Annons
Läraren Baida al-Hassan lurade IS och undervisade sin elever i hemlighet. Foto: Elisabeth Ubbe

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Publicerad 21 mars 2017

Fakta

Baida al-Hassan

  • Född: 1975 i Deraa i södra Syrien.
  • Bor: Sanliurfa i Turkiet.
  • Familj: Man och fyra barn.
  • Arbetar som: Klasslärare för en tredje-klass i en grundskola i Sanliurfa.
  • Utbildning: Lärar- och barnpsykologiutbildning.
  • Antal år i läraryrket: 11.
  • Säger alltid till sina elever: ”Tänk på framtiden, vad vill du bli? Ha ett mål.”

Fakta

Skolan under IS styre

  •  Hösten 2013 meddelade Islamiska staten, IS, att dess första skola öppnat i den syriska staden Raqqa. 
  • Hur utbildningssituationen ser ut i de områden IS tagit kontroll över skiljer sig åt från område till område. I många områden har undervisningen helt stängts ned. I andra driver extremistgruppen skolor utifrån sin egen läroplan. 
  • I IS läroplan har skolämnen som matematik, kemi, fysik, samhällskunskap, filosofi, historia, konst och musik förbjudits. Samtidigt har islamisk lag och vapenträning införts. 
  • IS har även introducerat egna skolböcker som bland annat innehåller bilder på vapen. 
  • Pojkar och flickor undervisas separat. Flickor är skyldiga att bära heltäckande kläder.
  • IS har skapat utbildningsministerium som kräver att lärarna genomgår kurser i islamisk lag. Många lärare har vägrat och därmed blivit av med sina jobb. 
  • De lärare som valt att fortsätta att arbeta under IS-styre är ofta fortfarande formellt anställda av den syriska regimen. Men IS hindrar dem från att hämta ut sina löner. 
  • Syriska aktivister från IS-kontrollerade områden uppger att många föräldrar är så rädda att deras barn ska bli hjärntvättade i de IS-drivna skolorna att de föredrar att inte skicka dem dit. Många föräldrar har inte råd att låta sina barn gå i IS skolor även om de skulle vilja sedan IS infört skolavgifter. 
  • Oppositionella syriska medier rapporterar om lärare som fortsatt att lära ut enligt den gamla läroplanen och bedriver undervisning i sina hem i hemlighet.

Relaterat

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. 
Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

När Islamiska staten, IS, tog kontroll över den syriska staden Deir Ezzor visste läraren Baida al-Hassan inte vad som väntade. 

– Jag minns att jag tänkte: Kommer de att börja ha ihjäl människor, vad kommer att hända? 

Tillsammans med sin man Khaled Muhammad al-Musto var hon ansvarig för fem skolor i staden. 

I områden som extremistgruppen tagit kontroll över tidigare hade skolorna antingen stängts ned eller också förändrats i grunden, från platser för undervisning till center för indoktrinering. 

Men Baida al-Hassan hade bestämt sig. I hennes hemstad skulle IS inte lyckas ta undervisningen från eleverna. Skolorna skulle vara kvar. 

– Under de senaste fem åren hade vi bedrivit undervisning trots regimens bomber och belägring. Jag tänkte, varför skulle det inte gå under IS? 

De första veckorna var det lugnt, berättar hon. Men efter några månader började förändringarna. Det första extremistgruppen gjorde var att kräva att flickorna skulle täcka sig. 

Baida al-Hassan accepterade förändringen direkt och såg själv till att eleverna rättade sig efter de nya reglerna. 

– Jag visste att om de bara hittade två eller tre flickor som inte var täckta kunde de stänga ned hela skolan, säger hon. Det fick inte hända.

Sedan särade IS på eleverna och införde en helt ny läroplan. Filosofi, geografi och historia togs helt bort från undervisningen. Kvar blev endast arabiska och religion, ämnen som skulle läras ut med IS egentillverkade skolböcker. 

Också det gick Baida-al Hassan och hennes lärargrupp med på.

– Vi accepterade alla deras regler direkt. Men det var bara en strategi från vår sida för att vi skulle kunna fortsätta att undervisa.

I början var jag rädd hela tiden

Så snart eleverna tagit plats i klassrummen låste hon järnporten till skolan. Flickorna tog av sig de heltäckande kläderna och Baida al-Hassan plockade fram de gamla läroböckerna ur skåpen. 

– Vi tog deras läroplan, men vi lärde aldrig ut det som stod i den, berättar Baida al-Hassan. 

För att eleverna inte skulle veta varifrån informationen kom fick de inte se böckerna utan endast lyssna till lärarna. Baida al-Hassan var rädd att de skulle berätta att skolan trotsade IS. Hon var väl medveten om vad som då skulle kunna hända. Om extremistgruppen dödar människor för att de är med i en förening, vad kan då hända med en lärare som omkullkastar hela deras utbildningssystem?

– Jag känner dem, jag visste att det kunde sluta med en halshuggning.

Hemma i hallen stod hennes väskor färdigpackade. 

– Vi var beredda att resa vilken sekund som helst, säger hon. 

Men trots riskerna fortsatte hon. Hennes psykolog kallar det galenskap. Baida al-Hassan själv säger att hon har fått krokodilskinn.

– I början var jag rädd hela tiden. Men gång på gång har jag kunnat trotsa faran utan att det hänt mig något, säger Baida al-Hassan.

Hon får ofta frågan: Du har fyra barn, är du inte rädd om dem? 

– Jag brukar svara: Ja, jag har fyra barn, men jag har också ansvar för sjuhundra barns undervisning. Jag måste prioritera de här sjuhundra barnen. 

Men för barnen i Syrien räcker inte undervisning, säger Baida al-Hassan. De behöver mer än så. Hon bestämde sig för att inte bara stoppa extremistgruppen från att indoktrinera barnen i skolorna, utan också driva ett program för att aktivt motverka IS-rekrytering av barn. För att förhindra att hennes elever anslöt sig till extremistgruppen samlade hon dem till hemliga sammankomster i sin källare.

– Det går inte att säga åt dem: Gör det inte, det är inte bra, säger hon. De måste få tänka själva. Därför tog vi till exempel dit en ung flicka som blivit bortgift som fick berätta hur det var. På samma sätt gjorde vi med pojkarna som kunde tänkas gå med i IS.

Ibland genomförde de sina aktiviteter mitt framför IS-medlemmarnas ögon. 

– Vi körde runt på gatorna och samlade in barnen och sa att vi skulle åka och simma, berättar Baida al-Hassan. De visste inte vad det verkliga målet var.

Genom att ordna aktiviteter och undervisning åt barnen försökte Baida al-Hassan se till att de inte vandrade samma väg som många redan valt: den som krigare eller brud åt IS.

Jag kunde inte låta bli att ifrågasätta.

I ett och ett halvt år kunde de arbeta i hemlighet. Sedan förändrades allt. 

Först kom IS religiösa utbildning som alla var tvungna att genomgå för att få fortsätta att undervisa. När Baida al-Hassan tog plats i skolbänken för att genomgå den utbildning hon gjort allt för att hennes elever skulle slippa kunde hon inte längre vara tyst.

– Jag kunde inte låta bli att ifrågasätta. De väljer och vrakar ur Koranen som de vill, tar det som passar dem och struntar i allt som inte gör det, säger hon.

Trots att hon försökte lägga band på sig själv under resten av kursen var skadan redan skedd. Efter några dagar fråntogs hon och hennes man ansvaret över de fem skolor de haft hand om. 

En morgon kom hennes barn inrusande och skrek: Mamma, mamma, titta!

Ute på uppfarten stod en bil parkerad. Den var full av krypskyttar. Hon gick och öppnade dörren. 

– Det kändes som om mitt blod frös till is.

Det skulle visa sig att IS-männen kom med frågor om en elev som gick i hennes skola. 

– Men de minuter vi trodde att de kom för att hämta oss räckte för att de vi skulle fatta beslutet, säger Baida al-Hassan.

De tog sina färdigpackade resväskor och gav sig av. 

– Döden var så närvarande. Vi lämnade i sista stund, säger hon. 

Nu lever och undervisar Baida al-Hassan i den turkiska gränsstaden Sanliurfa. Hon tar hand om barn som kommit ut från kriget, men kan inte låta bli att tänka på alla dem som fortfarande är kvar inne i Syrien. 

– När jag öppnar min dator och ser bilderna på mina elever ångrar jag mig. Men jag kan inte göra något.

Hon försöker hitta ett sätt att arbeta med elever i andra delar av Syrien. 

– Vem som helst kan inte göra det jag gjorde i Syrien. Jag vill arbeta med alla de barn som behöver mig därinne. Bara jag kan ta mig över gränsen är jag redo att åka. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

Annons

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons