Annons
Kenth Hedevåg är lärare och föreläsare och har lång bakgrund som pedagog i ett neuropsykiatriskt utredningsteam och som pedagogisk handledare i ett kommunalt stödteam. Foto: Fredrik Jalhed

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

Publicerad 4 december 2017

Fakta

Kenth Hedevåg

  • Idrottslärare i botten som senare läst specialpedagogik med inriktning neuropsykiatri.
  • Har jobbat i Kungälvs kommuns elevhälsoteam i många år och under fem år inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Stenungssund.
  • Håller i utbildningar och föreläser för skolpersonal om hur man bemöter elever med diagnoser som ADHD och inom autimsspektrat och andra elever som inte har någon diagnos men stora svårigheter i skolsituationen ändå.
  • Aktuell med boken: ”När mallen inte stämmer”.

Relaterat

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

Kenth Hedevåg har lång bakgrund som pedagog i ett neuropsykiatriskt utredningsteam och som pedagogisk handledare i ett kommunalt stödteam. En fråga får han särskilt ofta: Var fanns de här barnen förr? Är det inte ett nytt påfund att vi ska sätta diagnoser på alla? Han brukar svara med en motfråga:

– Var fanns alla dyslektiker på 1100-talet? Vi lever idag i ett otroligt forcerat informationssamhälle. Något funktionsnedsättningar som adhd och autism har gemensamt är att de innebär ett annorlunda sätt att ta emot och processa information. I det samhälle vi lever i, ger sådana funktionsnedsättningar ett mycket större utslag än i det gamla samhället, som var mer informationsfattigt, förklarar Kenth Hedevåg.

När Kenth Hedevåg på 1980-talet arbetade som idrottslärare i Kungälv engagerade han sig i elever med olika funktionsnedsättningar. I början handlade det om elever med fysiska utmaningar men så kom det en elev till skolan med diagnosen MBD/DAMP med motoriska svårigheter och Kenth Hedevåg kopplades in.

– Och när det sedan började en pojke med Aspergers syndrom, så tänkte man väl att jag passade bra för att ta mig an honom också.

Det räcker inte att vara en ambitiös vanlig lärare. Man måste ha något mer.

Pojken var en av de första i Sverige som fick diagnosen, så kunskapen var begränsad, berättar Kenth Hedevåg och tillägger att han själv nog inte riktigt förstod hur stort ansvar och komplicerat det faktiskt var.

– Vi kom en bit på väg och det gick rätt bra. Men det jag förstod där och då var att man måste ha specialkompetens, det räcker inte att vara en ambitiös vanlig lärare. Man måste ha något mer.

Mötet med eleven blev inkörsporten till vidareutbildning inom specialpedagogik med inriktning neuropsykiatri och arbete inom kommunens elevhälsoteam. Idrotten fick till slut inte plats. Idag föreläser Kenth Hedevåg på heltid om hur man bemöter elever med diagnoser som adhd och inom autimsspektrat och för den delen alla andra elever som inte har någon diagnos men ändå har stora svårigheter med skolsituationen.

Skolans styrdokument är i sig en orsak till elevernas svårigheter, menar han.

– Den nya läroplanen är väldigt tydlig med att för att klara målen så ska du kunna reflektera, värdera, analysera, kritiskt granska och sätta saker i ett större sammanhang. Precis det man har svårt med när man har exempelvis autism.

Det kan aldrig vara meningen att skolans styrdokument ska exkludera en viss grupp elever.

Våren 2016 var det 12,7 procent av grundskolans elever som inte kom in på ett nationellt gymnasieprogram. Kenth Hedevåg jämför med en undersökning som Autism- och aspergerförbundet gjort med nästan 1 800 svarande och som visar att bland elever med diagnos inom autimsspektrat var det hela 56 procent som saknade behörighet till gymnasiet.

– Vartannat barn! Och det är inte på grund av bristande intellektuella förutsättningar utan det handlar om att deras funktionsnedsättning rimmar väldigt dåligt med skolans kunskapskrav.

– Jag är övertygad om att det aldrig kan vara meningen att skolans styrdokument ska exkludera en viss grupp elever.

Så vad borde lärare och skola göra? Enligt Kenth Hedevåg handlar det först och främst om att använda de styrdokument som faktiskt finns. Som undantagsbestämmelsen, som han menar används både för sällan och ibland felaktigt.

– Jag träffade en rektor som sa att ”den använder vi inte för vi anser att då gör vi eleverna en björntjänst”. Det är tjänstefel, menar jag. På andra skolor används den utan att man först gett nödvändigt stöd. Också det är felaktigt.

Undantagsbestämmelsen ger läraren möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven om det finns särskilda skäl, som exempelvis en funktionsnedsättning.

– Skolan har mycket lättare att hantera elever med synliga hinder. Vi har mycket lättare att ge en rullstolsburen elev godkänt i idrott och hälsa än vad vi har att ge en elev som har autism, och därmed svårt att reflektera, godkänt betyg i svenska. Där har skolan något att jobba med.

Skolan måste också bli mycket, mycket bättre på att kompensera och utveckla strategier för att möta barn med neuropsykiatriska svårigheter. Lärare borde till exempel tänka på sig själva som professionella informationshanterare, något de kan bli ännu bättre på, säger han.

Det finns alltid finns en orsak om barn inte presterar.

Han pekar ut tre informationsriktningar:

– Traditionellt är det jag som lärare som ger information, och i den riktningen behöver läraren prata mindre och visa mer, alltså bli bättre på visuellt stöd. Pratar du för mycket och för komplicerat kräver du av eleverna att de ska omsätta informationen till inre bilder och det kan vara väldigt svårt vid autism.

Även när man vill veta vad eleverna själva tycker och tänker måste man jobba med visuellt stöd – som skalor och påståenden – för att få bättre kvalitet på informationen. Och slutligen, när eleven får information som ska bearbetas – genom reflektion eller analys – måste läraren förstärka med bilder, rubriker och stödfrågor så att det blir lättare för eleven att sätta informationen i ett sammanhang.

– Vid en föreläsning nyligen kom det fram en lärare som stöttade en elev i svenska och där ansvarig lärare tyckte att stöd och hjälp med rubriker och bilder och sånt var fusk. Då har man inte fattat någonting. 

Stöter du på den synpunkten ofta?

– Ja, det är alldeles för vanligt. Det finns en stor okunskap.

I sin bok ”När mallen inte stämmer” skriver Kenth Hedevåg att skolan måste ta ett ”brutalt barnperspektiv”.

– Då förutsätter man att alla barn vill, men inte alltid kan. Det är min absoluta övertygelse att barn gör bra ifrån sig om de kan och att det alltid finns en orsak om de inte presterar. Om vi utgår ifrån att barn egentligen vill men inte alltid kan – då måste vi hitta smartare strateger för att hjälpa dem att lyckas.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera
Annons
Annons

SCB: Så mycket kommer lärarbristen att öka

Ny rapport

Lärarbristen i Sverige kommer att öka fram till 2035. Det konstateras i en ny rapport som SCB tagit fram.
– Det är en krissituation, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Annons

Så väcker du elevernas läslust

PIRLS

Högläsning och textsamtal, samarbete med skolbibliotek samt att jobba med läsutvecklingsstrategier. Det är några av språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzéns tips för att stötta elever i deras läsande.

Gamla lärstilar nytt argument för fria skolvalet

Lärstilar

Ett politiskt faktablad ser elevers olika begåvningsprofiler som ett argument för valfrihet. Forskare som Skolvärlden pratat med sågar den pedagogiska inriktningen.

Annons
Annons
Lärarlönelyftet

Nytt beslut: Lärarlönelyftet ingår i ordinarie lönen

Lärarlönelyftet

I Botkyrka har man valt att permanenta det statliga Lärarlönelyftet. Beslutet att låta pengarna ingå i den ordinarie lönen hyllas av Lärarnas Riksförbund.

Ett år efter Lärarlönelyftet: ”Fortsatt missnöje”

Lärarlönelyftet

Drygt ett år har gått sedan Lärarlönelyftet genomfördes. Tomas Antonsson, lärare och LR-ombud i Lund, säger att situationen alltjämt är tuff för lärarna flera månader efter satsningen.

Annons

Fysiktävling ska ge svenska nobelpris

Nobel

Med en internationell problemlösningstävling i ämnet fysik vill organisationen IYPT träna elever i vetenskapligt tänkande.
– Vi vill gynna vetenskapen i Sverige och få bort bilden av att fysik är något obegripligt som bara skäggiga män håller på med, säger Jakob Lavröd på IYPT.

Skolinspektionen hotar allt fler skolor med vite

Skolinspektionen

Fallen där Skolinspektionen hotar en skola med vite ökar. Det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort.
Otillräckliga insatser till elever i behov av stöd är en vanlig orsak.

Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

Debatt 

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället.
”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

Kommentera

Så ska tillgången till syv bli mer likvärdig

Syv

För att vägledningen ska bli mer optimal och likvärdig behövs det en tydlighet i vad man vill uppnå med uppdraget. Det menar Lena Hartvigsson, ordförande för LR:s förening för studievägledare.

”Byt fokus – från lön till arbetsmiljö”

Debatt

”Om SKL inte är beredd att göra det som krävs för att vända på den negativa utvecklingen vad gäller lärares arbetsmiljö och läraryrkets attraktivitet ställer vi oss tveksamma till att kommunerna ska få fortsatt förtroende som huvudmän för skolan”, skriver tankesmedjan Balans.

Kommentera
PIRLS 2016

Ny topplacering: ”Dags att ta bort skolans krisstämpel”

PIRLS

Svenska fjärdeklassare ligger återigen i topp vad gäller läsförståelse.
En mycket glad Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, presenterade resultatet i PIRLS och hyllade lärare och elever.
– Den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Det är dags att ta bort krisstämpeln och börja tala om allt positivt som sker.

Barbro Westlund: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kommentarer

Läsforskaren Barbro Westlund vid Stockholms universitet, utbildningsminister Gustav Fridolin och moderaternas Erik Bengtzboe är eniga: Resultatet i PIRLS är en triumf för lärarkåren i Sverige.

Efter nya bidragsförslaget: ”Otillräckligt”

Statsbidrag

Riksrevisionen föreslår ett nytt system för riktade statsbidrag till skolan. Det är ett bra men otillräckligt förslag, anser LR:s Åsa Fahlén.
– Det är hög tid att löpa linan ut och inse att kommunerna inte klarar av det ekonomiska ansvaret för skolan, säger hon.

De jobbar bort rädslan för programmering

IT

Behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet nästa år. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Det här kan vi lära av Finland

Programmering

I Finland är man sedan länge redan igång med programmeringen i skolan. Vad kan Sverige lära av sin nordiska granne? Skolvärlden frågade Finlands utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen och Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. 

Enkät: Så ser syv på yrket

Syv

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1? Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

Utsatta skolor missgynnas i Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Skolor med större utmaningar har inte prioriterats när Lärarlönelyftets pengar har fördelats, visar en ny utvärdering av Statskontoret.
– Det är något som vi gärna hade sett att man använde sig mer av, säger minister Helene Hellmark Knutsson (S).

Så hjälper läraren Mia sin elev efter hjärntumören

Barncancer

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men hon har hittat vägar som fungerar.

”Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap”

Debatt

En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Kommentera

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning

Inkludering

Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan.
– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Granskning: Betygssättning

Var fjärde lärare sätter betyg åt en kollega

Sambedömning

I dagarna beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega i samband med betygssättningen. 
Men nästan nio av tio lärare får varken ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

I lärarbristens spår: Örebro centraliserar skolor

Behörighet

Arbetsbördan med sambedömning växer i takt med den ökande bristen på behöriga lärare. Lärarbristen pressar kommunerna till okonventionella metoder.
– Vi funderar på att centralisera alla våra högstadieskolor, säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd i Örebro.

Efter nya asylförslaget: ”Blir ett helvete för lärarna”

Ensamkommande

Förslaget om att fler ensamkommande unga ska få stanna i Sverige välkomnas av organisationen #vistårinteut.
– Men förslaget kommer leda till orättvisor, säger Sara Edvardsson Ehrnborg, lärare och talesperson för #vistårinteut.

Här är lärarnas vanligaste betygsfrågor

Betyg

Får man sätta F utan att varna först? Och är man godkänd om man kan simma 200 meter på rygg? Det drar ihop sig till betygsättning, och Skolvärlden listar lärarnas vanligaste betygsfrågor till Skolverket.

I spåren av #MeToo

#ickegodkänt – här är lärarnas berättelser om övergreppen

#ickegodkänt

Tafsande vårdnadshavare och skolledare som fingrar under kjolen. Över 15 000 kvinnliga lärare samlas i uppropet #ickegodkänt. Här är deras berättelser om sexuella trakasserier, tystnadskultur och övergrepp inom skolans värld.

Efter lärarnas berättelser: ”Trodde inte det var så illa”

#ickegodkänt

Lärarnas berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp rör upp känslor över hela skol-Sverige. 
– Hårresande berättelser. Så här illa trodde jag inte att det såg ut, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Övergrepp i skolan är vanligare än vad många tror”

#ickegodkänt

Över 15 000 lärare och annan skolpersonal deltar i uppropet #ickegodkänt. Deras berättelser handlar om sexuella trakasserier och övergrepp i skolans värld.
– Nu får det vara nog, det måste upp till ytan, säger Sofia Lundström, lärare och en av initiativtagarna till #ickegodkänt.

Efter #tystiklassen: ”Behövs nya skrivningar i läroplanen”

#tystiklassen

1 700 elever från grundskolan och gymnasiet deltar i uppropet #tystiklassen. Läraren Malin Appeltofft tycker att det är hög tid att börja agera för en skola som är fri från sexuella trakasserier.

Fem tips: Så arbetar du med #MeToo i undervisningen

#MeToo

Lärarna uppmanas prata om #MeToo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

”Vifta inte bort trakasserier i skolan som en jargong”

Debatt

”Ingen ska behöva må dåligt i skolan. Jag vill se är ett tydligt, landsomfattande ställningstagande från skolan där de fördömer och inleder ett omfattande arbete mot kränkande beteende, mot mobbing”, skriver barnboksförfattaren Björn Augustson.

Kommentera

LR och facken i upprop mot sexuella trakasserier

#InteFörhandlingsbart

I ett gemensamt upprop samlas Lärarnas Riksförbund och fackförbunden för att protestera mot sexuella övergrepp och trakasserier som kvinnor har fått utstå inom fackföreningsrörelsen.

”Machokulturen förtjänar att belysas i skolan”

#MeToo

Hashtagen #MeToo sköljer över världen och sätter fingret på mäns övergrepp mot kvinnor. På LBS Kreativa gymnasiet jobbar en klass på 24 teknik-killar med att utforska mansnormer och machokultur.

Lärare får egna pengar till fortbildning

Fortbildning

Vid årsskiftet får varje lärare i Lund 1 200 kronor att lägga på fortbildning utifrån egna behov.
– Vi har jobbat för detta länge, säger Robert Jivegård, ordförande LR Lund.

Så mäts hur bra eller dålig en skola är

Förädlingsvärde

Är det rättvist att tala om en framgångsrik skola utifrån elevernas meritvärden och slutbetyg? Nej, säger till exempel skoldebattören Åsa Melander. I stället förespråkas mätinstrument som riktar fokus mot vilken kunskap skolan faktiskt tillfört – ett förädlingsvärde. 

Virtuell praktik ska hjälpa lärare att bli bättre ledare

Forskning

Snart ska lärarstudenter få uppleva hur det är att hålla i undervisningen innan de kommit ut i klassrummet – med hjälp av virtuell praktik.
– Vi tror stenhårt på att det här kommer att ge bra träning och effekt, säger forskaren Marcus Samuelsson.

Metoden räddar eleverna i riskzonen

Läraren och Skolverket-experten Johanna Bogfors ligger bakom en unik metod som har förbättrat skolresultaten avsevärt och gjort att fler elever går ut gymnasiet. Hon kallar det att sprida ”skolkärlek”.

Därför avgår chefen för skolforskningen i protest

Forskning

Skolforskningsinstitutets första myndighetschef, Lena Adamson, avgår i protest mot regeringens bristande stöd.
För Skolvärlden förklarar hon bakgrunden till avhoppet.

Elever i krismöte med politikerna om tidigt stöd

Åtgärdsgarantin

Regeringens så kallade Läsa-skriva-räkna-garanti ser ut att inte bli verklighet. Därför bjöd Sveriges Elevråd (Svea) in utbildningsutskottet till ett krismöte.
– Vi får många berättelser från elever om hur stödet uteblir vilket leder till stress, psykisk ohälsa och att många tappar motivationen, säger Jakob Amnér, vice förbundsordförande för Svea.

”Problemet kvarstår: Modersmålslärare diskrimineras”

Slutreplik

Modersmålsläraren Sebüktay Kaans svar till Skolverket: ”Modersmålslärare diskrimineras, missgynnas och kränks.”

Kommentera

Nu tar fler nyanlända snabbspåret till läraryrket

Snabbspår

Snabbspåret vid Umeå universitet har blivit en succé för nyanlända lärare. Den första gruppen har avslutat utbildningen – och redan nu har en fjärdedel fått vikariatjobb.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons