Annons
Jan-Eric Gustafsson, ordförande för Skolkommissionen.
Jan-Eric Gustafsson, ordförande för Skolkommissionen.

Experterna: Så kan vi minska skolgapet

Publicerad 10 januari 2017

Fakta

EU-ländernas Pisa-resultat

Plus Island och Norge

Naturvetenskap

Estland     534

Finland     531

Slovenien     513

Nederländerna     509

Storbritannien      509

Tyskland     509

Irland     503

Belgien     502

Danmark     502

Polen     501

Portugal     501

Norge    498

Frankrike     495

Österrike     495

Spanien     493

Sverige     493

Tjeckien     493

Lettland     490

Luxemburg     483

Italien     481

Ungern     477

Bulgarien     446

Kroatien     475

Litauen     475

Island    473

Malta     465

Slovakien     461

Grekland     455

Rumänien     435

Cypern     433

 

Läsförståelse

Finland     526

Irland     521

Estland     519

Norge    513

Tyskland     509

Polen     506

Slovenien     505

Nederländerna     503

Danmark     500

Sverige     500

Belgien     499

Frankrike     499

Portugal     498

Storbritannien      498

Spanien     496

Lettland     488

Kroatien     487

Tjeckien     487

Italien     485

Österrike     485

Island    482

Luxemburg     481

Litauen     472

Ungern     470

Grekland     467

Slovakien     453

Malta     447

Cypern     443

Rumänien     434

Bulgarien     432

    

Matematik

Estland     520

Nederländerna     512

Danmark     511

Finland     511

Slovenien     510

Belgien     507

Tyskland     506

Irland     504

Polen     504

Norge    502

Österrike     497

Sverige     494

Frankrike     493

Portugal     492

Storbritannien      492

Tjeckien     492

Italien     490

Island    488

Luxemburg     486

Spanien     486

Lettland     482

Malta     479

Litauen     478

Ungern     477

Slovakien     475

Kroatien     464

Grekland     454

Rumänien     444

Bulgarien     441

Cypern     437

Relaterat

De svenska Pisa-kurvorna pekar svagt uppåt. Men samtidigt ökar gapet mellan hög- och lågpresterande elever precis som skillnaderna mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund.
– Den sjunkande likvärdigheten är ett stort problem som vi måste gör något åt, säger Jan-Eric Gustafsson, ordförande i Skolkommissionen.

Det var idel glada miner när resultaten för Pisa 2015 presenterades strax före jul. Svenska niondeklassare presterar över OECD-snittet i läsförståelse och på snittet i matematik och natur-vetenskap. Men ska uppgången bli mer än hack i kurvan måste likvärdigheten, enligt OECD, öka.

När Pisa-undersökningarna började år 2000 var Sverige ett av de länder som hade bäst likvärdighet. Så är det inte längre. Jämfört med Pisa 2006 har fem av de sju likvärdighetsindikatorerna försämrats. Ingen har förbättrats.

Gapet mellan hög- och lågpresterande elever och mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund är i dag till och med större i Sverige än OECD-snittet. Detsamma gäller skillnaderna mellan elever med inhemsk och utländsk bakgrund. Även resultatskillnaderna mellan skolor ökar.

– Enligt Pisas sätt att mäta har likvärdigheten i Sverige försämrats på de flesta områdena. Detta är självklart bekymmersamt. Det svenska skolsystemet bygger på principen att det inte ska spela någon roll vad eleven har med sig hemifrån eller vilken skola han/hon går på. Alla elever ska ha möjlighet att lyckas i skolan och skolan har också ett kompensatoriskt uppdrag som ska utjämna elevers olika förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning. Pisa visar också exempel på flera länder som både förbättrat kunskapsresultaten och samtidigt ökat likvärdigheten. Sverige tillhör tyvärr inte de länderna, säger undervisningsrådet Eva Lundgren vid Skolverket som varit svensk projektledare för Pisa.

Vi har en ökande skolsegregation

I vår väntas den statliga Skolkommissionen presentera sina förslag på hur den svenska skolan ska förändras. 

Kommissionens ordförande Jan-Eric Gustafsson, senior professor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, säger att det är utomordentligt allvarligt att likvärdigheten minskar i svensk skola.

– Barnens familjebakgrund, inte minst föräldrarnas utbildningsnivå, har fått en allt större betydelse för skolresultaten. Vi har en ökande skolsegregation. Eleverna sorteras i allt större utsträckning beroende på bakgrund, framför allt utländsk bakgrund.

Vad gör man åt det?

– En viktig del är kompensatorisk fördelning av resurser, det vill säga mer resurser till skolor med mindre gynnsam elevsammansättning. 

Sker det?

– Det finns en svag tendens till att man kompenserar när det gäller pengar. Men tittar man på lärarresursen, som är den viktigaste faktorn i det här sammanhanget, finns det en hel del som pekar på att vi har en antikompensatorisk resursfördelning. De erfarna och framgångsrika lärarna finns i större utsträckning på skolor som har en mer gynnsam elevsammansättning.

Vilken betydelse har det fria skolvalet och framväxten av friskolor?

– Jag tror att man kan fastslå att den starkaste drivkraften bakom sorteringen i skolan är den ökade boendesegregationen. Det fria skolvalet spär på den effekten.

Vad gör man åt detta?

– Det håller vi som bäst på att fundera på inom Skolkommissionen. Ännu har vi inga konkreta förslag, förutom att resursfördelningen måste blir mer kompensatorisk.

De sociala skillnaderna i samhället ökar. Kommer vi att tvingas acceptera att skillnaderna ökar även mellan elever och skolor?

– Nej, det är inget vi ska acceptera. Vi måste försöka att åstadkomma ett trendbrott, att få kurvan att peka neråt.

Det är större skillnader i elevsammansättning mellan skolor

Professor Björn Öckert vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) säger att familjebakgrunden har mycket stor betydelse för elevernas skolresultat.

– Men det verkar inte som om betydelsen har förändrats, åtminstone inte under den tid som vi har studerat som är slutet av 1980-talet fram till 2010.

Har likvärdigheten förändrats? 

– Det beror på hur man mäter likvärdigheten. För att bedöma elevernas familjebakgrund frågar man i Pisa-undersökningarna eleverna om hur länge deras föräldrar har gått i skolan, hur många böcker det finns i deras hem och liknande. Det är frågor som kan vara svåra att svara på och vars innebörd också kan förändras över tid.

– Vi har försökt hitta mer stabila mått på familjebakgrund och studerat hur betygen utvecklas för syskon i samma familj. Med det måttet kan man inte säga att likvärdigheten har försämrats. Den är som den alltid har varit.

Har skillnaderna mellan olika skolor ökat?

– Ja, men vi visar att det enbart beror på ökad skolsegregation, och inte på att skillnaderna i skolkvalitet har ökat. Det är i dag större skillnader i elevsammansättning mellan skolor än tidigare.

Varför då?

– Huvuddelen av skolsegregationen beror på ökad boendesegregation. Men det finns också koppling mellan ökad skolsegregation och expansion av friskolor. I kommuner med många friskolor är det större skolsegregation.

Vad bör man göra om man vill minska skillnaderna och öka likvärdigheten?

– Det finns mycket forskning som visar att allmänna kvalitetshöjande insatser i skolan, till exempel fler lärare och mindre undervisningsgrupper, förbättrar resultat för alla, men allra mest för lågpresterande elever med sämre bakgrund. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

Debatt

Bäst hade varit om alla ensamkommande barn och ungdomar kunde få synas som Ibrahim syntes i tv i lördags. Så kommer det inte att bli, men våra medlemmar ser dem varje dag och säger: ”om ni kunde se vad vi ser, då skulle ni se en massa andra som Ibrahim”, skriver Åsa Fahlén och Heike Erkers i en gemensam debattartikel.

Kommentera
Annons
Annons
Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Ny rapport

Den statliga kommittén ESO riktar kritik mot New Public Management och drar slutsatsen att skolan bör återförstatligas, i en ny rapport om offentlig styrning.

Annons
Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Studiero

Alliansen vill skärpa skollagen så att våldsamma elever snabbt ska kunna stängas av.
– Det är jätteviktigt att offret skyddas vid övergrepp, säger Svante Tideman, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Lärarlönelyftet

Det är dags för omgång två av Lärarlönelyftet. Nu riktar Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, kritik mot lärarfacken och kommunerna för bristande transparens i det lokala lönearbetet.

Annons
Annons
Plugga till lärare – och få betalt

Plugga till lärare – och få betalt

Lärarsatsning

Huvudmännen i Dalaregionen ska pröva ett nytt sätt att rekrytera lärare tillsammans med Högskolan Dalarna. Blivande lärare ska kunna plugga och jobba samtidigt och få lön från huvudmännen.
– Vi måste ta vårt ansvar för lärarrekryteringen, säger Inga-Lena Spansk, grundskolechef i Mora.

Annons
Nivån för låg på språkintroduktion

Nivån för låg på språkintroduktion

Nyanlända

Skolpersonal fokuserar på vad elever på språkintroduktion saknar, i stället för att utveckla deras befintliga kunskaper. Därför tar det lång tid för elever att komma vidare, enligt en ny granskning.
– Mer pengar finns inte. Lärare behöver bättre förutsättningar i stället, säger Anna Kaya, vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Våga vara lärare
Ta tillbaka makten i klassrummet

Ta tillbaka makten i klassrummet

Våga vara lärare

Under de senaste decennierna har lärarnas ställning kontinuerligt försvagats. I dag är det många lärare som känner sig starkt ifrågasatta som yrkespersoner trots att de bara försöker göra sitt jobb.

”Lärarna har redan de verktyg  som behövs”

”Lärarna har redan de verktyg som behövs”

Kommentar

Lärare har ett omfattande tillsynsansvar över sina elever, men också en skyldighet att ingripa mot elever som uppträder stökigt.
– Ibland kan det vara svårt att förena de båda uppgifterna, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck.

Tretton ordningsfrågor

Tretton ordningsfrågor

Lista

Vad får och måste lärare göra för att stoppa ett slagsmål mellan elever? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut vad som gäller.

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Nytt förslag

Regeringen vill att alla som läser till speciallärare ska få lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att bli bättre på att anpassa lärmiljön. Bra, men för lite, tycker specialläraren Maria Björsell.

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Undervisningstid

Undervisningstiden är inte centralt reglerad. Det gör att den kan skilja sig åt mellan lärare och skolor. Gymnasieläraren Torgny Lundström bytte jobb, fick betydligt mindre undervisningstid och tycker att kvaliteten på undervisningen höjts.

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Undervisningstid

Börjar man prata undervisningstid nämner någon strax Kunskapsskolan. Med 27,5 timmars elevtid i veckan sticker man ut. 

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Ojämlik skola

Andelen obehöriga lärare ökar. Över hälften av de lärare som nyanställts under det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen.
Det visar nya siffror från Skolverket.

Skolvärlden i Syrien
”Jag lär dem att IS religion är farlig”

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

 

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Skolutveckling

Brittiska skolutvecklaren David Didau är avsändaren bakom flera kontroversiella budskap. Bland annat menar han att katederundervisning är den enda som fungerar.
– Men många lärare skäms för den, säger han.

Arbetsmiljö
”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Stressforskning

Anna Nyberg forskar på psykisk ohälsa i kontaktyrken. En viktig faktor är balansen mellan vad du ger och vad får tillbaka, säger hon.
–Typisk för lärare och sjuksköterskor är att man har höga krav på sig men lägre grad av belöning. Det bidrar till stress.

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Arbetsmiljö

Alltför stor arbetsbörda, bullriga ljudmiljöer och hot och våld. Enligt Arbetsmiljöverkets treåriga inspektionsinsats är det vanliga arbetsmiljöproblem i skolan.
– Man känner igen mycket av det Arbetsmiljöverket beskriver. Många upplever yrket som mer och mer gränslöst, säger Sten Hagberg, huvudskyddsombud för LR i Varberg.

Flickor väljer bort kommunala skolor

Flickor väljer bort kommunala skolor

Skolval

Flickorna söker sig till friskolor, pojkarna stannar kvar på de kommunala. Nu varnar grundskolenämnden i Västerås för en allt snedare könsfördelning.

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Studiero

En auktoritär lärare gynnar alla, både bråkiga och tysta och duktiga elever. Det menar Linda-Marie Åsberg, lärare i samhällsvetenskap och svenska på högstadiet, som gett sig in i debatten om duktiga flickor.

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Fusket

Nya larm om fusk på högskoleprovet, den här gången via appen Snapchat. Fusket i skolan godkänns ofta i tysthet av lärare och elever, menar forskaren Lars Fonseca.
– Lärare och elever säger att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket, säger han till Skolvärlden.

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Elevhälsa

Bristerna i samverkan mellan elevhälsa, sjukvård och socialtjänst drabbar både elever och lärare. Nu ska samarbetet bli starkare.
– Ju mer tid lärare får för sitt huvuduppdrag, ju mer tid har vi till undervisning, säger Sara Svanlund, LR.

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Lågstadiesatsningen

Den statliga Lågstadiesatsningen bidrog till att drygt 1 300 lärare rekryterades till landets skolor förra läsåret, enligt Skolverket.
Men det har varit svårt att rekrytera. Nästan 205 miljoner kronor av bidraget kommer att gå tillbaka till staten eftersom huvudmännen inte lyckades rekrytera som planerat.

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Nu permanentas antagningstesterna till lärarutbildningen vid Jönköping University.
– På sikt skulle det kunna bidra till att höja kvaliteten på lärarutbildningen, säger Fausto Callegari, utvecklingsledare vid Högskolan för lärande och kommunikation.

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Ny undersökning

Regeringen vill satsa på digitaliseringen av skolan, men nära hälften av lärarstudenterna upplever att de inte förbereds tillräckligt på att bedriva digitaliserad undervisning. Var tredje uppger att digitaliseringen av lärarutbildningen i sig är låg.

L: Slopa F-betyg till nyanlända

L: Slopa F-betyg till nyanlända

Nyhet

Inga F till nyanlända, aktivt skolval för alla och utökad rätt till modersmålsstöd. Det är några av L:s nya förslag, som får både ris och ros av LR och Nationellt centrum för Svenska som andraspråk.

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

Utbildningspolitik

Föräldrar ska inte kunna lägga sig i vad som helst, anser Liberalernas skolpolitiska arbetsgrupp, och vill därför att gränserna ska förtydligas i skollagen.
”Onödigt”, menar Svante Tideman på Lärarnas Riksförbund.

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Lärarassistenter

På Munka folkhögskola blir snart de första eleverna som går utbildningen till lärarassistent färdigutbildade.
– Det behövs fler vuxna på skolorna, och lärarassistenter är en bra lösning, säger Nina Morgin, kursansvarig på skolan.

Brister i lärarstöd visar granskning

Brister i lärarstöd visar granskning

Lärarstöd

Eleverna i årskurs 3 fick inte tillräckligt lärarstöd vid nästan var femte tillfälle när Skolinspektionen granskade helklassundervisning.
– Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Källkritikens dag
Därför blir källan viktigare för lärare

Därför blir källan viktigare för lärare

Källkritik 

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

Källkritik 

Stiftelsen Teskedsorden har sedan 2006 arbetat med en rad olika projekt för att nå barn och unga i skolan och få dem att reflektera över viktiga frågor. En av dessa frågor är källkritik på nätet.

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Avhopp

Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.

Annons
Annons
Annons