Annons
Lärarna Camilla Skoglind och Dögg Gunnarsdóttir föredrar att jobba i team runt gemensamma elever. Foto: Jennifer Glans

Här blir stora klasser små

Publicerad 20 september 2017

Fakta

Runbacka skolor

  • Kommunal skola i Viby, Sollentuna, Stockholms län.
  • Tvåparallellig F–9 med tillhörande förskola.
  • Ca 570 elever.
  • Jobbar 1:1.

Relaterat

Högre lärartäthet, klassöverskridande samplanering och täta samarbeten mellan lärare och fritidspedagoger. 
– Ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också, säger lågstadieläraren Dögg Gunnarsdóttir.

Klass 3B på Runbacka skolor i Sollentuna inleder dagen med att träna på klockan. De 28 eleverna är indelade i tre mindre grupper som alla sysselsätter sig med olika övningar. I ett mindre grupprum som sitter ihop med klassrummet sätter läraren Camilla Skoglind igång grupp A att jobba med stenciler, där de bland annat ska fylla i hur mycket klockan visar på olika bilder.

Alla har också tillgång till varsin liten plastklocka med vridbara armar, i den händelse att bilderna känns för abstrakta.

– Föräldrar vill såklart ha små grupper. Jag tror att man upplever det som en social trygghet, man känner sig mer sedd av sin lärare. Och så kan det ju vara, absolut. Men det som är viktigt är att man är många pedagoger, säger hon.

I klassrummet sitter klassens andra lärare, Dögg Gunnarsdóttir, tillsammans med grupp B, som ska göra ett eget tidsschema över sin dag i ett presentationsprogram på surfplattan. Även här finns de små plastklockorna tillgängliga.

– Vi har båda haft klasser på 14–15 barn på andra skolor. Men då är man oftast ensam hela tiden. Jag hade en jättesvår grupp med många barn som hade diagnoser, och jag var ensam. När jag frågade efter hjälp på den skolan så sa de ”men du har ju bara 14 elever”. Så ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också, säger hon.

Mantrat ”klasstorleken har ingen betydelse” skaldas då och då i riksdagens talarstol, på tidningarnas ledarsidor och av diverse proffstyckare. Det är en förvrängning av de forskningsresultat som säger att klasstorlekar visserligen inte har störst betydelse av alla faktorer som påverkar elevernas resultat – men ändock har viss betydelse. 

De som jobbar i skolan vet såklart redan det här. De vet också att antalet elever påverkar lärarens möjligheter att vara en god pedagog och tillgodose elevernas behov av sådant som forskningen håller högre, som exempelvis feedback.

Forskningen säger också att ju yngre eleverna är, desto större betydelse har lärartätheten. Det har man tagit fasta på vid den kommunala F–9-skolan Runbacka skolor i Sollentuna norr om Stockholm. Inte genom mindre klasser, utan genom fler pedagoger och kolle-gialt samarbete. Och lärartätheten är som högst på lågstadiet. Två lärare och en fritidspedagog per klass de första två åren, för att gå över till tre lärare och en fritidspedagog på två klasser som samarbetar i årskurs tre.

I korridoren utanför klassrummet sitter grupp C och ägnar sig åt den övning som verkar vara populärast: ett spel på surfplattan som kombinerar att lära sig om klockan med att sköta om djur. Varje gång du svarar rätt på en fråga om klockan får du poäng, som sedan kan användas för att skaffa fler och mer spännande djur.

– Det är väldigt populärt. Det är bra att de får göra sådant också, som är lite rutinmässigt och där vi inte behöver introducera en uppgift, säger Camilla Skoglind.

Jag behöver göra mycket mindre planering nu.

Arbetssättet på Runbacka skolor är tydligt styrt från skolledningen och bygger på nära samarbete mellan lärare och över klassgränser. Elevgrupperna växlar mellan dryga 50-talet elever när två klasser möts i sin helhet, och små klickar på tio elever, som nu när en klass delas in i mindre grupper.

– Vi har så bra kollegialt samarbete, och då kan man göra som nu: vi koncentrerar oss på tio barn åt gången, går igenom någonting lite djupare, och sen kan du arbeta vidare med det i en större grupp, säger Camilla Skoglind.

Samarbetet går betydligt djupare än att bara hjälpa varandra i klassrummet. De tre lärarna för klass 3A och B planerar tillsammans och delar på mentorsansvaret för eleverna. 

– Samplaneringen underlättar så mycket. Jag behöver göra mycket mindre planering nu i trean när vi är tre lärare på två klasser, än i tvåan när vi var två lärare i en och samma klass, säger Dögg Gunnarsdóttir.

– Och vi har delat upp eleverna så jag har färre än 20 som jag koncentrerar mig på med bedömning och den biten. Då får man syn på de mentorseleverna lite extra, säger Camilla Skoglind.

Varje tisdag sitter hela skolan och samplanerar, över klassgränserna. Båda lärarna i 3B framhåller vikten av tydligt ledarskap för att systemet ska fungera.

– När man är på en skola där det är lite mer ”ni får göra som ni tycker, ni känner barnen bäst” och så, då blir det inte så mycket gjort. Då går man nog gärna in i sin bubbla och gör det som man själv tror är rätt utan att utvecklas.

Det är dags för grupperna i klass 3B att rotera och byta såväl rum som arbetsuppgifter med varandra. Sorlet stiger, någon elev släntrar iväg åt fel håll, en annan vill inte riktigt avbryta sitt schemabyggande. Men snart nog sitter alla på sina nya platser och tar tag i den nya uppgiften.

– När vi jobbar så här i stationer så jobbar de effektivt i ungefär en kvart. Ska de koncentrera sig på en och samma sak en timme så blir de så trötta. Så en kvart och sedan byte passar bra, säger Dögg Gunnarsdóttir.

– De behöver ju mycket pauser. Det här vi gör i dag är nog en ganska tuff uppgift för vissa. Det kräver ganska mycket koncentration vid varje moment. Kanske inte så mycket den stationen som är mer som ett roligt spel, men de övriga, säger Camilla Skoglind.

Jag har jättesvårt att se någon fördel med att vara helt ensam.

Ett sätt som Runbacka skolor drar ner på kostnaderna för att kunna höja lärartätheten är att inte ta in vikarier när en lärare blir sjuk. Det är dock inte något som Camilla Skoglind tycker är negativt.

– Barnen blir otrygga när det kommer någon som inte känner dem. Så det underlättar jättemycket när man vet att det finns någon i klassen som känner barnen. När man är helt ensam i en klass kan det hända att man inte vågar vara sjuk för att man tänker ”jaha, kommer det någon som känner barnen, eller kommer någon från en vikariepool?”, säger hon.

Finns det inga fördelar med att rå om en klass själv?

– Jag har jättesvårt att se någon fördel med att vara helt ensam. Men visst, skulle man inte klicka med sin kollega, då blir det jättesvårt. Det bygger ju jättemycket på samarbete och kommunikation. I en sådan situation kan man nog känna att ”nämen jag kan lika gärna vara ensam”, säger Camilla Skoglind.

– Jag gillar det här jättemycket, att man har ett så tätt samarbete som möjligt med sina kollegor. Då blir det också att man kan inte alltid göra som man alltid har gjort, utan man måste förnya sig och ta till sig andras sätt att se på saker och ting. Det är det som är häftigt med läraryrket också tycker jag, säger Dögg Gunnarsdóttir.

Hur känner ni när folk i medier uttrycker att det här med gruppstorlekar inte spelar någon roll? Att om lärarna bara är skickliga nog så löser det allt?

– Det är klart att lärarens skicklighet är jätteviktig. Men skolan löser sig inte automatiskt om man sätter in skickliga lärare. Det bygger på så mycket mer. Det gäller att ledningen satt sin prägel på hur de vill att det ska fungera, och att det är någorlunda personaltätt. Man behöver ha förutsättningarna runt omkring, annars kan man inte vara en duktig lärare, säger Camilla Skoglind.  

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Debatt om ”Vit makt-läraren”: Kan inte arbeta som lärare

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige.  
– Man kan inte arbeta som lärare om man inte står för skolans värdegrund, säger Lovisa Fhager Havdelin, generalsekreterare för Teskedsorden.

Skolverket: Vit Makt-sympatisör skulle kunna jobba kvar i skolan

Värdegrund

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige. Är det ens möjligt i skolans värld?
– Det är inte helt klart vad som är konsekvensen av det, säger Skolverkets rättschef, Jonas Nordström till Skolvärlden.

Annons
Annons
Annons

Bristande stöd till obehöriga lärare slår hårt mot elever

Granskning

Skolor brister i sitt stöd till obehöriga lärare, visar en rapport från Skolinspektionen.
– Eleverna drabbas när de obehöriga lärarna inte får en bra introduktion, säger Heléne Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör.

Så stöttas lärarna efter knivmordet på skolan

Knivmord

En 17-årig pojke knivhöggs till döds på en skola i Stockholm på onsdagen. Flera lärare bevittnade händelsen.
– Nu är det viktigt att låta folk få ventilera sina känslor och trygga upp och säkra upp miljön, säger John Nilsson, ombud på LR.

Annons
Annons

Facket: Academedias agerande befäster en farlig tystnadskultur

Kontroversiellt

Historien med två lärare inom Academediasfären som avskedats, avstängts och omplacerats av till synes politiska skäl väcker vrede och oro bland lärarna i landets största skolkoncern.
– Det finns många ombud som är rädda att uttala sig, säger Andrés Jerez, LR:s koncernombud inom Academedia.

Annons

Lärare: Så vill vi gå vidare med #MeToo

#MeToo

Stödmaterial för elevsamtal, tid för reflektion och uppdaterad sex-och samlevnadsundervisning ligger högt på lärarnas önskelista efter vittnesmålen om sexuella övergrepp i skolan.

UKÄ: Bättre VFU med övningsskolorna

VFU

Försöket med övningsskolorna har bidragit till högre kvalitet på lärarutbildningens VFU, visar Universitetskanslersämbetes utvärdering.
– Men vi skulle hellre se att man gjorde VFU bättre för alla, säger LR Stud-ordförande Mimmi Rönnqvist.

Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera

SCB: Så mycket kommer lärarbristen att öka

Ny rapport

Lärarbristen i Sverige kommer att öka fram till 2035. Det konstateras i en ny rapport som SCB tagit fram.
– Det är en krissituation, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Gamla lärstilar nytt argument för fria skolvalet

Lärstilar

Ett politiskt faktablad ser elevers olika begåvningsprofiler som ett argument för valfrihet. Forskare som Skolvärlden pratat med sågar den pedagogiska inriktningen.

Lärarlönelyftet

Nytt beslut: Lärarlönelyftet ingår i ordinarie lönen

Lärarlönelyftet

I Botkyrka har man valt att permanenta det statliga Lärarlönelyftet. Beslutet att låta pengarna ingå i den ordinarie lönen hyllas av Lärarnas Riksförbund.

Ett år efter Lärarlönelyftet: ”Fortsatt missnöje”

Lärarlönelyftet

Drygt ett år har gått sedan Lärarlönelyftet genomfördes. Tomas Antonsson, lärare och LR-ombud i Lund, säger att situationen alltjämt är tuff för lärarna flera månader efter satsningen.

Så väcker du elevernas läslust

PIRLS

Högläsning och textsamtal, samarbete med skolbibliotek samt att jobba med läsutvecklingsstrategier. Det är några av språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzéns tips för att stötta elever i deras läsande.

Fysiktävling ska ge svenska nobelpris

Nobel

Med en internationell problemlösningstävling i ämnet fysik vill organisationen IYPT träna elever i vetenskapligt tänkande.
– Vi vill gynna vetenskapen i Sverige och få bort bilden av att fysik är något obegripligt som bara skäggiga män håller på med, säger Jakob Lavröd på IYPT.

Skolinspektionen hotar allt fler skolor med vite

Skolinspektionen

Fallen där Skolinspektionen hotar en skola med vite ökar. Det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort.
Otillräckliga insatser till elever i behov av stöd är en vanlig orsak.

Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

Debatt 

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället.
”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

Kommentera

Så ska tillgången till syv bli mer likvärdig

Syv

För att vägledningen ska bli mer optimal och likvärdig behövs det en tydlighet i vad man vill uppnå med uppdraget. Det menar Lena Hartvigsson, ordförande för LR:s förening för studievägledare.

”Byt fokus – från lön till arbetsmiljö”

Debatt

”Om SKL inte är beredd att göra det som krävs för att vända på den negativa utvecklingen vad gäller lärares arbetsmiljö och läraryrkets attraktivitet ställer vi oss tveksamma till att kommunerna ska få fortsatt förtroende som huvudmän för skolan”, skriver tankesmedjan Balans.

Kommentera
PIRLS 2016

Ny topplacering: ”Dags att ta bort skolans krisstämpel”

PIRLS

Svenska fjärdeklassare ligger återigen i topp vad gäller läsförståelse.
En mycket glad Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, presenterade resultatet i PIRLS och hyllade lärare och elever.
– Den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Det är dags att ta bort krisstämpeln och börja tala om allt positivt som sker.

Barbro Westlund: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kommentarer

Läsforskaren Barbro Westlund vid Stockholms universitet, utbildningsminister Gustav Fridolin och moderaternas Erik Bengtzboe är eniga: Resultatet i PIRLS är en triumf för lärarkåren i Sverige.

Efter nya bidragsförslaget: ”Otillräckligt”

Statsbidrag

Riksrevisionen föreslår ett nytt system för riktade statsbidrag till skolan. Det är ett bra men otillräckligt förslag, anser LR:s Åsa Fahlén.
– Det är hög tid att löpa linan ut och inse att kommunerna inte klarar av det ekonomiska ansvaret för skolan, säger hon.

De jobbar bort rädslan för programmering

IT

Behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet nästa år. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Det här kan vi lära av Finland

Programmering

I Finland är man sedan länge redan igång med programmeringen i skolan. Vad kan Sverige lära av sin nordiska granne? Skolvärlden frågade Finlands utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen och Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. 

Enkät: Så ser syv på yrket

Syv

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1? Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

Utsatta skolor missgynnas i Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Skolor med större utmaningar har inte prioriterats när Lärarlönelyftets pengar har fördelats, visar en ny utvärdering av Statskontoret.
– Det är något som vi gärna hade sett att man använde sig mer av, säger minister Helene Hellmark Knutsson (S).

Så hjälper läraren Mia sin elev efter hjärntumören

Barncancer

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men hon har hittat vägar som fungerar.

”Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap”

Debatt

En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Kommentera

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning

Inkludering

Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan.
– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Granskning: Betygssättning

Var fjärde lärare sätter betyg åt en kollega

Sambedömning

I dagarna beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega i samband med betygssättningen. 
Men bara var sjätte lärare får ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

Enkät: Så svarar lärarna om betygsättning

Enkät

28 procent av grundskollärarna satte betyg tillsammans med en olegitimerad kollega. Här är resultatet av Lärarnas Riksförbunds enkät om sambedömning.

I lärarbristens spår: Örebro centraliserar skolor

Behörighet

Arbetsbördan med sambedömning växer i takt med den ökande bristen på behöriga lärare. Lärarbristen pressar kommunerna till okonventionella metoder.
– Vi funderar på att centralisera alla våra högstadieskolor, säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd i Örebro.

Efter nya asylförslaget: ”Blir ett helvete för lärarna”

Ensamkommande

Förslaget om att fler ensamkommande unga ska få stanna i Sverige välkomnas av organisationen #vistårinteut.
– Men förslaget kommer leda till orättvisor, säger Sara Edvardsson Ehrnborg, lärare och talesperson för #vistårinteut.

Här är lärarnas vanligaste betygsfrågor

Betyg

Får man sätta F utan att varna först? Och är man godkänd om man kan simma 200 meter på rygg? Det drar ihop sig till betygsättning, och Skolvärlden listar lärarnas vanligaste betygsfrågor till Skolverket.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons