Annons
Hans-Eric Lindahl, kommunombud på Lärarnas Riksförbund i Uppsala, och Skoldebattören Åsa Plesner.

Hoppfullhet och misstro efter nya läraravtalet

Publicerad 21 september 2018

Fakta

Avtalet i korthet

  • Avtalet innehåller tre löneöversyner: 1 april 2018, 1 april 2019 och 1 april 2020. Löneöversynen för 2018 kan nu genomföras och slutföras. När löneöversynerna är klara ska ny lön betalas ut med full retroaktivitet per den 1 april 2018.

  • Löneavtalet anger ingen procentsats för utfallet vare sig för kollektivet eller individen. 

  • Arbetsgivarens ansvar för att arbeta strategiskt med lönestrukturen betonas och erfarenhet hos yrkesskickliga lärare ska värderas.

  • Varje skola åläggs att förstärka sitt arbete med arbetstid, arbetsbelastning och organisation för att säkra kompetensförsörjningen av lärare. Detta arbete ska följas upp både lokalt och centralt. 

  • Avtalet gäller till 31 mars 2021.

Partsgemensamma arbeten innebär att lärarfacken och arbetsgivare tillsammans ska arbeta vidare med dessa frågor under avtalsperioden:

  • Genomlysning av avtalets villkor ur arbetsmiljöhänseende: Parterna avser att gemensamt samla in och analysera lokala erfarenheter och arbetsmiljöeffekter av avtalets villkor.
  • Förebygga ohälsa: Centrala parter ska gemensamt inspirera och stödja lokala parter i deras arbete med att förebygga arbetsrelaterad ohälsa och därmed minska sjuktalen.
  • Stödmaterial för dialog om arbetsbelastning och arbetstider: I strävan efter en god arbetsmiljö och en verksamhetsanpassad arbetstidsförläggning och rätt använd kompetens inom skola och förskola, kommer centrala parter att utveckla ett gemensamt underlag för dialogen om arbetsbelastning och arbetstider. 
  • Förtydliganden angående lovskola: Parterna ska göra en gemensam insamling och analys av lokala erfarenheter och tillämpning i syfte att enas om en långsiktig lösning som inbegriper lovskolan.
  • Stöd till lokalt arbete för strategisk kompetensförsörjning: Centrala parter ska tillhandahålla relevanta verktyg och material avseende viktiga områden kopplade till lokala arbetsgivares och fackliga företrädares arbete med strategisk kompetensförsörjning.
  • Stödmaterial om lön och lönestruktur: Centrala parter ska uppdatera redan framtaget stödmaterial för det lokala arbetet med lön och lönestruktur.
  • Förtroendeskapande arbete: Centrala parter ska bidra till ett långsiktigt förtroendeskapande arbete och tydliggör därför ett antal gemensamma ställningstaganden i avtalet.

Relaterat

Det nya läraravtalet har mötts av blandade reaktioner i skolsverige. Skoldebattören Åsa Plesnerär en av många som är kritisk till avsaknaden av regler i avtalet. 
– Skolan behöver mer tvingande regler i arbetsmiljöfrågorna, säger hon.

Under torsdagskvällen slöt Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet ett treårigt avtal för lärare och studie- och yrkesvägledare med Sveriges kommuner och landsting (SKL). Det nya avtalet sträcker sig till den 31 mars 2021 och omfattar 200 000 medarbetare inom kommuner och landsting.

Reaktionerna på det nya avtalet mellan parterna dagen efter osar både hoppfullhet och misstro.

Skoldebattören Åsa Plesner driver Tankesmedjan Balans tillsammans med kollegan Marcus Larsson och har länge belyst arbetsmiljöfrågan för landets lärare och andra yrkesgrupper inom välfärden. Hon tycker inte att man kan säga att det är ett dåligt avtal och att facket förlorade massa saker.

– För det här var ungefär vad man yrkade på. Problemet är att det som lärarna behöver kan inte enbart regleras i kollektivavtal, arbetsbelastningen behöver begränsas med tydliga regler generellt. Nu har vi fått avtalsskrivningar som egentligen är upprepningar av arbetsmiljölagen, så avtalet innehåller ingenting nytt, säger hon.

Åsa Plesner menar att det hade behövts tvingande formuleringar i avtalet som inte ska förhandlas lokalt. 

– Det här avtalet stöttar inte lokalt fackligt arbete, det bara skjutsar vidare ansvaret. Man konstaterade på presskonferensen att lönerna har stigit jättemycket för lärarna, och det har varit fackens mål under lång tid. I den strävan har arbetsmiljöfrågorna hamnat i bakvattnet och facken lyckas nu inte ta tillbaka dem. Trots att medlemmarna frågar efter den nu. 

– Nu sitter facken i ett pyrt läge där de behöver byta strategi, men det går inte att göra i det nuvarande systemet. 

Åsa Plesner menar att det är jätteviktigt för facken att man lyckas kanalisera medlemmarnas frustration över arbetsmiljön och inte försöker släta över med att det här avtalet kommer att lösa alla problemen. 

– Skolan behöver mer tvingande regler i arbetsmiljöfrågorna. Vi behöver USK, vi behöver en gräns för hur många betyg man kan sätta på en termin och hur många elever man förväntas ha och vi behöver rensa i arbetsbeskrivningar så att lärare får undervisa. Vi behöver avtal för att just undvika och hindra arbetsgivare som Uppsala som utnyttjar kryphål, och det här avtalet är raka motsatsen. 

Så det kommer inte att bli några större förändringar i arbetsmiljöfrågan för lärare alltså? 

– Inte om inte facken samtidigt har en jättebra strategi för hur man ska stärka det lokala arbetet, säger Åsa Plesner. 

Hans-Eric Lindahl, kommunombud på Lärarnas Riksförbund i Uppsala, menar att det här var ett avtal som det inte gick att säga nej till – även om det inte så långsiktigt som hade önskat sig.

– Jag hade hoppats att det skulle finnas mer tydlighet kring hanteringen av undervisningstid och så vidare. Men utifrån förutsättningarna får man säga att det förhoppningsvis går att hantera – även om det kommer att innebära väldigt mycket jobb lokalt, säger han. 

Hur kan avtalet hjälpa er i det lokala arbetet? 

– Det finns ett par saker. I Uppsala har vi problem med ett lokalt samverkansavtal där vi än så länge inte har fått klart om att vi ska ha samverkan på skolenheterna, säger Hans-Eric Lindahl och tillägger:

– Något annat som känns hoppfullt, och som vi har drivit väldigt länge, är att det måste finnas en löneprofil som gör att det existerar en löneutveckling över hela yrkeslivet. Där finns en skrivning som jag uppfattar som positiv och som vi kommer att driva hårt i kommunen, det kommer att vara ett stöd. 

Men frustrationen kring avtalet ligger samtidigt kvar i slutändan, då även Hans-Eric Lindahl hade velat ha mer regler i avtalet. 

– Självklart hade jag velat se mer regler. Det är det som har varit medlemstrycket i 20 år med att få in mer siffror i avtalet. Men vi får jobba på andra sätt nu för att försöka nå något likartat, säger han.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons