Annons
Läraren Baida al-Hassan lurade IS och undervisade sin elever i hemlighet. Foto: Elisabeth Ubbe

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Publicerad 21 mars 2017

Fakta

Baida al-Hassan

  • Född: 1975 i Deraa i södra Syrien.
  • Bor: Sanliurfa i Turkiet.
  • Familj: Man och fyra barn.
  • Arbetar som: Klasslärare för en tredje-klass i en grundskola i Sanliurfa.
  • Utbildning: Lärar- och barnpsykologiutbildning.
  • Antal år i läraryrket: 11.
  • Säger alltid till sina elever: ”Tänk på framtiden, vad vill du bli? Ha ett mål.”

Fakta

Skolan under IS styre

  •  Hösten 2013 meddelade Islamiska staten, IS, att dess första skola öppnat i den syriska staden Raqqa. 
  • Hur utbildningssituationen ser ut i de områden IS tagit kontroll över skiljer sig åt från område till område. I många områden har undervisningen helt stängts ned. I andra driver extremistgruppen skolor utifrån sin egen läroplan. 
  • I IS läroplan har skolämnen som matematik, kemi, fysik, samhällskunskap, filosofi, historia, konst och musik förbjudits. Samtidigt har islamisk lag och vapenträning införts. 
  • IS har även introducerat egna skolböcker som bland annat innehåller bilder på vapen. 
  • Pojkar och flickor undervisas separat. Flickor är skyldiga att bära heltäckande kläder.
  • IS har skapat utbildningsministerium som kräver att lärarna genomgår kurser i islamisk lag. Många lärare har vägrat och därmed blivit av med sina jobb. 
  • De lärare som valt att fortsätta att arbeta under IS-styre är ofta fortfarande formellt anställda av den syriska regimen. Men IS hindrar dem från att hämta ut sina löner. 
  • Syriska aktivister från IS-kontrollerade områden uppger att många föräldrar är så rädda att deras barn ska bli hjärntvättade i de IS-drivna skolorna att de föredrar att inte skicka dem dit. Många föräldrar har inte råd att låta sina barn gå i IS skolor även om de skulle vilja sedan IS infört skolavgifter. 
  • Oppositionella syriska medier rapporterar om lärare som fortsatt att lära ut enligt den gamla läroplanen och bedriver undervisning i sina hem i hemlighet.

Relaterat

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. 
Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

När Islamiska staten, IS, tog kontroll över den syriska staden Deir Ezzor visste läraren Baida al-Hassan inte vad som väntade. 

– Jag minns att jag tänkte: Kommer de att börja ha ihjäl människor, vad kommer att hända? 

Tillsammans med sin man Khaled Muhammad al-Musto var hon ansvarig för fem skolor i staden. 

I områden som extremistgruppen tagit kontroll över tidigare hade skolorna antingen stängts ned eller också förändrats i grunden, från platser för undervisning till center för indoktrinering. 

Men Baida al-Hassan hade bestämt sig. I hennes hemstad skulle IS inte lyckas ta undervisningen från eleverna. Skolorna skulle vara kvar. 

– Under de senaste fem åren hade vi bedrivit undervisning trots regimens bomber och belägring. Jag tänkte, varför skulle det inte gå under IS? 

De första veckorna var det lugnt, berättar hon. Men efter några månader började förändringarna. Det första extremistgruppen gjorde var att kräva att flickorna skulle täcka sig. 

Baida al-Hassan accepterade förändringen direkt och såg själv till att eleverna rättade sig efter de nya reglerna. 

– Jag visste att om de bara hittade två eller tre flickor som inte var täckta kunde de stänga ned hela skolan, säger hon. Det fick inte hända.

Sedan särade IS på eleverna och införde en helt ny läroplan. Filosofi, geografi och historia togs helt bort från undervisningen. Kvar blev endast arabiska och religion, ämnen som skulle läras ut med IS egentillverkade skolböcker. 

Också det gick Baida-al Hassan och hennes lärargrupp med på.

– Vi accepterade alla deras regler direkt. Men det var bara en strategi från vår sida för att vi skulle kunna fortsätta att undervisa.

I början var jag rädd hela tiden

Så snart eleverna tagit plats i klassrummen låste hon järnporten till skolan. Flickorna tog av sig de heltäckande kläderna och Baida al-Hassan plockade fram de gamla läroböckerna ur skåpen. 

– Vi tog deras läroplan, men vi lärde aldrig ut det som stod i den, berättar Baida al-Hassan. 

För att eleverna inte skulle veta varifrån informationen kom fick de inte se böckerna utan endast lyssna till lärarna. Baida al-Hassan var rädd att de skulle berätta att skolan trotsade IS. Hon var väl medveten om vad som då skulle kunna hända. Om extremistgruppen dödar människor för att de är med i en förening, vad kan då hända med en lärare som omkullkastar hela deras utbildningssystem?

– Jag känner dem, jag visste att det kunde sluta med en halshuggning.

Hemma i hallen stod hennes väskor färdigpackade. 

– Vi var beredda att resa vilken sekund som helst, säger hon. 

Men trots riskerna fortsatte hon. Hennes psykolog kallar det galenskap. Baida al-Hassan själv säger att hon har fått krokodilskinn.

– I början var jag rädd hela tiden. Men gång på gång har jag kunnat trotsa faran utan att det hänt mig något, säger Baida al-Hassan.

Hon får ofta frågan: Du har fyra barn, är du inte rädd om dem? 

– Jag brukar svara: Ja, jag har fyra barn, men jag har också ansvar för sjuhundra barns undervisning. Jag måste prioritera de här sjuhundra barnen. 

Men för barnen i Syrien räcker inte undervisning, säger Baida al-Hassan. De behöver mer än så. Hon bestämde sig för att inte bara stoppa extremistgruppen från att indoktrinera barnen i skolorna, utan också driva ett program för att aktivt motverka IS-rekrytering av barn. För att förhindra att hennes elever anslöt sig till extremistgruppen samlade hon dem till hemliga sammankomster i sin källare.

– Det går inte att säga åt dem: Gör det inte, det är inte bra, säger hon. De måste få tänka själva. Därför tog vi till exempel dit en ung flicka som blivit bortgift som fick berätta hur det var. På samma sätt gjorde vi med pojkarna som kunde tänkas gå med i IS.

Ibland genomförde de sina aktiviteter mitt framför IS-medlemmarnas ögon. 

– Vi körde runt på gatorna och samlade in barnen och sa att vi skulle åka och simma, berättar Baida al-Hassan. De visste inte vad det verkliga målet var.

Genom att ordna aktiviteter och undervisning åt barnen försökte Baida al-Hassan se till att de inte vandrade samma väg som många redan valt: den som krigare eller brud åt IS.

Jag kunde inte låta bli att ifrågasätta.

I ett och ett halvt år kunde de arbeta i hemlighet. Sedan förändrades allt. 

Först kom IS religiösa utbildning som alla var tvungna att genomgå för att få fortsätta att undervisa. När Baida al-Hassan tog plats i skolbänken för att genomgå den utbildning hon gjort allt för att hennes elever skulle slippa kunde hon inte längre vara tyst.

– Jag kunde inte låta bli att ifrågasätta. De väljer och vrakar ur Koranen som de vill, tar det som passar dem och struntar i allt som inte gör det, säger hon.

Trots att hon försökte lägga band på sig själv under resten av kursen var skadan redan skedd. Efter några dagar fråntogs hon och hennes man ansvaret över de fem skolor de haft hand om. 

En morgon kom hennes barn inrusande och skrek: Mamma, mamma, titta!

Ute på uppfarten stod en bil parkerad. Den var full av krypskyttar. Hon gick och öppnade dörren. 

– Det kändes som om mitt blod frös till is.

Det skulle visa sig att IS-männen kom med frågor om en elev som gick i hennes skola. 

– Men de minuter vi trodde att de kom för att hämta oss räckte för att de vi skulle fatta beslutet, säger Baida al-Hassan.

De tog sina färdigpackade resväskor och gav sig av. 

– Döden var så närvarande. Vi lämnade i sista stund, säger hon. 

Nu lever och undervisar Baida al-Hassan i den turkiska gränsstaden Sanliurfa. Hon tar hand om barn som kommit ut från kriget, men kan inte låta bli att tänka på alla dem som fortfarande är kvar inne i Syrien. 

– När jag öppnar min dator och ser bilderna på mina elever ångrar jag mig. Men jag kan inte göra något.

Hon försöker hitta ett sätt att arbeta med elever i andra delar av Syrien. 

– Vem som helst kan inte göra det jag gjorde i Syrien. Jag vill arbeta med alla de barn som behöver mig därinne. Bara jag kan ta mig över gränsen är jag redo att åka. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons