Annons
För tre år sedan blev Elina Halvarsson klar som lärare i samhällskunskap och historia. Hon fick en tuff start. Foto: Petra Älvstrand

Så klarade Elina praxischocken

Publicerad 16 augusti 2017

Fakta

Ta rätt beslut i klassrummet

  • Som lärare står du inför utmaningen att ta hundratals beslut före, under och efter varje lektion. Det handlar om allt från hur du hälsar, möblerar och inleder, var du står i rummet till vilket material, vilken metod och vilken struktur du använder och hur du disponerar tiden.
  • John Steinberg, fil. dr i pedagogik, föreläsare och författare, har skrivit boken ”Fyrtio minuter, hundratals beslut”. I Skolvärldens webb-tv-intervju ger han tips och handfasta råd hur du som lärare lyckas med det i klassrummet.
  • Här kan du se John Steinbergs tips och råd.

Relaterat

Många nya lärare upplever den så kallade ”praxischocken”. Men hur är det – och hur går man vidare?
Skolvärlden har träffat Elina Halvarsson som fick en tuff start när hon efterträdde en populär högstadielärare.

– Vilka är det egentligen som syns i medierna? Och vilka grupper syns sällan, kanske inte alls?

Händer sträcks upp i luften, några viskar. 

Det är lektion i samhällskunskap på ekonomiprogrammet på Luleå gymnasium. 

Det är en av läsårets sista lektioner och trots att sommarlovet hägrar för eleverna är det bra fart på diskussionen. Läraren Elina Halvarsson rör sig runt i klassrummet, lyssnar och deltar i diskussionen där det behövs. 

– Jag känner mig hemma i klassrummet. Jag tycker att det är roligt att gå till jobbet, säger hon.

Så har det inte alltid varit. För tre år sedan blev Elina Halvarsson klar som lärare i samhällskunskap och historia. Efter fem års studier var det äntligen dags att ge sig ut i verkligheten, att undervisa på riktigt. Elina Halvarsson såg fram emot det. 

Det var många tårar det året.

Första anhalten på lärarbanan blev en högstadieskola i Älvsbyn i Norrbotten. Under studietiden hade hon många gånger hört talas om den så kallade praxis-chocken, den som sägs drabba många nya lärare. Hon kände sig väl förberedd efter studierna och inställd på att det kunde bli tufft. 

Lik förbaskat stod Elina Halvarsson och grät framför spegeln efter någon vecka. 

– Det var mycket tårar, det var många tårar det året, säger hon och skrattar lite åt minnet. 

Att vara ny på jobbet, att praktiskt utöva det som lärts in teoretiskt är svårt och ovant i de flesta yrken. Men kanske är det än mer komplicerat för lärare, resonerar Elina Halvarsson. 

– Som lärare har man inte bara en chef och kollegor att förhålla sig till, det är även elever och föräldrar som ställer krav. Man ska leverera varje dag.  

På högstadieskolan i Älvsbyn gick det mesta fel till en början. Så kändes det åtminstone för Elina Halvarsson. Det var stökigt i klassrummet och allmänt rörigt. 

– Jag kom efter en lärare som var väldigt omtyckt. Vi var på många sätt varandras motsatser. Han var lång och skäggig och jag en liten tjej. Redan där var jag annorlunda, berättar Elina Halvarsson. 

Eleverna jämförde henne ständigt med den saknade företrädaren. Ofta med ungdomars brutala uppriktighet. 

– Jag fick hela tiden höra att så gjorde inte deras gamla lärare. I slutet av nian var det med glimten i ögat, men i början var det fullaste allvar. Man känner sig ganska värdelös då. Jag förstår att de saknade någon som de tyckt väldigt mycket om.

Att företrädaren abrupt hade lämnat läraryrket gjorde inte saken lättare. Tid som borde gått till att planera terminen fick läggas på att rensa upp i det ostädade klassrummet. Det saknades dokumentation både om de enskilda elevernas kunskaper och om vad klassen gjort som helhet.

– Jag hade bara betygen att gå på och visste inte hur långt klassen hade hunnit, säger Elina Halvarsson. 

Lärarkollegorna var till stort stöd under den första tiden. Det var inga problem att ta del av kollegornas planering och som ny lärare fick hon massor  av material som kunde behövas i undervisningen. 

– Samtidigt är det svårt att undervisa med någon annans material. Jag visste ju inte vad han brukade säga i klassrummet, säger Elina Halvarsson.

Jag bestämde mig för att ta allt med en klackspark.

Hon fick också mängder av tips om hur hon skulle agera för att få ordning i klassrummet. Råden var dock inte helt samstämmiga. Någon tyckte att Elina skulle vara jättesträng, en annan berättade om kollega som aldrig log före höstlovet. 

– Jag testade några av de där tipsen. Men det gick inte. Det blev så mycket konflikter, säger Elina Halvarsson. 

Efter den första terminen, när självförtroendet fått sig en rejäl törn, analyserade Elina situationen. 

Slutsatsen blev att enbart försöka förändra det som hon kunde påverka. Att ändra på en hel klass är stört omöjligt. 

Så Elina Halvarsson utgick från sig själv.  Det första beslutet blev att lägga ännu mer kraft på planerings-tiden. Hon bestämde sig för att inte oroa sig så mycket för lektionerna, men se till att alltid ha med sig roliga planeringar dit. Sedan insåg Elina att den stränga stilen inte passade henne. 

– Mina äldre kollegor tyckte att eleverna skulle ha respekt för mig bara för att jag är lärare. Men när jag pratade respekt med eleverna tyckte de respekt är något som man förtjänar. Jag kände att jag stod närmare eleverna än mina kollegor i den frågan, berättar Elina Halvarsson. 

Resultatet blev att hon gick till lektionerna med en annan attityd. 

– Jag bestämde mig för att ta allt med en klackspark och charma ihjäl dem, berättar hon.

Då gick det bättre. Allt stök försvann inte som i ett trollslag, men efterhand blev det lugnare och konflikterna blev färre. 

– När jag inte tog alla konflikter fanns det inte längre något att göra uppror mot, säger Elina Halvarsson. 

Det gäller att ”ta rummet” och ha tempo.

Enligt skolutvecklaren John Steinberg, som skrivit flera böcker om ledarskap i klassrummet, gjorde Elina Halvarsson helt rätt. Man ska inte jaga upp sig om eleverna varit stökiga, utan fokusera på sig själv.

Planering är otroligt viktigt, menar han.

– Det är alltid lättare att få eleverna att lyssna om man är väl förberedd och om allt material är på plats. Sen gäller det att ”ta rummet” och ha tempo, säger John Steinberg.

Att fånga uppmärksamheten hos en grupp 14-åringar är svårt. Därför ska en lärare, menar John Steinberg, se sig som en artist. 

Det är inte bara viktigt vad som sägs på lektionen, utan också hur det sägs. Att använda konstpauser och gester som till vardags skulle betraktas som överdrivna är inget en lärare ska skygga för. 

– Hur man använder kroppen, blicken, gester och vilken position man tar i rummet är väldigt viktigt, säger han. 

Elina Halvarsson håller med om att en lärare till viss del måste spela en roll. Samtidigt är hon tveksam till alla råd nya lärare får om hur de ska agera. 

– Nånstans måste man vara sig själv. Annars går det inte.  

Därför är hon tveksam till att ge alltför detaljerade råd till andra nya lärare. För det som fungerar för en lärare behöver inte vara rätt för en annan. 

– Jag tror att man måste våga prata om sina misslyckanden. Och testa och utvärdera. Hela tiden testa och utvärdera. Det tror jag är grunden. 

Efter tre år i yrket trivs Elina Halvarsson utmärkt som lärare. För hennes del tog det lite mer än ett år att komma in i jobbet. 

Nya lärare behöver mer planeringstid.

Den första chocken skulle kunna lindras om arbetsgivarna tog ett större ansvar när en nyutexaminerad lärare rekryteras. Elina Halvarsson efterlyser mer långsiktighet från arbetsgivarna. Om en ny lärare får lite mer uppbackning av skolledningen i början kan personen utvecklas och bli en riktigt bra lärare om några år. 

– Anställer man någon som är nyexad måste man vara beredd att kompromissa. Första året måste man vara beredd att tänka till lite så att nya lärare inte ger upp efter ett halvår, säger Elina Halvarsson. 

En väg skulle kunna vara att nya lärare inte ska behöva ha full undervisningstid. Nya lärare behöver mer planeringstid, menar Elina Halvarsson. 

– Det är jättestor skillnad på en som jobbat i 15 år och den som inte jobbat alls. Som ny har man ingen erfarenhet att falla tillbaka på, säger hon.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

En kurs kan avgöra gymnasieexamen: ”100 poäng ska vara 100 timmar”

Undersökning

Många elever som inte tar gymnasieexamen stupar på målsnöret och saknar betyg i en kurs. Det visar en undersökning från Skolverket.
– Eleverna måste få sin garanterade undervisningstid. 100 poäng ska motsvara 100 timmar. Så ser det inte ut idag, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons

”Satsningen skapar splittring i lärarkåren”

Lön

Lärarlönelyftet har gjort att lärarnas lönenivå har stigit. Men lönesatsningen har även skapat splittringar i lärarkåren. Det visar en ny rapport från Riksrevisionen.

Annons

Så jobbar specialpedagogen med Karlstadmodellen

Specialpedagogik

Specialpedagogen Marie Sundgren använder sig framgångsrikt av Karlstadmodellen tillsammans med sina elever. En modell som har gjort att alla barn, oavsett hinder, får en plats i skolan.
– Det har gjort att de som ingen trodde skulle kunna genomföra ett nationellt prov gjorde det, säger hon.

 

Särskilt stöd eller extra anpassningar – har du koll?

Specialpedagogik

Vad är extra anpassningar och när blir det särskilt stöd? Det är individuellt, och till att börja med måste skolan se över hur organisationen kring eleven fungerar.
– Se till lärmiljön först, menar SPSM-rådgivaren Lennart Hansson. 

Annons
Annons

Nyhetskollen: Vad hände i helgen?

Börja måndagen med att snabbt få koll på läget i Skolsverige. Här är en sammanställning av vad som hände under helgen.

Annons

Sex punkter för ett bättre föräldramöte

Föräldramöten

Borde föräldramötet skrotas eller fyller det en funktion i skolan? En som är säker på sin sak och som vill behålla föräldramötet är läraren Cecilia Jalkebo.
– Det finns jättemånga anledningar för varför föräldramöten fyller en viktig funktion, säger hon.

Sara Bruun: ”Fyller föräldramöten ens någon funktion?”

Blogg

Sara Bruun om föräldramöten: ”Majoriteten kan tas bort. Det är min åsikt både ur lärar- och föräldraperspektivet.”

Priolistan som ska rädda lärarnas hälsa

Arbetsmiljö

I Lund har fack och arbetsgivare enats om vilka delar av grundskolelärarnas arbete som kan plockas bort när tiden inte räcker till.
Läs listan här.

Flest unga lärare jobbar där de pluggat

Unga lärare

En majoritet av Sveriges unga legitimerade lärare bor i en kommun med lärarutbildning.
– Jag utbildade mig på Örebro universitet och arbetar nu som lärare i engelska på en högstadieskola i Örebro, säger Isac Bergwall, 25.

Grafik: Här bor det flest unga lärare

Grafik

Sambandet mellan hur stor en kommun är och hur många unga lärare det bor i den är tydlig.

Så påverkades undervisningen av tidiga betyg

Avhandling

Större fokus på mätbara kunskaper och mindre möjligheter att anpassa undervisningen. Pedagogikforskaren Ola Strandler har undersökt hur en grupp lärares undervisning påverkades när betyg i sexan infördes.
– Jag ser med viss oro på utvecklingen, säger han.

Här blir stora klasser små

Stora klasser

Högre lärartäthet, klassöverskridande samplanering och täta samarbeten mellan lärare och fritidspedagoger. 
– Ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också, säger lågstadieläraren Dögg Gunnarsdóttir.

”Låt läraren avgöra storleken på klassen”

Stora klasser

Proffstyckare och politiker: bort med tassarna. Det är läraren som ska avgöra elevgruppens storlek för varje moment.
– Det måste finnas utrymme för lärare att välja, och skolans organisation måste möjliggöra det, säger lågstadieläraren Karin Johansson.

Höstbudgeten

Sammanställning: Här är skolsatsningarna i budgeten

Budget

Regeringen har presenterat sin höstbudget – hur investerar man i skolan? Skolvärlden har sammanställt det du behöver veta i regeringens höstbudget som berör skolan och lärarna.

Regeringens lärarsatsning hyllas: ”Jättebra lösning”

Höstbudget

Regeringen anslår nya miljoner i höstbudgeten för att minska lärarbristen. Bland annat läggs stora summor på olika utbildningar för blivande och redan verksamma lärare.

162 miljoner till gymnasieskolan

Gymnasieskolan

Regeringen satsar 162 miljoner kronor på gymnasieskolan nästa år. 83 miljoner går till att stärka yrkesprogrammen och locka fler till jobbet som yrkeslärare.

Efter regeringens beslut: ”Viktigt för arbetsmiljön”

Nationella prov

Regeringen har beslutat att de nationella proven ska digitaliseras och resultaten ska väga tyngre vid betygssättningen.
– Det är bra att det blir ett tydligt syfte med de nationella proven, säger Åsa Fahlén.

Sex miljarder till skolor i utsatta områden

Budget

Regeringen föreslår ett tillskott på sex miljarder till skolan i budgeten för att bryta ojämlikheten i skolsystemet.
– Det är den viktigaste dagen i mitt politiska liv, säger Gustav Fridolin. 

Så får du bättre digital arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Allt fler av lärarnas arbetsuppgifter görs digitalt, men den digitala arbetsmiljön på skolorna behöver bli bättre.
– Börja med att göra en IT-skyddsrond, föreslår läraren Helena Kvarnsell.

Skolverket: Friskolor lägger mindre pengar på löner

Siffror

Ny statistik från Skolverket visar att friskolor har lägre genomsnittliga kostnader för löner än kommunala, både i grundskolan och på gymnasiet.
– Vill de vara med i matchen är det upp till bevis nu, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

”Friskolorna har inte varit lönedrivande”

Replik.

”Ulla Hamilton glömmer att nämna en fråga som är utomordentligt viktig”, skriver Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm, och Magnus Ekblom, lärare i Sjölins gymnasium inom Academedia.

Kommentera

”Det är inte bara högst lön som lockar”

Slutreplik

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, skriver i en slutreplik: ”I valet mellan högst löner och bättre verksamhet är det trots allt bättre verksamhet som också kommer eleverna till del.”

Kommentera

Lösningen på lärarbristen i Malmö kan vara lagbrott

I Malmö vill grundskoleförvaltningen anställa lärare utan legitimation för att lösa lärarbristen. Nu ska Skolverket undersöka om det är ett lagbrott.
– Utbildade lärare är en framgångsfaktor för elevernas resultat, säger Sara Svanlund på LR.

Granskning: Arbetsmiljö

Stoppa (tids)tjuven!

Arbetsmiljö

Trots löften om motsatsen, ökar arbetsbelastningen på skolorna. Tidstjuvarna är många och flera arbetsuppgifter skulle gå att rationalisera bort.
– Mycket av arbetstiden går åt till sådant som inte har med undervisningen att göra. Läraruppdraget måste renodlas, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Läraren: De här uppgifterna kan tas bort

Tid.

En del av lärarnas arbetsuppgifter är helt onödiga och kan tas bort utan att undervisningen eller elevernas resultat försämras. Det menar läraren och författaren Johan Alm.

”Lärare behöver visa att de är professionella”

Intervju

Som ny generaldirektör för Skolverket vill Peter Fredriksson öka dialogen med lärarna. 
I en intervju med Skolvärlden förklarar han fördelen med att ha 30 års erfarenhet från skolans värld och vad han själv, som lärare, saknade från Skolverket.

Guldäpplet-vinnaren: ”Därför använder jag ny digital teknik”

WEBB-TV

I Guldäpplet-vinnaren Jonas Halls klassrum tar datorer, robotar och andra digitala verktyg plats för att stimulera elevernas kreativitet och höja nivån på undervisningen.

Tusentals kronor lägre lön på friskolor

Lön

Det skiljer tusenlappar i månadslön mellan lärare inom de stora friskolekoncernerna och offentligt anställda lärare. Det visar Lärarnas Riksförbunds egna siffror.

Högre lön? Då måste de undervisa mer

Lön

Högre lön till lärare som accepterar mer undervisningstid. Det genomförs nu i Uppsala och facket rasar.
– Verklighetsfrånvänt och rent hälsofarligt, säger Katarina Reineck, LR Uppsala.

OECD-rapport

OECD: Lärarlönelyftet är en bra reform

OECD

De svenska lärarlönerna släpar fortfarande efter internationellt, enligt en ny OECD-rapport. Ingångslönerna är goda, men efter en längre tid i yrket halkar lärarna efter. Räddning enligt OECD? Den statliga satsningen Lärarlönelyftet.

Färre undervisningstimmar i svensk skola

OECD

Svenska elever får färre timmar med läraren än i många andra OECD-länder. Det visar en färsk rapport. 

Lön

Ny lönerankning: Här tjänar lärarna mest

Lön

Även om lärarna i Stockholmsområdet tjänar mest, är inte storstadsregion eller stor kommun detsamma som höga lärarlöner. 
En ny undersökning av lärarnas löner visar skillnaderna mellan kön, ålder och geografiskt läge.

Statistik: Så mycket tjänar förstelärarna

Statistik

Vilken generation tillhör de som tjänar mest, vilket län jobbar de i, och för vilken huvudman? Här hittar du svaren.

Försteläraren som tjänar mest: En rektor

Lön

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en rektor. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner. 

Läraren Yvonne prisad på Skolans dag

Skolans dag

Yvonne Romarker har i 38 år stöttat och undervisat sina elever genom högstadiet på Skansenskolan i Mörbylånga kommun.
Under Skolans dag prisades hon som årets lärarhjälte.
– Fantastiskt. Jag är en otroligt stolt lärare, säger hon.

Forskning: Diagnoser riskerar lägga skolans problem på eleven

NPF

Elevers diagnoser tenderar att förklara oro och stök i skolan – snarare än skolmiljö, det sociala klimatet eller hemförhållanden. Det visar en forskningsstudie från Göteborgs universitet.
– Det finns en risk att man fastnar i diagnosen, kanske behöver eleven ett annat typ av stöd, säger docent Ylva Odenberg.

Kommunpolitikern: Behöver mer pengar för lärarlöner

Det är nya tider och kommunerna måste helt enkelt förstå att lärarlöner är en större post i budgeten än tidigare.
– Jag kan inte se någon annan lösning, säger kommunpolitikern Maria Bronelius (C).

Forskande lärare ska höja digitala kompetensen

Yrkesverksamma lärare ska under initiativet FUNDIG forska på halvtid om undervisningens digitalisering, samtidigt som de fortsätter med det pedagogiska arbetet i klassrummet.
– Ett jätteviktigt projekt och en kombination vi tror mycket på, säger Jorryt van Bommel, föreståndare för projektet.

Ett år kvar till valet

Så tycker väljarna om partiernas skolpolitik

Den 9 september nästa år går Sverige till val. En av de tre viktigaste frågorna handlar om skolan.
Hur ser det egentligen ut bland väljarna när det kommer till förtroende för riksdagspartiernas skolpolitik?

...och det här lovar partierna om skolan

Hur står partierna om det skulle vara val i dag? För Skolvärlden förklarar riksdagspartierna vad de skulle göra för skolan om de sitter i regeringen om ett år. Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar och analyserar politikernas svar.

Lärare: skolpeng minskar elevernas kunskaper

Vinstdrivande skolföretag leder till glädjebetyg och på sikt sänker det elevernas kunskaper. Det menar elva lärare som känner en press att godkänna alla elever i sin vardag.
–  Riskkapitalägda skolor och aktiebolagsskolor måste bort, säger Magnus Ekblom, gymnasielärare inom Academedia.

Yrkesprogrammen ska ge behörighet till högskolan

Gymnasiet

Högskolebehörighet ska vara standard på yrkesprogrammen, och alla som går ett nationellt program ska läsa ett estetiskt ämne, föreslår regeringen.

Högstadieelever ska bli bättre på att läsa

Läsprojekt

Högstadieelevernas läsförståelse på Stenhammarskolan i Flen är alldeles för låg.
Ett nytt projekt ska ändra på det – och förhoppningsvis höja betygen.

Förslag: Ska bli billigare att vara med i facket

Förslag

Det kommer att bli billigare att vara med i facket. Regeringen och Vänsterpartiet har kommit överens om att återinföra avdragsrätten för fackföreningsavgift.

Regeringens miljardsatsning

Regeringen gör miljardsatsning på vuxenutbildning

Vuxenutbildningen 

Regeringen satsar 4,3 miljarder på jobb och utbildning. Bland annat innehåller satsningen 18 000 nya utbildningsplatser inom vuxenutbildningen nästa år.

Trots nya miljarderna – satsningen väcker oro

Utbildning

Regeringen miljardsatsar på jobb och utbildning. Lärarnas Riksförbund välkomnar beskedet men oroas samtidigt över satsningen.

Förtroendet för skolmyndigheterna: Botten

Undersökning

Skolverket och Skolinspektionen ligger i botten när svenskarna rankar sitt anseende för Sveriges myndigheter, det visar en Sifo-undersökning.
– Det är naturligtvis inte bra, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Sveriges bästa lärare korade

Gala

Nu har Sveriges elever sagt sitt. På Lärargalan avgjordes vem som är Sveriges bästa lärare.
– Jag är jättestolt, jag känner mig verkligen hedrad, säger högstadieläraren Vedran Maras.

8 av 10 mattelärare osäkra på att lära ut programmering

Kompetensutveckling

Sju av tio högstadielärare i matematik saknar utbildning i programmering. Och åtta av tio mattelärare på högstadiet känner sig osäkra inför att undervisa i ämnet.
Det visar en undersökning från Lärarnas Riksförbund.

”Vägledning sker inte bara på kontoret”

Debatt

Studie- och yrkesvägledaren Victor Kaustinen om värdet av att bygga relationer: ”För att vi ska veta vilka verktyg eleverna behöver måste vi lära känna dem och skapa relationer och det går inte att göra enbart på kontoret”, skriver han.

Kommentera

Forskningsprojekt ska ta reda på vad som får elever att må bra

Hälsosamtal

Nu ska ett forskningsprojekt i Norrbotten ta reda på vad som gör att elever mår bra.
– Vi vet att det är viktigt att må bra för att kunna lära, säger Catrine Kostenius, professor i hälsovetenskap.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons