Annons
Cecilia Jalkebo, lärare i svenska och tyska i Eskilstuna. Foto: Jonas Bilberg

Här har lärarna tagit kontroll över sin egen tid

Publicerad 21 mars 2018

Relaterat

Heltidsmentorer och ett lokalt arbetstidsavtal minskar stressen bland lärarna på Fristadsskolan i Eskilstuna.
– När jag åker hem från skolan är jag för det mesta också färdig med jobbet, säger Cecilia Jalkebo, lärare i svenska och tyska.

I höstas öppnade Fristadsskolan i provisoriska lokaler i anslutning till S:t Eskils gymnasium i centrala Eskilstuna.

– Det är en ganska liten skola med bara fem klasser, tre sjuor och två åttor. Men redan till hösten utökas antalet klasser med ytterligare fyra, berättar Cecilia Jalkebo.

Ingen av de tolv lärarna på skolan är mentor. Skolledningen har i stället valt att satsa på heltidsanställda mentorer.

– Det gör att jag som lärare helt kan fokusera på undervisningen och vad som hör till den, vilket är mycket bra, säger Cecilia Jalkebo.

– När jag jobbade på en annan skola var jag även mentor och trivdes med det. Men det kunde vara stressande.

På vilket sätt?

 Förutom att det hela tiden rycks i en mentor, tvingas man ofta ta hand om saker som man inte har utbildning för, till exempel elever som mår dåligt eller ha kontakt med socialtjänsten. Det slipper vi nu. Det tar våra mentorer hand om. Den ene är socionom och har tidigare arbetat som kurator och den andra är socialpedagog.

På skolan praktiseras även ett system med så kallade ansvarslärare.

– Som ansvarslärare har man hand om en klass, men är inte mentor. Man är en vuxen person som eleverna kan vända sig till när de inte kan få tag på sin mentor. Ansvarslärarna har även hand om en del av klassens gemensamma aktiviteter, till exempel i samband med skolavslutningen vid jul. Mentorerna kan ju inte vara i alla klasser samtidigt, säger Cecilia Jalkebo.

Enligt det lokala arbetstidsavtalet har lärarna på Fristadsskolan 40 timmar reglerad arbetstid i veckan och fem timmar förtroendearbetstids, i stället för 35+10 timmar som är det vanliga.

– Vi lärare är i allmänhet på skolan från klockan halv åtta på morgon till klockan fyra på eftermiddagen eller från åtta på morgonen till halv fem på eftermiddagen. Eftersom en så stor del av arbetstiden är förlagd till skolan hinner jag för det mesta göra klart mitt arbete innan jag lämnar jobbet. När jag kommer hem kan jag vara ledig, även om det periodvis händer att även vi får arbeta kvällar med förberedelser av lektioner och liknande. Men inte i samma utsträckning som på många andra skolor.

– Förtroendearbetstiden använder vi framför allt till reflektion och egen fortbildning.

Cecilia Jalkebo säger att avtalet även underlättar för kollegialt lärande och samarbete.

– Tack vare att vi tillbringar så mycket tid i skolan är det rent praktiskt ganska lätt för oss lärare att samlas. Vi försöker också effektivisera vårt arbete genom att i så stor utsträckning som möjligt använda digitala verktyg och dela med oss till varandra.

– Vårt försök med mentorstjänster och det lokala arbetstidsavtalet har fallit väl ut. Äntligen känns det som att läraryrket kan bli ett ”riktigt jobb” och inte en livsstil. Det här är framtiden.

Jonas Fried.Jonas Fried, Ma/NO-lärare på Nordhemsskolans högstadium i centrala Göteborg med cirka 600 elever och biträdande kommunombud för LR, berättar att även på den skolan minskar stressen bland lärarna.

– Vi är en skola med förhållandevis hög lärartäthet. Nästan alla lärare är behöriga. Det gör att vi kan få kvalificerat stöd och hjälp av varandra. Det finns alltid någon kollega som man kan diskutera prov, bedömningar och liknande med, vilket bidrar till minskad oro och stress.

– Sedan i höstas har vi dessutom ändrat vårt sätt att hålla möten och konferenser, och hur ofta gör vi gör det. Tidigare hölls en del möten av ren slentrian, för att vi alltid gjort så, vilket tog viktig tid från annat, säger Jonas Fried. 

Numera är mötena koncentrerade till onsdagseftermiddagarna.

– Vi har då tre timmar som är bokningsbara, antingen av skolledningen eller av oss lärare. Ett par veckor innan skriver den som vill ha ett möte i ett digitalt verktyg vilka som hen vill ha möte med, beräknad tidsåtgång och varför. För att ett möte ska få hållas ska det ha en koppling till undervisningen eller eleverna och ha ett tydligt syfte. Rektorn gör sedan ett mötesschema. Han kan också välja att sålla bland mötena.

Vad händer om det inte finns något att ha möte om?

– Då blir det inget möte. Samma sak vid arbetstoppar. Då väljer kanske lärarna att i stället förbereda eller efterarbeta lektioner, antingen individuellt eller tillsammans med kollegor. Det här har gjort att möjligheterna till kollegialt utbyte och lärande har förbättrats precis som möjligheterna att träffas mellan arbetslagen, säger Jonas Fried.

– Genom att vi minimerar tiden som går åt till olika möten, och ser till att de möten som hålls är undervisningsrelaterade, har stressen bland lärarna minskat, vilket bekräftas av den senaste medarbetarundersökningen. 

Har det tagits bort arbetsuppgifter?

– Nja, vi har nog mindre krav på dokumentation än många andra skolor. Vi ska i princip kunna dokumentera elevernas framsteg så att vi kan sätta betyg.

Hur fungerar kompetensutvecklingen?

– Det är ett av orosmolnen. Enligt min bild har framför allt kompetensutvecklingen inom det egna ämnet fått stå tillbaka under lång tid. Nu handlar kompetensutvecklingen i stor utsträckning om programmering plus vad som råkar trenda i samhället. Det är sällan som beslut kring kompetensutvecklingen utgår ifrån lärarna själva, vad vi känner och vilka behov vi har. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera
Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons