Annons
På Röda skolan i Svedala möter läraren Johan Sander varje dag 27 årskurs treor, alla med sina olika förutsättningar att ta till sig undervisningen och att uppföra sig. Foto: Andreas Hillergren

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Publicerad 20 februari 2018

Fakta

Hantera klassrummet

Johan Sanders strategier för ett fungerande klassrumsklimat utgår från Bo Heljskov Elvén teorier.

  • Se till att uppgifterna som eleverna ska utföra är intressanta, begripliga och meningsfulla.
  • Se till att de fysiska ramarna är optimala rörande utrymme, ljudmiljö och beteendereglerande inredning och andra faktorer.
  • Arbeta aktivt på att skapa god kontakt med eleverna så att du förtjänar auktoriteten.
  • Skapa lugn i klassrummet genom struktur och förutsägbarhet, listor och scheman och begripliga regler.
  • Satsa på samarbete och att själv vara lugn i svåra situationer.
  • Undvik bestraffningar, utskällningar och tillrättavisningar och se till att eleverna känner sig rättvist behandlade.

Fakta

Hantera konflikter

Så hanterar du en konfliktsituation om du jobbar med lågaffektivt bemötande. Johan Sander har formulerat punkterna utifrån Bo Hejlskov Elvéns teorier.

  • Reagera lugnt och behärskat.
  • Undvik ögonkontakt vid konfliktrisk.
  • Undvik beröring när en elev är upprörd.
  • Respektera det personliga utrymmet.
  • När du känner behov av att gå framåt, gå två steg baklänges.
  • Ställ dig aldrig mitt emot eleven.
  • Undvik att markera dig, t.ex. genom att spänna dina muskler.
  • Sätt dig, gärna på golvet. Då tar du mindre plats i elevens medvetande.
  • Prata lugnt i inledningen av förloppet. Om eleven förlorar kontrollen ska du inte prata alls.
  • Ge dig. Att ge sig handlar inte om att ge sig varje gång eleven vill något annat än vi. Ofta handlar det om att rädda en situation.
  • Byt personal.
  • Avled, humor är effektivt i detta sammanhang.

Relaterat

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Lågaffektivt bemötande har under senare år vunnit gehör inom skolan. Det beskrivs enklast som ett förhållningssätt för att hantera problemskapande beteende hos eleverna eller om man så vill, en uppsättning verktyg för hur man som lärare kan agera när elever slåss, är utåtagerande, skriker eller på andra sätt uppför sig på ett sätt som omgivningen tycker är problematiskt.

Bo Hejlskov Elvén.Förgrundsgestalt för det lågaffektiva tillvägagångssättet i Sverige är psykologen, föreläsaren och författaren Bo Hejlskov Elvén. När han för 20 år sedan började jobba med verktygen var det i sammanhang där det finns mycket beteendeproblem, inom ungdomsvård och LSS.

ntresset inom skolvärlden härleder Bo Hejl­skov Elvén till sin bok ”Beteendeproblem i skolan” som kom 2014 och som var direkt riktad till skolan, tillsammans med det faktum att metoderna visat sig fungera generellt, inte bara för barn med stora beteendesvårigheter.

– Metoden har utvecklats för hur vi ska hantera situationen, när det händer. Men vi kan inte bara hantera, hantera, hantera. Vi måste också utvärdera varför det hände och sen göra en förändring så att det inte händer igen. Lågaffektivt bemötande är egentligen hanteringsdelen och delvis utvärderingsdelen. Förändringsdelen handlar om specialpedagogiska metoder, sådant pedagoger alltid sysslat med, förklarar han. 

En av grundprinciperna handlar om att förstå att affekt smittar – behåller du ditt lugn, blir barnet lugnt, och vice versa. En annan att barn som kan uppföra sig också gör det. Och om barnet inte klarar ”att uppföra sig” beror det på att omgivningens krav och förväntningar överstiger barnets förmåga.

– Jag upplever att många i skolan haft åsikten att lärare ska undervisa medan barns ansvar är att uppföra sig. När barn då inte gör det har man ingen metod överhuvudtaget, varken för förändring av beteendet eller hantering av situationen, säger Bo Hejlskov Elvén.

– Men vi vet att barn inte uppför sig – den våldsammaste gruppen vi har är treåringar – och då måste vi ha en metod för att hantera. Och sen när vi kommer till förändringsmetod, måste det handla om hur vi förändrar vad vi sysslar med, för barn är som barn är. Det behövs en långsam men säker förändringsprocess så att barnen inte blir våldsamma.

En lärare som tagit till sig av filosofin och aktivt tillämpar dess principer i klassrummet är lågstadieläraren Johan Sander. På Röda skolan i Svedala möter han varje dag 27 årskurs treor, alla med sina olika förutsättningar att ta till sig undervisningen och att uppföra sig.

Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något

– Lågaffektivt bemötande handlar i grunden om hur jag ska agera när en elev är i affekt. Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, då handlar det bara om att få ner affektnivån hos eleven så att situationen snabbast möjligt går över, säger Johan Sander.

Det gör man till exempel genom att backa, ge utrymme, undvika beröring, använda humor och behålla sitt lugn.

– Sen gäller det att hitta varför och när. För vi kan vara säkra på att det kommer att hända igen och då måste jag ta reda på vad jag ska förändra så att det inte gör det.

Johan Sander menar att skolan ofta fokuserar på elevernas beteende utan att fundera på vad som orsakat dem. Och självklart, säger han, är det inte okej om en elev välter bänkar, slåss eller svär.

– Men vi kan inte stanna där, utan måste byta fokus. Eleven klarar uppenbarligen inte att bryta beteendet själv, det har vi sett massor av gånger. Vi glömmer att titta på vad det var som hände: Var uppgiften för svår? Var det ljudnivån, placeringen i klassrummet? Jag ser ju att när elevernas beteende blir problemskapande beror det ofta på att jag brister, kraven och förväntningarna är för stora eller att det är något jag inte tänkt på.

Johan Sander i klassrummet.

Han älskar att ha genomgångar och berättar om eleven som inte alls klarade av det. Alla elevaktiva moment fungerade men inte genomgångarna, vilket kunde förstöra hela lektionen, gjorde Johan Sander arg, och resten av klassen drabbades.

– Vi löste det genom att eleven fick genomgången på papper, så han kunde läsa själv och när jag pratade hade han hörselkåpor. Han satt med men kunde ta det i sin takt. Det funkade.

Det som är avgörande för en eller ett par elever är ofta bra för alla, resonerar Johan Sander.

– Ingen mår ju dåligt av tydliga ramar och strukturer. Jag jobbar mycket med tydliga symboler och visuellt stöd.

Johan Sander betonar att problemskapande beteende inte bara behöver handla om elever som ”slåss och river klassrummet”. Det kan lika gärna handla om att eleven tappar fokus och inte kan ta till sig undervisningen.

– Precis som vi utreder läs- och skrivsvårigheter, vilket vi är jätteduktiga på i skolan, så tycker jag att det är min uppgift som lärare att ta reda på orsakerna till beteendemässiga svårigheter. En del säger att det inte är min uppgift men det drabbar ju mig, eleverna och undervisningen, om jag inte tar i det.

Men disciplinära åtgärder då? Något som ofta kommer på tal när man pratar om elevers (bristande) beteende. En lärare har rätt att be en störande elev lämna klassrummet. Och kvarsittning, fungerar inte det? Det finns ingen forskning som visar att det skulle ha någon effekt på elevens beteende, kontrar Johan Sander.

Om jag visar ut en stökig elev kommer elevens svårighet finnas kvar nästa lektion. 

– Om jag visar ut en stökig elev kommer elevens svårighet finnas kvar nästa lektion. Ofta har elever med problemskapande beteende också svårt med konsekvenstänket så resultatet blir bara att de tycker att jag är dum i huvudet och det löser ju ingenting.

– Jag tror på att eleven försöker göra rätt. Om man har det som utgångspunkt och sen lägger tid på att ta reda på vad som inte fungerar, då kan man verkligen förändra.

Vad har du sett för effekter i ditt eget klassrum?

– Jag har alla mina 27 elever på lektion, alltid!  Självklart kan det finnas elever som behöver undervisas enskilt ibland, men jag har hittat metoder för att mina elever ska känna att det är i klassrummet de vill vara. Och det upplever jag att alla mina elever vill. Det tror jag är det tydligaste resultatet, att alla är inkluderade.

I egenskap av förstelärare håller Johan Sander i utbildningar om lågaffektivt bemötande i kommunen och i princip alla håller med i teorin, berättar han. Men sen gäller det att kunna ta det in i sitt eget klassrum.

– Det är svårt! Det går inte att testa en gång, man måste vara uthållig. Jag möter mina elever under tre år i många ämnen, som en klasslärare, och det skapar förutsättningar. Jag har tid att arbeta med eleverna. Men visst går jag på nitar, även om de blivit färre med tiden.  

Vi återkommer till det där med lärarnas befogenheter för att skapa studiero och trygghet. Det är ett återkommande diskussionsämne, såväl bland lärare, allmänhet och en och annan skolpolitiker.

– Det är såklart aldrig okej att någon slår eller kränker. Men jag tycker att man ska utgå ifrån forskning och vad andra sett fungerar.

Höjer han rösten och ägnar sig åt, som han säger, ”vanlig uppfostran” lystrar de allra flesta, förklarar han. Men, elever med ett problemskapande beteende reagerar tvärt om.

– Höjer jag rösten, går de i affekt och tappar all självkontroll. Då måste jag hitta det som hjälper den eleven. Det är aldrig okej, men det kan hända, och då måste man ha redskap och metoder för det. Och sen, det viktigaste – vad gör vi sen? Om jag bara slänger ut eleven, är vi snart tillbaka på ruta ett igen.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons