkets nya allmänna råd visar på en tydlig kursändring hos Skolverket, som jag välkomnar”, skriver Per Kornhall.

Tack, Skolverket – en guldgruva för oss som lidit under matrisernas tyranni

Debatt

”Skolverkets text visar sig vara inte bara en hyllning till den professionelle läraren, utan också en guldgruva för oss som lidit svårt under matrisernas tyranni”, skriver läraren Gunnar Hyltegren.

Kommentera

Skolor brister i undervisningen om källkritik

Granskning

Undervisning i källkritik är otillräcklig på flera skolor i landet. Det framgår i en ny granskning av Skolinspektionen. 
– Flera resultat var överraskande, säger Roger Thuring, projektledare för granskningen.

Läraren: Så lär jag eleverna programmering utan datorer

Programmering

Med hjälp av problemlösningssamtal och enkla koder kan elever lära sig programmering – utan några datorer. Det menar lärare Monika Helgesson som i stället undervisar i programmering utifrån fiktiva ramberättelser.

De är vinnare av Helgepriset

Helgepriset

Fyra gymnasielärare från Uppsala är några av pristagarna som tilldelats Sveriges största lärarpris, Helgepriset 2018. Lärarna belönas med 125 000 kronor för sina pedagogiska idéer inom kemiundervisningen.
– Det känns jätteroligt, säger kemiläraren Robin Löfgren.

Så skapar du ett aktivt matematikklassrum

Matematik

Läraren och läromedelsförfattaren Åsa Brorsson tipsar under Skolforum om hur du bedriver en matematikundervisning som engagerar alla – även de osäkra.

Speciallärare tog hem årets Guldäpple

Prisad lärargärning

Maria Glawe är speciallärare med inriktning på språk-, läs-, och skrivutveckling. Nu belönas hon med lärarpriset Guldäpplet, bland annat för sina innovativa samarbetsprojekt.
– IT ger fantastiska möjligheter att jobba kreativt och inkluderande, säger hon.

Lärare och författare

Björn Ranelid om undervisning och att skriva böcker: Det finns en likhet

Böcker

Ligger det nära till hands att just lärare drömmer om att bli författare? Björn Ranelid började sin bana som lärare och ser flera likheter mellan att undervisa och skriva böcker:
– Det krävs att man har bildning och beläsenhet – och en noggrannhet med det du säger och skriver, säger han.

Bengt om sin bok: ”Mina kollegor känner säkert igen saker som hänt”

Böcker

För grundskolläraren Bengt Nyman var det självklart att låta sin bok ”Beethoven suger!” utspela sig i skolans värld. 
– Det är en värld jag kan och det kändes kul att få skildra den.

Mattias är lärare och författare: ”Jag har ett drömläge”

Böcker

Mattias Edvardsson älskar att undervisa och vill inte ge upp sitt lärarjobb trots flera utgivna böcker.
– Kombinationen av att både skriva och undervisa är ett drömläge. 

Lotta: ”Många lärare drömmer om att skriva”

Böcker

När läraren Lotta Fagerholm skrev sin bok kunde hon äntligen gå på djupet i sina undervisningsämnen. 
Och hon ser flera likheter mellan läraryrket och rollen som författare.

Lärarnas arbetsmiljö förbättrades med klassmentorer

Arbetsmiljö

Satsningen på klassmentorer har stärkt lärarnas arbetssituation på Norrängsskolan. Nu vittnar personalen om bättre arbetsmiljö, mer tid till återhämtning och mindre stress.

Arbetsmiljö

Skyddsstopp på skola efter knivhot mot lärare

Arbetsmiljö

Två elever har vid upprepade tillfällen misshandlat och hotat lärarna på Grindskolan i Norrtälje. Nu har huvudskyddsombudet på skolan lagt ett skyddsstopp efter att en av lärarna knivhotats.

 

Oenigt mellan fack och kommun efter skyddsstopp på skola

Arbetsmiljö

Efter att en elev knivhotat en lärare på en skola i Norrtälje valde huvudskyddsombudet att lägga ett skyddsstopp – och eleven stängdes av under en vecka. Nu råder det oenighet mellan fack och förvaltning om huruvida fallet har hanterats korrekt eller inte.

Lärarna i kläm när Täby sparar på skolan

Arbetsmiljö

Täby kommun gör miljonbesparingar på skolan och nu varnar facket för att lärarnas arbetssituation inte är hållbar.
– Många har slutat som en konsekvens av det här. Politikerna måste höja skolpengen, säger Lasse Gottfriedz på Lärarnas riksförbund.

Steinberg: Förstå budskapet bakom metoden

Debatt

”Metoder blir populära och sprider sig, sedan kommer kritiken om brist på vetenskapliga bevis och så småningom går man vidare till nästa trend”. John Steinberg skriver om vad pedagoger bör beakta när trender och nya metoder kommer.

Kommentera

Gustav Fridolin lämnar politiken – återvänder till att undervisa

Politik

Efter åtta år som språkrör för Miljöpartiet och fyra år som utbildningsminister meddelar Gustav Fridolin att han fått nog.
– Jag ska undervisa igen, säger han till Skolvärlden.

”Arbetsbelastningen är inte acceptabel i läraryrket”

Arbetsmiljö

Lars Santelius, huvudskyddsombud på LR Stockholm, firar skyddsombudens dag genom att arbeta och lyfta arbetsmiljö-frågor för lärare och syv.

Efter SKL-avtalet: Lärarna får slita när kommunen skär i skolan

Arbetsmiljö

I kommunernas nya avtal med lärarfacken utlovas krafttag i arbetsmiljöarbetet. Men i Norrköping tvingas lärarna nu täcka upp för 150 bortskurna tjänster.

OECD: Inga skolsystem är likvärdiga

Forskning

Ditt postnummer avgör kvaliteten på din utbildning, enligt en ny OECD-rapport. Och Sverige ligger bitvis under genomsnittet.
– Det är ett stort nederlag, säger Svante Tideman på LR.

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket om förändringsarbetet: ”Lärarnas synpunkter väger tungt”

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har inlett förarbetet inför kommande revideringar av kurs- och ämnesplanerna. Nu uppmanas lärare att lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar – och intresset har varit stort.

 

Lärare oroas inför revideringsarbetet: Skolverket måste lyssna på oss

Kurs- och ämnesplaner

Läraren Filippa Mannerheim vill se en förändring inom svenskämnet och har därför lämnat synpunkter på kurs- och ämnesplanerna till Skolverket. Samtidigt oroas hon över att lärarnas anmärkningar inte tas på allvar.

Kommunen gav 120 lärare utbildning i syv

Syv

Med syftet att öka elevernas studiemotivation har Smedjebackens alla lärare utbildats i studie- och yrkesvägledning.
– Att alla lärare skulle utbildas var skönt att höra, säger studie- och yrkesvägledaren Helena Reichbauer.

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons