Annons
Lärarna Camilla Skoglind och Dögg Gunnarsdóttir föredrar att jobba i team runt gemensamma elever. Foto: Jennifer Glans

Här blir stora klasser små

Publicerad 20 september 2017

Fakta

Runbacka skolor

  • Kommunal skola i Viby, Sollentuna, Stockholms län.
  • Tvåparallellig F–9 med tillhörande förskola.
  • Ca 570 elever.
  • Jobbar 1:1.

Relaterat

Högre lärartäthet, klassöverskridande samplanering och täta samarbeten mellan lärare och fritidspedagoger. 
– Ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också, säger lågstadieläraren Dögg Gunnarsdóttir.

Klass 3B på Runbacka skolor i Sollentuna inleder dagen med att träna på klockan. De 28 eleverna är indelade i tre mindre grupper som alla sysselsätter sig med olika övningar. I ett mindre grupprum som sitter ihop med klassrummet sätter läraren Camilla Skoglind igång grupp A att jobba med stenciler, där de bland annat ska fylla i hur mycket klockan visar på olika bilder.

Alla har också tillgång till varsin liten plastklocka med vridbara armar, i den händelse att bilderna känns för abstrakta.

– Föräldrar vill såklart ha små grupper. Jag tror att man upplever det som en social trygghet, man känner sig mer sedd av sin lärare. Och så kan det ju vara, absolut. Men det som är viktigt är att man är många pedagoger, säger hon.

I klassrummet sitter klassens andra lärare, Dögg Gunnarsdóttir, tillsammans med grupp B, som ska göra ett eget tidsschema över sin dag i ett presentationsprogram på surfplattan. Även här finns de små plastklockorna tillgängliga.

– Vi har båda haft klasser på 14–15 barn på andra skolor. Men då är man oftast ensam hela tiden. Jag hade en jättesvår grupp med många barn som hade diagnoser, och jag var ensam. När jag frågade efter hjälp på den skolan så sa de ”men du har ju bara 14 elever”. Så ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också, säger hon.

Mantrat ”klasstorleken har ingen betydelse” skaldas då och då i riksdagens talarstol, på tidningarnas ledarsidor och av diverse proffstyckare. Det är en förvrängning av de forskningsresultat som säger att klasstorlekar visserligen inte har störst betydelse av alla faktorer som påverkar elevernas resultat – men ändock har viss betydelse. 

De som jobbar i skolan vet såklart redan det här. De vet också att antalet elever påverkar lärarens möjligheter att vara en god pedagog och tillgodose elevernas behov av sådant som forskningen håller högre, som exempelvis feedback.

Forskningen säger också att ju yngre eleverna är, desto större betydelse har lärartätheten. Det har man tagit fasta på vid den kommunala F–9-skolan Runbacka skolor i Sollentuna norr om Stockholm. Inte genom mindre klasser, utan genom fler pedagoger och kolle-gialt samarbete. Och lärartätheten är som högst på lågstadiet. Två lärare och en fritidspedagog per klass de första två åren, för att gå över till tre lärare och en fritidspedagog på två klasser som samarbetar i årskurs tre.

I korridoren utanför klassrummet sitter grupp C och ägnar sig åt den övning som verkar vara populärast: ett spel på surfplattan som kombinerar att lära sig om klockan med att sköta om djur. Varje gång du svarar rätt på en fråga om klockan får du poäng, som sedan kan användas för att skaffa fler och mer spännande djur.

– Det är väldigt populärt. Det är bra att de får göra sådant också, som är lite rutinmässigt och där vi inte behöver introducera en uppgift, säger Camilla Skoglind.

Jag behöver göra mycket mindre planering nu.

Arbetssättet på Runbacka skolor är tydligt styrt från skolledningen och bygger på nära samarbete mellan lärare och över klassgränser. Elevgrupperna växlar mellan dryga 50-talet elever när två klasser möts i sin helhet, och små klickar på tio elever, som nu när en klass delas in i mindre grupper.

– Vi har så bra kollegialt samarbete, och då kan man göra som nu: vi koncentrerar oss på tio barn åt gången, går igenom någonting lite djupare, och sen kan du arbeta vidare med det i en större grupp, säger Camilla Skoglind.

Samarbetet går betydligt djupare än att bara hjälpa varandra i klassrummet. De tre lärarna för klass 3A och B planerar tillsammans och delar på mentorsansvaret för eleverna. 

– Samplaneringen underlättar så mycket. Jag behöver göra mycket mindre planering nu i trean när vi är tre lärare på två klasser, än i tvåan när vi var två lärare i en och samma klass, säger Dögg Gunnarsdóttir.

– Och vi har delat upp eleverna så jag har färre än 20 som jag koncentrerar mig på med bedömning och den biten. Då får man syn på de mentorseleverna lite extra, säger Camilla Skoglind.

Varje tisdag sitter hela skolan och samplanerar, över klassgränserna. Båda lärarna i 3B framhåller vikten av tydligt ledarskap för att systemet ska fungera.

– När man är på en skola där det är lite mer ”ni får göra som ni tycker, ni känner barnen bäst” och så, då blir det inte så mycket gjort. Då går man nog gärna in i sin bubbla och gör det som man själv tror är rätt utan att utvecklas.

Det är dags för grupperna i klass 3B att rotera och byta såväl rum som arbetsuppgifter med varandra. Sorlet stiger, någon elev släntrar iväg åt fel håll, en annan vill inte riktigt avbryta sitt schemabyggande. Men snart nog sitter alla på sina nya platser och tar tag i den nya uppgiften.

– När vi jobbar så här i stationer så jobbar de effektivt i ungefär en kvart. Ska de koncentrera sig på en och samma sak en timme så blir de så trötta. Så en kvart och sedan byte passar bra, säger Dögg Gunnarsdóttir.

– De behöver ju mycket pauser. Det här vi gör i dag är nog en ganska tuff uppgift för vissa. Det kräver ganska mycket koncentration vid varje moment. Kanske inte så mycket den stationen som är mer som ett roligt spel, men de övriga, säger Camilla Skoglind.

Jag har jättesvårt att se någon fördel med att vara helt ensam.

Ett sätt som Runbacka skolor drar ner på kostnaderna för att kunna höja lärartätheten är att inte ta in vikarier när en lärare blir sjuk. Det är dock inte något som Camilla Skoglind tycker är negativt.

– Barnen blir otrygga när det kommer någon som inte känner dem. Så det underlättar jättemycket när man vet att det finns någon i klassen som känner barnen. När man är helt ensam i en klass kan det hända att man inte vågar vara sjuk för att man tänker ”jaha, kommer det någon som känner barnen, eller kommer någon från en vikariepool?”, säger hon.

Finns det inga fördelar med att rå om en klass själv?

– Jag har jättesvårt att se någon fördel med att vara helt ensam. Men visst, skulle man inte klicka med sin kollega, då blir det jättesvårt. Det bygger ju jättemycket på samarbete och kommunikation. I en sådan situation kan man nog känna att ”nämen jag kan lika gärna vara ensam”, säger Camilla Skoglind.

– Jag gillar det här jättemycket, att man har ett så tätt samarbete som möjligt med sina kollegor. Då blir det också att man kan inte alltid göra som man alltid har gjort, utan man måste förnya sig och ta till sig andras sätt att se på saker och ting. Det är det som är häftigt med läraryrket också tycker jag, säger Dögg Gunnarsdóttir.

Hur känner ni när folk i medier uttrycker att det här med gruppstorlekar inte spelar någon roll? Att om lärarna bara är skickliga nog så löser det allt?

– Det är klart att lärarens skicklighet är jätteviktig. Men skolan löser sig inte automatiskt om man sätter in skickliga lärare. Det bygger på så mycket mer. Det gäller att ledningen satt sin prägel på hur de vill att det ska fungera, och att det är någorlunda personaltätt. Man behöver ha förutsättningarna runt omkring, annars kan man inte vara en duktig lärare, säger Camilla Skoglind.  

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons