Annons

Från forskning till handfasta tips om NPF i klassrummet

Publicerad 22 november 2017

Fakta

Mer om boken:

”Funktionstrappans” fyra steg i boken ”Inkluderingskompetens vid ADHD och autism”.

Steg 1: Förstå autism, ADHD, styrkorna och de 50 nedsatta funktionerna.

Steg 2: Kompensera nedsatta funktioner med rätt stöd och bygg på det som fungerar.

Steg 3: Interagera funktionellt med elever, vårdnadshavare och kolleger.

Steg 4: Excellera med en funktionell verksamhet genom rätt roller, processer och syn på inkludering.

”Funktionstrappans” uppdelning och helhetsperspektiv underlättar för lärare, elevhälsa och rektorer att gemensamt och metodiskt arbeta mot en ökad inkluderingskompetens där ingen behöver kunna allt, men där alla behöver kunna mer.

Många av de praktiska exemplen i boken passar redan för eleverna på låg- och mellanstadiet, men Funktionstrappan kan med fördel tillämpas även för äldre elever eller i förskolor, fritidshem och LSS-verksamheter. 

Relaterat

Det kan vara svårt att hitta vägen till en mer inkluderande skola. 
Beteendevetaren Linda Jensen har omvandlat ny aktuell forskning till hundratals handfasta tips för lärare hur man skapar en lyckad skolgång för elever med ADHD och autism. 
– Det är viktigt att den här kunskapen kommer ut till lärarna, säger hon.

Känner du dig vilsen i arbetet med att arbeta inkluderande? Det är inte så konstigt – för i dag är det många i skolans värld som inte vet hur man skapar en lyckad skolgång för elever med funktionsnedsättningar.

Beteendevetaren Linda Jensen har under flera år studerat hjärnforskning, evidensbaserad pedagogik och beteendevetenskap. Arbetet har nu omvandlat till en bok med hundratals handfasta tips som omfattar barn med autism och ADHD, men även dyslexi och dyskalkyli.

I boken ”Inkluderingskompetens vid ADHD och autism” berättar hon omvforskning och vilka strategier svensk skola kan använda för att bemöta och stötta elever med ADHD och autism.

Hur skapar vi en lyckad skolgång för eleverna med ADHD och autism?

– Tillsammans, är det korta svaret. Det handlar mycket om att införa en omvänd inkludering. Att vi tänker på att vi skapar en skola och skolklasser för elever med autism och ADHD och att vi anpassar miljön. Sedan får vi in de andra eleverna i det. Att man vänder på det och tänker från det andra hållet – inte att man ska undervisa de flesta eleverna och sedan i sista hand anpassa till elever med autism och ADHD, utan börja med den gruppen, säger Linda Jensen.

Det mesta som höjer både prestationen och beteenden i allmänhet för elever med autism och ADHD funkar också för de utan diagnos, menar hon.

– Alla gynnas. En av de viktigaste punkterna inom detta är struktur. Det finns gott om bevis på att struktur kan höja medelvärdet i prestationer för hela skolan genom att exempelvis börja alla lektioner på samma sätt och med samma information skriva vad eleverna ska göras på tavlan.

Var befinner sig svensk skola i den här utvecklingen?

– Jag tror nästan att man har tagit ett steg bakåt. Det har blivit så mycket fokus på egna val och att man ska kunna tänka själv och använda kunskapen i nya sammanhang. Med en egenstyrd inlärning i stället för den lärarledda undervisningen som gynnar framförallt de yngre eleverna. Varför det har blivit så vet jag faktiskt inte.

Jag vet att lärarna har väldigt mycket på sina axlar redan.

I boken får man stifta bekantskap med ”Funktionstrappans” fyra steg. Det första steget handlar om att förstå autism, ADHD, styrkorna och de nedsatta funktionerna.

– Utan att kunna förstå funktioner är det svårt att kompensera. Sedan i det andra steget ska vi kompensera för de här nedsatta funktionerna och då har jag tittat på fyra områden där man kompenserar. Det första är miljön och det andra är navigeringsstöd och strukturer. Och det jag kallar engergivård som består av att man ger mer pauser och organiserar skoldagen bättre, men även att tillföra mer rörelse. Det sista området handlar om hur vi kompenserar pedagogiken och utgår bland annat från David Mitchells stora forskningsgenomgång för en effektiv inkludering.

Linda Jensen menar att en viktig nyckel för att lyckas är att inte sänka kraven för eleverna, utan i stället kompensera.

Linda Jensen

– I stället för att börja med att sänka de pedagogiska kraven ska vi sänka kraven på det sociala, miljön och allt runt omkring. Man ska undvika att sänka kraven i onödan när det gäller det pedagogiska, eftersom varken autism eller ADHD avgör intelligensen hos en elev. Kompensera i stället och försök tillföra funktion utifrån, säger hon och fortsätter berätta om ”Funktionstrappan”:

– I steg tre är det bemötandet, hur man hanterar konflikter och hur man samarbetar. Inte bara med elever utan även med föräldrar och kollegor. Det som är viktigt är att man kan samarbeta med det utökade nätverket som de här eleverna ofta har, om de har andra insatser från bland andra LSS eller assistenter. Det är många personer som måste vara inblandade.

Vad är den stora utmaningen här?

– Man vill nog gärna flytta på problemet. Man har ett stuprörstänk och tänker att det inte är ens ansvar, till exempel att beteendet inte är skolans ansvar. Men man kan ju inte ta bort beteendet från undervisningssituationerna för att det finns ju hela tiden där. Jag skulle vilja att alla i stället letade efter vad man själv kan göra.

Boken ”Inkluderingskompetens vid ADHD och autism”

Det sista steget i ”Funktionstrappan” handlar om det man gör på verksamhetsnivå och olika strategier för att arbeta med elevgrupper och hur olika yrkesroller kan bidra på olika sätt.

Vad kan man säga om lärarna i det här steget?

– Jag tänker att lärarna framför allt måste se specialpedagogerna som ett av de första stegen på sin åtgärdslista när man behöver hjälp. I många fall är organisationerna utformade så att lärarna får mycket ansvar i sina klassrum att försöka lösa väldigt mycket själva. Men eftersom de inte heller har den här NPF-kunskapen med sig från lärarhögskolan så blir det svårt.

Måste man få till alla de här stegen för att lyckas med inkluderingen i skolan?

– Jag har skrivit boken på ett sätt så att man bara ska kunna hoppa in var man vill. Jag vet att lärarna har väldigt mycket på sina axlar redan. Just att mycket beror på samarbete så blir det att man ska kunna arbete både enskilt med boken men också hitta gemensamma projekt. Det är viktigt att den här kunskapen kommer ut. För som lärare har man väldigt många föreställningar om ADHD och autism, det är sådana som kanske inte alltid stämmer.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

Annons

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons