Annons
Kenth Hedevåg är lärare och föreläsare och har lång bakgrund som pedagog i ett neuropsykiatriskt utredningsteam och som pedagogisk handledare i ett kommunalt stödteam. Foto: Fredrik Jalhed

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

Publicerad 4 december 2017

Fakta

Kenth Hedevåg

  • Idrottslärare i botten som senare läst specialpedagogik med inriktning neuropsykiatri.
  • Har jobbat i Kungälvs kommuns elevhälsoteam i många år och under fem år inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Stenungssund.
  • Håller i utbildningar och föreläser för skolpersonal om hur man bemöter elever med diagnoser som ADHD och inom autimsspektrat och andra elever som inte har någon diagnos men stora svårigheter i skolsituationen ändå.
  • Författare till boken: ”När mallen inte stämmer”.

Relaterat

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

Kenth Hedevåg har lång bakgrund som pedagog i ett neuropsykiatriskt utredningsteam och som pedagogisk handledare i ett kommunalt stödteam. En fråga får han särskilt ofta: Var fanns de här barnen förr? Är det inte ett nytt påfund att vi ska sätta diagnoser på alla? Han brukar svara med en motfråga:

– Var fanns alla dyslektiker på 1100-talet? Vi lever idag i ett otroligt forcerat informationssamhälle. Något funktionsnedsättningar som adhd och autism har gemensamt är att de innebär ett annorlunda sätt att ta emot och processa information. I det samhälle vi lever i, ger sådana funktionsnedsättningar ett mycket större utslag än i det gamla samhället, som var mer informationsfattigt, förklarar Kenth Hedevåg.

När Kenth Hedevåg på 1980-talet arbetade som idrottslärare i Kungälv engagerade han sig i elever med olika funktionsnedsättningar. I början handlade det om elever med fysiska utmaningar men så kom det en elev till skolan med diagnosen MBD/DAMP med motoriska svårigheter och Kenth Hedevåg kopplades in.

– Och när det sedan började en pojke med Aspergers syndrom, så tänkte man väl att jag passade bra för att ta mig an honom också.

Det räcker inte att vara en ambitiös vanlig lärare. Man måste ha något mer.

Pojken var en av de första i Sverige som fick diagnosen, så kunskapen var begränsad, berättar Kenth Hedevåg och tillägger att han själv nog inte riktigt förstod hur stort ansvar och komplicerat det faktiskt var.

– Vi kom en bit på väg och det gick rätt bra. Men det jag förstod där och då var att man måste ha specialkompetens, det räcker inte att vara en ambitiös vanlig lärare. Man måste ha något mer.

Mötet med eleven blev inkörsporten till vidareutbildning inom specialpedagogik med inriktning neuropsykiatri och arbete inom kommunens elevhälsoteam. Idrotten fick till slut inte plats. Idag föreläser Kenth Hedevåg på heltid om hur man bemöter elever med diagnoser som adhd och inom autimsspektrat och för den delen alla andra elever som inte har någon diagnos men ändå har stora svårigheter med skolsituationen.

Skolans styrdokument är i sig en orsak till elevernas svårigheter, menar han.

– Den nya läroplanen är väldigt tydlig med att för att klara målen så ska du kunna reflektera, värdera, analysera, kritiskt granska och sätta saker i ett större sammanhang. Precis det man har svårt med när man har exempelvis autism.

Det kan aldrig vara meningen att skolans styrdokument ska exkludera en viss grupp elever.

Våren 2016 var det 12,7 procent av grundskolans elever som inte kom in på ett nationellt gymnasieprogram. Kenth Hedevåg jämför med en undersökning som Autism- och aspergerförbundet gjort med nästan 1 800 svarande och som visar att bland elever med diagnos inom autimsspektrat var det hela 56 procent som saknade behörighet till gymnasiet.

– Vartannat barn! Och det är inte på grund av bristande intellektuella förutsättningar utan det handlar om att deras funktionsnedsättning rimmar väldigt dåligt med skolans kunskapskrav.

– Jag är övertygad om att det aldrig kan vara meningen att skolans styrdokument ska exkludera en viss grupp elever.

Så vad borde lärare och skola göra? Enligt Kenth Hedevåg handlar det först och främst om att använda de styrdokument som faktiskt finns. Som undantagsbestämmelsen, som han menar används både för sällan och ibland felaktigt.

– Jag träffade en rektor som sa att ”den använder vi inte för vi anser att då gör vi eleverna en björntjänst”. Det är tjänstefel, menar jag. På andra skolor används den utan att man först gett nödvändigt stöd. Också det är felaktigt.

Undantagsbestämmelsen ger läraren möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven om det finns särskilda skäl, som exempelvis en funktionsnedsättning.

– Skolan har mycket lättare att hantera elever med synliga hinder. Vi har mycket lättare att ge en rullstolsburen elev godkänt i idrott och hälsa än vad vi har att ge en elev som har autism, och därmed svårt att reflektera, godkänt betyg i svenska. Där har skolan något att jobba med.

Skolan måste också bli mycket, mycket bättre på att kompensera och utveckla strategier för att möta barn med neuropsykiatriska svårigheter. Lärare borde till exempel tänka på sig själva som professionella informationshanterare, något de kan bli ännu bättre på, säger han.

Det finns alltid finns en orsak om barn inte presterar.

Han pekar ut tre informationsriktningar:

– Traditionellt är det jag som lärare som ger information, och i den riktningen behöver läraren prata mindre och visa mer, alltså bli bättre på visuellt stöd. Pratar du för mycket och för komplicerat kräver du av eleverna att de ska omsätta informationen till inre bilder och det kan vara väldigt svårt vid autism.

Även när man vill veta vad eleverna själva tycker och tänker måste man jobba med visuellt stöd – som skalor och påståenden – för att få bättre kvalitet på informationen. Och slutligen, när eleven får information som ska bearbetas – genom reflektion eller analys – måste läraren förstärka med bilder, rubriker och stödfrågor så att det blir lättare för eleven att sätta informationen i ett sammanhang.

– Vid en föreläsning nyligen kom det fram en lärare som stöttade en elev i svenska och där ansvarig lärare tyckte att stöd och hjälp med rubriker och bilder och sånt var fusk. Då har man inte fattat någonting. 

Stöter du på den synpunkten ofta?

– Ja, det är alldeles för vanligt. Det finns en stor okunskap.

I sin bok ”När mallen inte stämmer” skriver Kenth Hedevåg att skolan måste ta ett ”brutalt barnperspektiv”.

– Då förutsätter man att alla barn vill, men inte alltid kan. Det är min absoluta övertygelse att barn gör bra ifrån sig om de kan och att det alltid finns en orsak om de inte presterar. Om vi utgår ifrån att barn egentligen vill men inte alltid kan – då måste vi hitta smartare strateger för att hjälpa dem att lyckas.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Granskning: Klassresan

En kvarts miljon elever har missat kunskapskraven på 10 år

Granskning

Andelen elever som lämnar nian utan att nå upp till vare sig kunskapskrav eller gymnasiebehörighet varierar stort mellan skolor och bostadsområden, visar Skolvärldens granskning. Under de senaste tio åren har drygt en kvarts miljon lämnat grundskolan utan att ha uppnått kunskapskraven i alla ämnen.

Annons
Annons

Grafik: Segregerad skola i Malmö

Grafik

Först lämnar de studiemotiverade eleverna problemskolorna. Sedan lärarna.
– Det behövs radikala åtgärder för att bryta den negativa utvecklingen inom svensk skola, säger Anders Jakobsson som är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Malmö universitet.

Annons

Grafik: Segregerad skola i Göteborg

Klassresan 

Under de senaste tio åren har nästan 8 000 elever gått ut grundskolan i Göteborg utan att vara behöriga att studera vidare på gymnasiet.
– Det är skolsystemet som har misslyckats, inte barnen, säger Åse Hansson som är lektor i ämnes­didaktik vid Göteborgs universitet.

Grafik: Segregerad skola i Stockholm

Grafik

Genom höjda löner vill Stockholm kommun locka kvalificerade lärare till de mest utsatta skolorna.
– Vi testar det nu i ett par områden, säger Lena Holmdahl som är utbildningsdirektör Stockholms stad.

Annons
Annons

De är överens: ”Ett stort misslyckande”

Klassresan

Under de senaste tio år åren har 251 600 elever lämnat grundskolan utan att uppnå kunskapskraven.
– Det är ett stort misslyckande för det svenska skolsystemet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (M) och hans företrädare Jan Björklund (L).

Annons

Lärarnas arbetsmiljö: ”En tickande bomb”

Arbetsmiljö

Arbetstiden räcker inte till för lärarna i Uppsala, visar en ny medarbetarenkät. Lärare och fack larmar för att den dåliga arbetsmiljön riskerar öka antalet långtidssjukskrivningar. 

”Vi behöver byta perspektiv på inkludering”

Debatt

Skolan behöver byta perspektiv från att inkludering betyder ”en och samma skola för alla” till att målet ska vara ”lärande för alla – och det kan ske på olika sätt”. Det skriver oppositionsborgarrådet i Stockholm, Lotta Edholm (L).

Kommentera

Pedagogen om bristen: Så lyckas vi bättre med speciallärarna

Speciallärare

Det är stor brist på speciallärare i Sverige och många varnar för utvecklingen. Helena Wallberg, specialpedagog och kvalitetsutvecklare, tror inte att lärarbristen är det allvarliga i dagsläget – utan varnar för att man måste enas om andra bitar i skolan först.
 

Tony undervisar med digital slöjd

Slöjd

Tony Svensson har redan kommit långt med den digitala undervisningen i slöjdämnet inför de nya kraven till hösten.

Skolbiblioteken blir fler: ”Ska vara hjärtat i skolverksamheten”

Läsglädje

De bemannande skolbiblioteken blir fler, enligt statistik från Kungliga biblioteket.
– Det ger utslag i barns läsförmåga om skolan har ett eget bibliotek med engagerad personal, säger språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.

GDPR: Detta gäller för lärare

GDPR

Snart träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft. Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut hur det påverkar dig som lärare.

Metoden hyllas efter besöket: ”Fler skolor skulle ha nytta av det”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har lett till fler lugna klassrum och bättre arbetsmiljö för lärare. Nu har Pax även väckt politikernas intresse – som vill se metoden på fler skolor i landet. 

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera

Faktorerna som får studenter att vilja bli lärare

Forskning

Hög lön och långa sommarlov är inga drivkrafter till lärarstudenters yrkesval. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.
– Ett perspektiv som kan vara värdefullt i den allmänna skoldebatten, säger Ulrika Bergmark, vid Luleå tekniska universitet.

Debatt: Skolan sviker lyckliga studenter utan ekonomiskt självförtroende

Debatt

Skolan ger inte eleverna tillräckliga kunskaper när det gäller privatekonomi. Alltför många elever tar snart studenten utan ett ekonomiskt självförtroende, det är ett svek från skolans sida, menar läraren och författaren Erik Wennstam.

Kommentera

Här ska lärarna skuggas av politiker

Ovanligt grepp

När kommunens uttalade vision för skolan inte rimmar med den faktiska politiken bjuder LR i Karlskrona in fullmäktige till sin verklighet för en dag. Och nu har de fått napp.

”Vi måste visa att vi är stolta över skolan”

Eleverna påverkas jättemycket av allt negativt prat om skolan. Det säger läraren Jenny Söderhjelm Larsson som fått nyinstiftade priset Pennsvärdet.
 – Vi måste visa upp det som går bra och allt vi är stolta över i skolan.

Ungas psykiska ohälsa ökar – så ska skolan jobba

Elevhälsa

Ungas psykiska ohälsa beror enligt Folkhälsomyndigheten till stor del på skolan.
– Lärare hinner inte bygga relationer med sina elever, säger specialläraren Birgitta Kimber.

”Alla lärare behöver en coach”

Utveckling

Det är genom feedback och reflektion som lärare blir bättre, och därför behöver alla lärare en coach i klassrummet, enligt Howard Pitler, doktor i pedagogik.

Ny bok ska utbilda i lärares yrkesetik

Litteratur

Antologin ”Läraren och yrkesetiken” är en guide och ett diskussionsunderlag för lärare, lärarstudenter och andra i skolans värld.
– En bra blandning av teori och praktik, säger David Lifmark, skolforskare och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd.

Regeringen: Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg

Utbildningspolitk

Dagens betygssystem har flera brister, menar regeringen. Nu tillsätts en betygsutredning som ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan.

Läckta prov

Skolverket efter kritiken: Läckorna sker på skolorna

Läckta prov

Nationella prov sprids på sociala medier och lärare är kritiska till Skolverkets hantering. Nu svarar Skolverket på kritiken:
– Det är rektors ansvar att garantera säkerheten för proven på skolan.

Lärarna rasar mot Skolverkets hantering av de läckta proven

Fusk

Facit till nationella proven sprids just nu på sociala medier. Från lärarhåll är kritiken stor mot hur Skolverket hanterar problemet.
– Varför ska jag sitta i två dagar och bedöma texter som jag inte kan använda till något? säger engelskläraren Sara Bruun.

Skolvärlden möter läraren Kenth – 32 år senare

Lärarliv

I en intervju med Skolvärlden 1986 berättade den nyexaminerade läraren Kenth Rohlén om sitt arbete som kombinationslärare. 
En hel yrkeskarriär och 32 år senare är det pensionsdags. Skolvärlden sökte upp honom för en ny intervju.

Här öppnas skyltfönstret för yrkesutbildningen

Yrkesutbildning

Hundratals elever tävlar i yrkes-SM. Arrangemanget ska öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar.

– Det här är en jättebra möjlighet att locka elever, säger yrkesläraren Anders Göransson.

Fler med NPF sitter hemma: ”Skolan bryter mot lagen”

NPF

Brister i både kompetens och anpassning av skolmiljön gör att frånvaron hos elever med autism har ökat de senaste åren, enlig en ny undersökning.
– Det är ett systemfel, säger NPF-pedagogen Kenth Hedevåg.

Sveriges högst betalde förstelärare är – en vd

Granskning

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en vd. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner.
– De här pengarna är avsedda för lärare som inte är lönesättande chefer, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Lista: De har högst lön i Sverige

Statistik

Här listar vi de högsta förstelärar- och lektorslönerna i landet.

Mest granskad i offentlig sektor: Skolan

Granskning

Skolan är den offentliga verksamhet som granskas allra mest och det handlar om allt från statlig tillsyn till rankinglistor och skoljämförelser. Företagsekonomen Anders Ivarsson Westerberg har tittat närmare på ett skolväsende som tycks ha allas ögon på sig.

”SFI:s problem har kvarstått i decennier”

SFI-kritik

SFI-undervisningen brister i hänsyn till elevernas olika bakgrund, och elever hoppar av – på grund av leda.
– Man måste börja se SFI som den investering det är, säger läraren och universitetslektorn Aina Bigestans.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons