Annons
Malin Dávid med eleverna i förberedelseklassen på Linnéskolan i Älmhult. Foto: Mats Samuelsson
Projektet ”Idrottsskola för nyanlända” är tänkt att stärka både språk och integration där eleverna i Älmhult har fått pröva på olika aktiviteter hos lokala idrottsklubbar.
Malin Dávid och Sofia Ripe ligger bakom projektet "Idrottsskola för nyanlända".
Bild 1/3

De använder idrott som verktyg för integration

Publicerad 4 januari 2016

På Linnéskolan i Älmhult kämpar lärarna för att ge de nyanlända eleverna en bra start i den svenska skolan. En av de största utmaningarna är att skapa en bra övergång till ordinarie klass.
De tog hjälp av idrotten – och fick ett socialt uppsving i klassrummet.

Fakta

Så fungerar ”Idrottsskola för nyanlända”

I oktober 2015 fick fyra lärare på Linnéskolan och Hagnässkolan i Älmhult utmärkelsen ”Nyckeln” för projektet ”Idrottsskola för nyanlända”. 

Motivering: ”Språkutveckling som sker i ett naturligt sammanhang är en viktig nyckel för att känna samhörighet och delaktighet i sitt nya land. Med det kommer garanterat språket.”

Sanoma utbildning står bakom ”Nyckeln” och priset är 25 000 kronor.

Initiativtagare till projektet: Malin Dávid och Sofia Ripe på Linnéskolan och Marianne Steen och Ylva Österberg på gymnasieskolan Hagnässkolan. 

En timme i veckan går eleverna till en lokal idrottsförening tillsammans med sin lärare. Det är obligatoriskt för högstadieeleverna och frivilligt för gymnasieeleverna. Klubbarna håller i tre lektioner var. Intresserade elever kan sedan gå med i klubben och fortsätta med idrotten på sin fritid. Kommunens kultur- och fritidschef Thomas Franzén har blivit spindeln i nätet och den som håller i logistiken, bokar lokaler och raggar nya klubbar. Utan den hjälpen hade vi inte rott det i land, säger lärarna. 

Hoppas på: Att på sikt även engagera andra samhälls-aktörer. Kanske en cykelkurs med polisen, aktivitet med fiskeklubben, och aktivitet med scouterna för att ge eleverna en positiv relation till dessa.

Relaterat

Som sig bör under en lektion i sex- och samlevnad fnissas det en hel del i det här klassrummet. 

Malin Dávid, lärare i förberedelseklass på Linnéskolan, tar hjälp av hela kroppen när hon förklarar, tecknar med händerna för att förtydliga och visar bilder samtidigt som hon frågar eleverna i förberedelseklassen om likheter och skillnader mellan Sverige och deras egna hemländer. 

Man förstår snart att Malin Dávid och hennes kollega i föreberedelseklasserna, Sofia Ripe, har många järn i elden. Nyligen prisades de och två kollegor från Hagnässkolan för projektet ”Idrottsskola för nyanlända”, ett projekt för att stärka både språk och integration där eleverna med start efter höstterminen har fått pröva på olika aktiviteter hos lokala idrottsklubbar. De har hunnit med frisbeegolf, volleyboll och basket. Ridning står näst på tur och längre fram hoppas man på simhallen och någon dansklubb. 

– Från början var det ett socialt projekt för att hjälpa eleverna att integreras. Vi visste att många blev sittandes hemma och på sikt riskerade att hamna i utanförskap. Vi ville hjälpa ungdomarna att få kontakt med föreningslivet på orten och komma ut till goda fritidsaktiviteter. Dessutom utvecklas språket när man använder det IRL, säger Malin Dávid. 

I skolan blir mycket på låtsas, menar hon. 

– Vi pratar så fint om respekt, samarbete, lika värde och jämlikhet mellan män och kvinnor. I ett idrottssammanhang blir det vi talar om i skolan verkligt och påtagligt. 

Malin Dávid tar ett exempel från den allra första idrottslektionen där eleverna skulle stå på led och skicka en basketboll framåt, något som blev väldigt svårt för en pojke som absolut inte kunde tänka sig att stå efter en flicka och dessutom passa henne en boll. 

– Vi fick en konflikt och jag fick förklara att i det här sammanhanget gäller detta. Det blir så oerhört konkret. Vi får hjälp av idrotten och föreningslivet att träna in goda sociala beteenden som eleven har nytta av i andra sammanhang. 

Och det märks även i klassrummet, tillägger hennes kollega Sofia Ripe. 

– Sammanhållningen i gruppen är mycket bättre. I början ville inte alla sitta bredvid varandra, nu pratar alla med alla och hjälper till. Och det är en hel del elever som har nappat på att gå med i en förening. Man ser dem i lokaltidningen ibland i ett lag, det är jätte-roligt. 

När de båda lärarna började på skolan för ett drygt år sedan gick det åtta elever i förberedelseklass. I dag är de 27. Med en analfabet från Afghanistan i samma grupp som elever som gått i elitskola i Syrien förstår man att utmaningarna är stora, både för lärarna i förberedelseklass och senare för ämneslärarna. Eleverna i den här gruppen har samtliga börjat läsa olika ämnen med sin ordinarie klass. 

– Kartläggning av elevernas kunskaper är jätteviktigt. Har man kunskaper med sig i ett ämne ska man inte hållas tillbaka, säger Sofia Ripe.

– Tidigare gick man ofta ut i de praktiska ämnena först men har man läst engelska tidigare, till exempel, så ska man ut i engelska-undervisning så fort som möjligt, så att man inte tappar ämneskunskaperna. De som kommer från Syrien har ofta goda kunskaper i matte och då tar man kanske det först. Det är individuellt hur fort det går och hur många ämnen man kan testa på en gång, säger Malin Dávid. 

Men övergången till ordinarie klass ser de båda lärarna som en av skolans största utmaningar. En anledning är bristen på studiehandledare.

– I år har vi handledare i dari, arabiska och ryska. Förra året fanns även en i tigrinja men inte i år. Kommunen är liten. Med fler studiehandledare skulle övergången bli mjukare. Vi önskar att det fanns någon som följde med eleven. Nu blir det mycket upp till mottagande lärare hur det blir, säger Malin Dávid. 

– Men man ska komma ihåg att samtidigt som vi är frustrerade över att eleverna inte får en övergång som är mjuk och välplanerad är ämneslärarna frustrerade över den utmaning de ställs inför. Man klarar kanske precis av att ro runt sin planering, man har stora klasser och elever som behöver jättemycket stöd. Och så kommer det plötsligt ytterligare en elev som behöver ännu mera stöd. 

Hon betonar att det inte handlar om en ovilja att möta de nya eleverna. Snarare handlar det om en vilsenhet och att man saknar verktyg för att hantera en ny situation. Tidigare tänkte man att eleverna skulle behärska svenskan först, innan de gick över till ordinarie undervisning. 

– Men nu har forskningen visat att det är en framgångsfaktor att låta ämne och språk utvecklas tillsammans. Man kan faktiskt uppnå kraven i matte även om man inte kan uttrycka kunskaperna på svenska. Det får inte vara så att alla som kommer hit med ämneskunskaper bli förminskade bara för att de inte kan uttrycka det på vårt språk. Men det är då det blir en krock – ska de ut i vanlig klass redan?

De båda lärarna läser kursen ”Nyanländas lärande – mottagande, inkludering och skolframgång” och säger att dessa kunskaper skulle alla lärare behöva. Det behövs utbildning för att som ämneslärare kunna undervisa nyanlända på ett bra sätt. 

– Man kan inte säga att detta ska lärarna bara fixa. Jag tänker att ett bra sätt att ta hand om sin personal vore att erbjuda fortbildning. ”Vi hjälper er, vi vet att ni har det här problemet” – det önskar vi av skolledning och kommunledning, säger Malin Dávid. 

Och vad kan de göra på sitt håll för att förenkla och stötta? 

– Tidigare kunde ämnesläraren få en ny elev när som helst. Nu har vi valt att ha fyra perioder, en efter varje lov, så att lärarna vet när det kommer nya elever och för att skapa lite lugn och ro, säger Sofia Ripe och tillägger:

– I och med kursen vi läser hoppas vi också att vi kan hålla i lite föreläsningar och workshops för att sprida det vi lärt oss vidare. 

De planerar även för en workshop där lärare och studiehandledare ska få mötas för att tillsammans skapa smidiga kontaktytor dem emellan. 

Att mycket av att styra upp arbetet kring de nyanlända eleverna tycks hamna på dem som undervisar i förberedelseklass tycker de inte är så konstigt. 

– Det är ju en ny utmaning för oss alla. Men i och med att vi ser utmaningarna dagligen i våra verksamheter – och under utbildningen – så är det ganska naturligt att vi sparkar igång det, säger Malin Dávid. 

Däremot önskar de mer stöd från ledningshåll. 

– Vi får ofta fria händer, vilket är kul. När det kommer ny forskning eller nya lagar så måste det vara ledningen som står för implementering och skapar förutsättningar. Det kan inte vi göra och där önskar vi stöd.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons