Annons
Läraren Baida al-Hassan lurade IS och undervisade sin elever i hemlighet. Foto: Elisabeth Ubbe

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Publicerad 21 mars 2017

Fakta

Baida al-Hassan

  • Född: 1975 i Deraa i södra Syrien.
  • Bor: Sanliurfa i Turkiet.
  • Familj: Man och fyra barn.
  • Arbetar som: Klasslärare för en tredje-klass i en grundskola i Sanliurfa.
  • Utbildning: Lärar- och barnpsykologiutbildning.
  • Antal år i läraryrket: 11.
  • Säger alltid till sina elever: ”Tänk på framtiden, vad vill du bli? Ha ett mål.”

Fakta

Skolan under IS styre

  •  Hösten 2013 meddelade Islamiska staten, IS, att dess första skola öppnat i den syriska staden Raqqa. 
  • Hur utbildningssituationen ser ut i de områden IS tagit kontroll över skiljer sig åt från område till område. I många områden har undervisningen helt stängts ned. I andra driver extremistgruppen skolor utifrån sin egen läroplan. 
  • I IS läroplan har skolämnen som matematik, kemi, fysik, samhällskunskap, filosofi, historia, konst och musik förbjudits. Samtidigt har islamisk lag och vapenträning införts. 
  • IS har även introducerat egna skolböcker som bland annat innehåller bilder på vapen. 
  • Pojkar och flickor undervisas separat. Flickor är skyldiga att bära heltäckande kläder.
  • IS har skapat utbildningsministerium som kräver att lärarna genomgår kurser i islamisk lag. Många lärare har vägrat och därmed blivit av med sina jobb. 
  • De lärare som valt att fortsätta att arbeta under IS-styre är ofta fortfarande formellt anställda av den syriska regimen. Men IS hindrar dem från att hämta ut sina löner. 
  • Syriska aktivister från IS-kontrollerade områden uppger att många föräldrar är så rädda att deras barn ska bli hjärntvättade i de IS-drivna skolorna att de föredrar att inte skicka dem dit. Många föräldrar har inte råd att låta sina barn gå i IS skolor även om de skulle vilja sedan IS infört skolavgifter. 
  • Oppositionella syriska medier rapporterar om lärare som fortsatt att lära ut enligt den gamla läroplanen och bedriver undervisning i sina hem i hemlighet.

Relaterat

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. 
Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

När Islamiska staten, IS, tog kontroll över den syriska staden Deir Ezzor visste läraren Baida al-Hassan inte vad som väntade. 

– Jag minns att jag tänkte: Kommer de att börja ha ihjäl människor, vad kommer att hända? 

Tillsammans med sin man Khaled Muhammad al-Musto var hon ansvarig för fem skolor i staden. 

I områden som extremistgruppen tagit kontroll över tidigare hade skolorna antingen stängts ned eller också förändrats i grunden, från platser för undervisning till center för indoktrinering. 

Men Baida al-Hassan hade bestämt sig. I hennes hemstad skulle IS inte lyckas ta undervisningen från eleverna. Skolorna skulle vara kvar. 

– Under de senaste fem åren hade vi bedrivit undervisning trots regimens bomber och belägring. Jag tänkte, varför skulle det inte gå under IS? 

De första veckorna var det lugnt, berättar hon. Men efter några månader började förändringarna. Det första extremistgruppen gjorde var att kräva att flickorna skulle täcka sig. 

Baida al-Hassan accepterade förändringen direkt och såg själv till att eleverna rättade sig efter de nya reglerna. 

– Jag visste att om de bara hittade två eller tre flickor som inte var täckta kunde de stänga ned hela skolan, säger hon. Det fick inte hända.

Sedan särade IS på eleverna och införde en helt ny läroplan. Filosofi, geografi och historia togs helt bort från undervisningen. Kvar blev endast arabiska och religion, ämnen som skulle läras ut med IS egentillverkade skolböcker. 

Också det gick Baida-al Hassan och hennes lärargrupp med på.

– Vi accepterade alla deras regler direkt. Men det var bara en strategi från vår sida för att vi skulle kunna fortsätta att undervisa.

I början var jag rädd hela tiden

Så snart eleverna tagit plats i klassrummen låste hon järnporten till skolan. Flickorna tog av sig de heltäckande kläderna och Baida al-Hassan plockade fram de gamla läroböckerna ur skåpen. 

– Vi tog deras läroplan, men vi lärde aldrig ut det som stod i den, berättar Baida al-Hassan. 

För att eleverna inte skulle veta varifrån informationen kom fick de inte se böckerna utan endast lyssna till lärarna. Baida al-Hassan var rädd att de skulle berätta att skolan trotsade IS. Hon var väl medveten om vad som då skulle kunna hända. Om extremistgruppen dödar människor för att de är med i en förening, vad kan då hända med en lärare som omkullkastar hela deras utbildningssystem?

– Jag känner dem, jag visste att det kunde sluta med en halshuggning.

Hemma i hallen stod hennes väskor färdigpackade. 

– Vi var beredda att resa vilken sekund som helst, säger hon. 

Men trots riskerna fortsatte hon. Hennes psykolog kallar det galenskap. Baida al-Hassan själv säger att hon har fått krokodilskinn.

– I början var jag rädd hela tiden. Men gång på gång har jag kunnat trotsa faran utan att det hänt mig något, säger Baida al-Hassan.

Hon får ofta frågan: Du har fyra barn, är du inte rädd om dem? 

– Jag brukar svara: Ja, jag har fyra barn, men jag har också ansvar för sjuhundra barns undervisning. Jag måste prioritera de här sjuhundra barnen. 

Men för barnen i Syrien räcker inte undervisning, säger Baida al-Hassan. De behöver mer än så. Hon bestämde sig för att inte bara stoppa extremistgruppen från att indoktrinera barnen i skolorna, utan också driva ett program för att aktivt motverka IS-rekrytering av barn. För att förhindra att hennes elever anslöt sig till extremistgruppen samlade hon dem till hemliga sammankomster i sin källare.

– Det går inte att säga åt dem: Gör det inte, det är inte bra, säger hon. De måste få tänka själva. Därför tog vi till exempel dit en ung flicka som blivit bortgift som fick berätta hur det var. På samma sätt gjorde vi med pojkarna som kunde tänkas gå med i IS.

Ibland genomförde de sina aktiviteter mitt framför IS-medlemmarnas ögon. 

– Vi körde runt på gatorna och samlade in barnen och sa att vi skulle åka och simma, berättar Baida al-Hassan. De visste inte vad det verkliga målet var.

Genom att ordna aktiviteter och undervisning åt barnen försökte Baida al-Hassan se till att de inte vandrade samma väg som många redan valt: den som krigare eller brud åt IS.

Jag kunde inte låta bli att ifrågasätta.

I ett och ett halvt år kunde de arbeta i hemlighet. Sedan förändrades allt. 

Först kom IS religiösa utbildning som alla var tvungna att genomgå för att få fortsätta att undervisa. När Baida al-Hassan tog plats i skolbänken för att genomgå den utbildning hon gjort allt för att hennes elever skulle slippa kunde hon inte längre vara tyst.

– Jag kunde inte låta bli att ifrågasätta. De väljer och vrakar ur Koranen som de vill, tar det som passar dem och struntar i allt som inte gör det, säger hon.

Trots att hon försökte lägga band på sig själv under resten av kursen var skadan redan skedd. Efter några dagar fråntogs hon och hennes man ansvaret över de fem skolor de haft hand om. 

En morgon kom hennes barn inrusande och skrek: Mamma, mamma, titta!

Ute på uppfarten stod en bil parkerad. Den var full av krypskyttar. Hon gick och öppnade dörren. 

– Det kändes som om mitt blod frös till is.

Det skulle visa sig att IS-männen kom med frågor om en elev som gick i hennes skola. 

– Men de minuter vi trodde att de kom för att hämta oss räckte för att de vi skulle fatta beslutet, säger Baida al-Hassan.

De tog sina färdigpackade resväskor och gav sig av. 

– Döden var så närvarande. Vi lämnade i sista stund, säger hon. 

Nu lever och undervisar Baida al-Hassan i den turkiska gränsstaden Sanliurfa. Hon tar hand om barn som kommit ut från kriget, men kan inte låta bli att tänka på alla dem som fortfarande är kvar inne i Syrien. 

– När jag öppnar min dator och ser bilderna på mina elever ångrar jag mig. Men jag kan inte göra något.

Hon försöker hitta ett sätt att arbeta med elever i andra delar av Syrien. 

– Vem som helst kan inte göra det jag gjorde i Syrien. Jag vill arbeta med alla de barn som behöver mig därinne. Bara jag kan ta mig över gränsen är jag redo att åka. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Skolvärlden granskar

Försteläraren som tjänar mest: En rektor

Lön

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en rektor. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner. 
– Det fanns ingen annan lämplig att utse, säger Alexander Tornberg som är rektor och förstelärare på Laboraskolan i Hylte kommun.

Annons
Annons

Statistik: Så mycket tjänar förstelärarna

Statistik

Vilken generation tillhör de som tjänar mest, vilket län jobbar de i, och för vilken huvudman? Här hittar du svaren.

Annons

Överens: ”Så här ska det inte gå till”

Förstelärare

Efter Skolvärldens granskning av förstelärarnas löner är både regering och opposition överens. Det behövs ett tydligare statligt ansvar i styrningen.
– Det är inte så här det ska gå till, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för forskning och högre utbildning.

Skolkommissionen

Åsa Fahlén: Lägg bort det politiska käbblet

Skolkommissionen 

En miniminivå för hur mycket kommunerna ska satsa på skolan och en resursfördelning utifrån elevernas bakgrund. Det är två av Skolkommissionens förslag som presenteras idag.
–  Nu önskar jag verkligen att man klarar av att lägga bort det värsta partipolitiska käbblet och istället fokuserar på vad svenska skola behöver för att vända sina resultat, säger Åsa Fahlén ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Annons
Annons

Så reagerar partierna på förslagen

Skolkommissionen

”Besvikelse”, ”dåliga förslag” och ”fel väg att gå”. Det var inte bara glädjerop när Skolkommissionen presenterade sitt slutbetänkande för regeringen.
Skolvärlden har pratat med riksdagspartierna – så här reagerar man på förslagen.

Annons

Anna Ekström: Det här är viktigt för lärarna

Skolkommissionen

Tydliga karriärsteg för lärare och levande styrdokument är två av förslagen i Skolkommissionens slutbetänkande.

Läraren Sara Bruun: ”Samling för skolan är vad som behövs”

Skolkommissionen

Den hastiga kritiken från oppositionen och fajten mellan partierna retar upp många av lärarna, menar Sara Bruun.
– Måste man ställa sig i skyttegravarna innan förslaget är presenterat? säger hon.

”Skolkommissionen underkänner lärarutbildningen”

Skolkommissionen

Skolkommissionen vill stärka lärarutbildningarna och inrätta en statlig instans för professionsutveckling. Skoljournalisten Cecilia Garme läser det som ett underkännande.

Jag har fått hopp om en likvärdig skola

Skolkommissionen

Därför fylls Per Kornhall av hopp för svensk skola efter Skolkommissionens förslag.

Moment 22: Lärarbristen får färre att söka Lärarlyftet

Lärarlyftet

Behörighetsbristen till trots har färre lärare sökt till Lärarlyftet i år jämfört med förra året.
En förklaring: Det är svårt för rektorer att avvara de legitimerade lärare man har.

”Öka lärarnas befogenheter”

Ordning

Var sjätte svensk femtonåring känner sig mobbad i skolan, och var femte känner sig ensam, visar en ny rapport från Skolverket. Sämst mår de elever som kommer från socioekonomiskt utsatta hem.

Ny ”drömgräns” för Skolvärlden

Sociala medier

Skolvärlden fortsätter att växa så det knakar, på webben och på sociala medier. Nu har vi passerat en ny drömgräns.

Ny jobbmodell ska locka lärare till gymnasiesärskola

Lärarbrist

Malmö stad har skapat en ny jobbmodell för att locka fler lärare till gymnasiesärskolan.
– Vi erbjuder anställningar på Valdemarsro gymnasium med möjligheten att läsa in speciallärarkompetensen parallellt, säger Emma Lind, HR-konsult i Malmö stad.

Så mötte skolan eleverna efter terrordådet

Terrorism

Lärare och elever har återvänt till skolan efter terrorattacken.
På Adolf Fredriks musikklasser, som ligger nära Drottninggatan där dådet skedde, ska man nu försöka återgå till skolvardagen.

”Viktigt att lyssna in vad eleverna vet”

Elevhälsa

Hur agerar man som lärare efter omskakande händelser som helgens misstänkta terrordåd i Stockholm?
– Det är viktigt att lyssna in vad eleverna vet och funderar kring, säger högstadieläraren Ingrid Pihl i Piteå.

Skolinspektionen granskar undervisningstiden

Lärarbrist

När lärare är borta sätts sällan vikarier in. Nu ska Skolinspektionen granska om eleverna på gymnasiet får den undervisningstid de har rätt till.
– Det skulle innebära en stor kvalitetshöjning om de får det, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Lönesatsningen är ett hån – även mot oss lärarstudenter”

Lön

”Gör gärna utbildningen mer flexibel, men kompensera då även de lärare som redan står med skyhöga lån, och för guds skull, slå inte i en sista spik i kistan vad gäller lärarlönerna och framtiden i vårt yrke”, skriver lärarstudenten Pernilla Nordman.

Kommentera

Mer pengar till utsatta skolor och introduktionsprogram

Vårbudgeten

Regeringen skjuter till totalt 650 extra miljoner till skolan i årets vårbudget.
– Det är en svag budget för skolan som regeringen presenterar idag, säger Christer Nylander (L).

Så väcker du elevernas nyfikenhet

Lärare och forskare vid Högskolan i Gävle har tagit fram en bok med tips för att göra naturvetenskap, matematik och teknik mer intressant för eleverna.
– Ett knep är att låta eleverna få mer tid att tänka men också att prata långsamt, säger Mikael Björling, lektor i kemi vid Högskolan och en av författarna till boken.

Nya siffror: Våldet i skolan ökar

Våld

Många lärare har blivit utsatta för hot och våld under senaste året, visar en undersökning som Lärarnas Riksförbund i Malmö har gjort.

Så kan framtidens skola fungera

Rapport

Framtidens skola präglas av digitalisering, entreprenörskap och neurovetenskap, enligt analysföretaget Kairos Future. Men på vilket sätt beror på de val vi gör nu.
– Det är ett ansvar som måste tas på en övergripande nivå, säger läraren Robin Smith.

500 miljoner kronor till utsatta skolor

Utbildningspolitik

Nu stärker regeringen budgeten med 500 miljoner kronor, pengar som ska gå till skolor med låga resultat.
Syfte – att skapa större jämlikhet i skolan.

Lärarstudenterna fuskar mest på universitetet

Lärarutbildning

Studenterna som utbildar sig till lärare är de som fuskar mest på Stockholms universitet.

 

Religiösa friskolor

”Konfessionella inslag hör inte hemma i skolan”

S-kongressen

Ett förslag om att helt förbjuda konfessionella inslag i religiösa friskolor blev resultatet efter den socialdemokratiska partikongressens fjärde dag. 

”Orättvist att dra alla religiösa skolor över en kam”

Religiösa friskolor

"Det är orättvist att dra alla konfessionella skolor över en kam" Det menar Anna Svensson, lärare på en kristen friskola i Göteborg.

4 av 10 gymnasielärare anser att förkunskaperna försämrats

Gymnasiereform

Nästan varannan gymnasielärare menar att gymnasiet ämnesplaner håller för hög nivå i förhållande till elevernas förkunskaper. Och fyra av tio lärare upplever att elevernas förkunskaper försämrats.
Det visar Skolverkets uppföljning av gymnasiereformen.

David Didaus svar i debatten om k-ordet

Skolutveckling

En artikel där Skolvärlden använde k-ordet har debatterats på Twitter. Så vad menar brittiske skolutvecklaren David Didau med ”fully guided instruction” egentligen?

Ledarskapsutbildning lyfter Malmös lärare

Fortbildning

Med hjälp av bland annat lärarcoachning har Malmö lyft sina utsatta skolor, som dömdes ut under en inspektion 2011.
– Jag växte som lärare och fick självförtroende i min undervisning, säger Ana Bogunic, lärare i svenska och engelska.

”Byt fokus vid betygsättning”

Betygssättning

Det viktiga när det är dags för betygssättning är vad eleverna kan – inte vad de gjort, men tyvärr finns det en kultur i skolan av att tänka tvärtom.
Det menar gymnasieläraren och specialpedagogen Helena Wallberg.

Skolverket skärper reglerna för nationella prov

Tuffare krav

Efter fusket med de nationella proven stramar Skolverket upp reglerna kring hur proven ska hanteras.
Bland annat ger man en stark rekommendation till skolorna om att påbörja delproven senast klockan 9 på provdagen.

”Ett hån mot oss legitimerade lärare”

Debatt

Gymnasieläraren Marcus Henriksson är irriterad på "lönesatsningen" för studenter i Dalarna: ”Varför skall man prioritera och betala de som inte är lärare, i stället för att höja lönerna och förbättra arbetsvillkoren för oss som redan är legitimerade lärare och som verkligen brinner för vårt yrke?

Kommentera

Sofia ger lärare inspiration i undervisningen

NO-biennalen

Sofia Winerdal, föreläsare med förflutet som lärare, vill inspirera andra pedagoger i teknik och programmering. Under NO-biennalen i Umeå lärde hon ut hur man i undervisningen kan programmera en interaktiv poster med periodiska systemet.

Löfven öppnar för att ändra fria skolvalet

Skolval

Stefan Löfven öppnar för att förändra det fria skolvalet.
Det meddelade statsministern inför partikongressen som inleds till helgen.
– Vi vill ha en mer jämlik skola. Låt oss då fundera på vad det är för åtgärder som behövs för att komma dit, säger Stefan Löfven.

Unikt förslag: Lärarlönefond ska höja allas löner

Lön

100 miljoner kronor i en lärarlönefond. Det är förslaget som kan höja samtliga lärares löner i Norrköping.
– Om det är möjligt att göra en sådan här fond så är det ett jättebra förslag, säger Miia Austa, kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Norrköping. 

”Därför klarar inte skolan att skapa trygghet”

Debatt

Läraren och författaren Johan Haeffner skriver om flera faktorer som bidrar till skolors svårigheter att hantera ordningsproblem: ”Om verktyg och förmåga att skapa trygghet saknas, uppstår risken att verkligheten tränger ut idealen.”

Kommentera

OECD: Så ska svenska skolan bli mer jämlik

OECD

Mer resurser till skolor med tuffa förutsättningar, fler behöriga lärare och bryt segregationen.
Det är regeringens plan för att den svenska skolan ska bli mer jämlik.
– OECD kan inte vara tydligare. Det skolsystem vi har i dag i Sverige är giftigt, säger Gustav Fridolin.

S vill skärpa reglerna för lärarleg

Lärarlegitimation

En skärpning av reglerna för lärarlegitimation. Det förväntas Socialdemokraterna enas om under sin kongress.

Läraren: ”Prioritera bra ledarskap i skolorna”

Ledarskap

Dåligt elevuppförande är ett symtom på dåligt ledarskap. Det menar försteläraren Ann-Sofie Fredriksson som nu efterlyser högre prioritering av ledarskapet i Skolsverige.
Forskaren Ulf Fredriksson säger:
– Du måste få utbildning och stöd att utveckla de här sakerna.

Sju av tio vuxenlärare funderar på att sluta

Vuxenlärare

Sju av tio lärare och studie- och yrkesvägledare har funderat på att sluta inom vuxenutbildningen det senaste året. Lika många lärare saknar den fortbildning de skulle behöva för sitt jobb.
– Jag känner igen mig i allt det, säger Lisa Hurtado Axiö, lärare på ABF i Liljeholmen i Stockholm.

Utredaren: ”Därför bör meritpoängen avskaffas”

Debatt

”Att använda meritpoängen som ett slags konstgjord andning innebär att ungdomar inte läser språk av egen kraft och vilja, utan av taktiska skäl för att få extra poäng, skriver Jörgen Tholin, utredare i Tillträdesutredningen.

Kommentera

”Låt barn få tid att utvecklas”

Debatt

Är individanpassad skolstart att föredra eller ska långsam mognad hos barn med ADHD-diagnos behandlas med psykofarmaka? Svaret är antagligen givet för alla som nås av de nya forskningsresultaten om ADHD, skriver leg psykolog Lars Lundström.

Kommentera

Hit flyr lärarna

Arbetsmiljö

Fyra av tio lärare som lämnar skolan gör det inte för lönens skull. De hamnar nämligen i jobb med liknande löneläge.
– Jag är inte förvånad. Vi måste arbeta både med högre lön och med bättre arbetsmiljö, säger Åsa Fahlén, LR.

Jorden runt på 24 timmar – i klassrummet

Engelskläraren Pernilla Elander Malmqvist tog med sig sina gymnasieelever på en Skype-utflykt, från Cambridge till New Delhi.

Orättvisa förutsättningar inför nationella proven

Ojämlik skola

Skillnaderna mellan hur de muntliga nationella proven i engelska genomförs på olika skolor är stora.
– Varken lärare eller elever har samma förutsättningar och ändå jämförs man, säger Pia Sundqvist, docent i engelska.

Här är skolan som går som tåget

LR

I mars har högstadieelever från Stockholm och Göteborg fått en rullande undervisning ombord på ett regionaltåg mellan städerna. Och det verkar tuffa på ordentligt.

”Huvudmännen måste ta ansvar för fortbildningen”

Språkbad i Väst

Arbetsgivarna tar inte sitt ansvar för ämnesfortbildning. Det menar språkläraren Mia Smith som arrangerar Språklärarnas Riksförbunds stora språkkonferens.
– Det är illa att vi ska behöva ordna fortbildning på ideell basis.

Stor skillnad i stöd till utsatta skolor

Ojämlik skola

Den kommunala ersättningen till skolorna kan skilja 50000 kronor per elev och år mellan två skolor, trots att de har likvärdiga utmaningar.
– Hur bra skola du får ska inte bero på vilken kommun du bor i, säger läraren Marita Svensson.

Kristianstad satsar på eget lönelyft

Kristianstads kommun gör ett lokalt lärarlönelyft där även vux-lärare och SFI-lärare får sin del av kakan.
– Vi har lyft frågan i alla sammanhang vi kunnat, säger Lars Nilsson, kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

Kommuner stöttar inte utsatta skolor

Ny rapport

Örebro har sedan 2009 fördelat resurserna för att stötta de skolor som har störst behov.
– Det är ganska självklart, säger kommunalrådet Jessica Ekerbring (S).

”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

Debatt

Bäst hade varit om alla ensamkommande barn och ungdomar kunde få synas som Ibrahim syntes i tv i lördags. Så kommer det inte att bli, men våra medlemmar ser dem varje dag och säger: ”om ni kunde se vad vi ser, då skulle ni se en massa andra som Ibrahim”, skriver Åsa Fahlén och Heike Erkers i en gemensam debattartikel.

Kommentera

Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Ny rapport

Den statliga kommittén ESO riktar kritik mot New Public Management och drar slutsatsen att skolan bör återförstatligas, i en ny rapport om offentlig styrning.

Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Studiero

Alliansen vill skärpa skollagen så att våldsamma elever snabbt ska kunna stängas av.
– Det är jätteviktigt att offret skyddas vid övergrepp, säger Svante Tideman, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Lärarlönelyftet

Det är dags för omgång två av Lärarlönelyftet. Nu riktar Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, kritik mot lärarfacken och kommunerna för bristande transparens i det lokala lönearbetet.

Plugga till lärare – och få betalt

Lärarsatsning

Huvudmännen i Dalaregionen ska pröva ett nytt sätt att rekrytera lärare tillsammans med Högskolan Dalarna. Blivande lärare ska kunna plugga och jobba samtidigt och få lön från huvudmännen.
– Vi måste ta vårt ansvar för lärarrekryteringen, säger Inga-Lena Spansk, grundskolechef i Mora.

Nivån för låg på språkintroduktion

Nyanlända

Skolpersonal fokuserar på vad elever på språkintroduktion saknar, i stället för att utveckla deras befintliga kunskaper. Därför tar det lång tid för elever att komma vidare, enligt en ny granskning.
– Mer pengar finns inte. Lärare behöver bättre förutsättningar i stället, säger Anna Kaya, vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Våga vara lärare

Ta tillbaka makten i klassrummet

Våga vara lärare

Under de senaste decennierna har lärarnas ställning kontinuerligt försvagats. I dag är det många lärare som känner sig starkt ifrågasatta som yrkespersoner trots att de bara försöker göra sitt jobb.

”Lärarna har redan de verktyg som behövs”

Kommentar

Lärare har ett omfattande tillsynsansvar över sina elever, men också en skyldighet att ingripa mot elever som uppträder stökigt.
– Ibland kan det vara svårt att förena de båda uppgifterna, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck.

13 ordningsfrågor – det här får och måste du göra

Lista

Vad får och måste lärare göra för att stoppa ett slagsmål mellan elever? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut vad som gäller.

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Nytt förslag

Regeringen vill att alla som läser till speciallärare ska få lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att bli bättre på att anpassa lärmiljön. Bra, men för lite, tycker specialläraren Maria Björsell.

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Undervisningstid

Undervisningstiden är inte centralt reglerad. Det gör att den kan skilja sig åt mellan lärare och skolor. Gymnasieläraren Torgny Lundström bytte jobb, fick betydligt mindre undervisningstid och tycker att kvaliteten på undervisningen höjts.

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Undervisningstid

Börjar man prata undervisningstid nämner någon strax Kunskapsskolan. Med 27,5 timmars elevtid i veckan sticker man ut. 

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Ojämlik skola

Andelen obehöriga lärare ökar. Över hälften av de lärare som nyanställts under det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen.
Det visar nya siffror från Skolverket.

Skolvärlden i Syrien

De är lärare – med livet som insats

Reportage

De trotsar krig, fattigdom och Islamiska staten. 
Skolvärlden har träffat tre syriska lärare som gör allt, ofta med livet som insats, för att Syriens kommande generationer ska få gå i skolan. 

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

 

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Skolutveckling

Brittiska skolutvecklaren David Didau är avsändaren bakom flera kontroversiella budskap. Bland annat menar han att katederundervisning är den enda som fungerar.
– Men många lärare skäms för den, säger han.

Arbetsmiljö

”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Stressforskning

Anna Nyberg forskar på psykisk ohälsa i kontaktyrken. En viktig faktor är balansen mellan vad du ger och vad får tillbaka, säger hon.
–Typisk för lärare och sjuksköterskor är att man har höga krav på sig men lägre grad av belöning. Det bidrar till stress.

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Arbetsmiljö

Alltför stor arbetsbörda, bullriga ljudmiljöer och hot och våld. Enligt Arbetsmiljöverkets treåriga inspektionsinsats är det vanliga arbetsmiljöproblem i skolan.
– Man känner igen mycket av det Arbetsmiljöverket beskriver. Många upplever yrket som mer och mer gränslöst, säger Sten Hagberg, huvudskyddsombud för LR i Varberg.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons