Annons
Maria Lundqvist, Ingvar Ededal och Nina Berggren är lärare på ungdomshemmet Sävastgården utanför Boden. Foto: Simon Eliasson

Lärarna som är elevernas sista chans

Publicerad 24 april 2018

Fakta

Det här är SiS

  • SIS är en statlig myndighet som ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård och behandling. 
  • SIS särskilda ungdomshem tar emot ungdomar med psykosociala problem, till exempel missbruk och kriminalitet. Det finns 23 ungdomshem med 700 platser fördelade på akutplatser, utredningsplacering och behandlingsplacering.
  • Flertalet platser är låsbara. 
  • Alla SIS ungdomshem tillhandahåller skolverksamhet. SIS grundskolor har en gemensam timplan på 23 timmar i veckan. Hos SIS tillhandahålls även undervisning sommartid. 

Relaterat

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Omgivna av snödrivor och skog ger de låga, röda byggnaderna ett idylliskt intryck. Det är bara att svänga in och parkera bilen. Inga grindar eller stängsel skiljer anläggningen från de omgivande villakvarteren i Sävast, en pendlarort i Bodens kommun. 

När läraren Nina Berggren möter oss på parkeringen konstaterar hon direkt att det är skönt att inte ha staket runt jobbet. 

– Det är stor skillnad när man kommer innanför de där staketen. Det märks på en gång, en mentalitet och attityd som blir annorlunda direkt. Här är det lite Bullerbyn, säger hon. 

Inne i skollokalen pryds väggarna av elevarbeten. På en vägg finns ett collage av namn på klassiska författare, med allt från Shakespeare till Tolkien. En annan vägg har filmtema och på en tredje sitter några självporträtt som elever tecknat. 

Det finns sköna fåtöljer och bord att sitta och prata vid. Undervisningsrummen varierar i storlek. I några av salarna ryms en mindre grupp, men det finns också flera små utrymmen där den som har behov av enskildhet kan studera. 

– Miljön är extremt viktig. Barnen ska känna att vi brytt oss om att skapa en miljö som är välkomnande och varm. Vi vill inte ha en institutionaliserad skola, säger Nina Berggren.

För de rofyllda omgivningarna, vare sig inomhus eller utomhus, kan inte sudda ut det faktum vi befinner oss på en institution. 

Det här är det absolut sista skyddsnätet som finns i samhället.

Ungdomshemmet Sävastgården drivs av Statens institutionsstyrelse. Hit kommer barn och ungdomar mellan 12 och 16 år när alla andra insatser misslyckats. 

– Det här är det absolut sista skyddsnätet som finns i samhället. Sedan finns det inget mer, säger Kjell Jonsson rektor för SIS skolverksamhet i Boden och Kalix. 

Det innebär att ungdomarna som placeras på ett SIS-hem inte ”bara” haft det tufft hemma. Flertalet har flera tvingande åtgärder bakom sig, som HVB-hem eller familjehemsplaceringar. 

– Hamnar man här är det alltid på grund av eget beteende, säger Kjell Jonsson. 

Barnen som möter lärarna inom SIS bär på en bred palett av fruktansvärda erfarenheter. Bland flickorna är en övergreppsproblematik skrämmande vanligt. Killarna har ofta varit i något slags kriminellt sammanhang. Många har missbruksproblem och har vistats i mycket destruktiva miljöer. 

– Ungdomarna kommer ofta från mycket problematiska hemförhållanden. De är trasiga, många har varit med om helt fruktansvärda saker, säger Nina Berggren. 

Under de senaste decennierna har kunskapen om skolans avgörande betydelse för ungdomars framtidsutsikter vuxit. Forskningen visar att en av de stora vattendelarna är att klara högstadiet. Kommer ungdomarna i gång med studierna så förbättras prognosen för dem snabbt. 

– Skolan är en större skyddsfaktor än familjen. Jag har jobbat inom SIS sedan 1995 och det finns en mycket större medvetenhet om det här i dag. Myndigheten satsar väldigt mycket på skolan, säger Kjell Jonsson. 

De är arga när de kommer hit.

Hit kommer barn och ungdomar mellan 12 och 16 år när alla andra insatser misslyckats.Det är där Nina Berggren, Maria Lundqvist, Ingvar Ededal och deras lärarkollegor runtom i Sverige kommer in i bilden. 

Grundförutsättningarna för undervisningen ter sig på pappret tämligen dystra ut. Eleverna har ofta hämtats till Boden under uppslitande former. De kan ha gripits av polis eller omhändertagits av de sociala myndigheterna. 

Hur det än har gått till är många av ungdomarnas grundkänsla när de tittar ut över den snöiga gårdsplanen i Sävast att ”här vill jag inte vara”. Förutom att de plockats bort från sitt sociala sammanhang är alla nytillkomna inlåsta på avdelningen de första dagarna. De har få personliga tillhörigheter och har plockats av sina telefoner. 

Mycket av den frustration och ilska som barnen upplever får lärarna hantera under det första samtalet. 

– De är arga när de kommer hit. De är besvikna på vuxenvärlden. Första mötet med eleverna har vi ett par dagar efter inskrivning och då gäller det att vara lyhörd och lyssna, säger Nina Berggren. 

Att bara komma hit och hålla i en penna kan vara en början.

Skolgången har det i flertalet fall inte varit mycket bevänt med. En del har inte varit i skolan på väldigt länge, andra har haft skolan som en slags ungdomsgård där de träffar kompisar. Så var börjar man?

– Ett första uppdrag är att skapa en skolidentitet. De ser sig inte som elever, utan de är någonting annat. Vi måste förklara att ni är elever som ska gå i skolan. Att bara komma hit och hålla i en penna kan vara en början, säger Nina Berggren. 

Under det där första samtalet med eleven försöker lärarna utröna hur eleven ser på sin skolgång och om det finns något eller några ämnen som gått lite bättre tidigare. 

– Vi drar i någon tråd, som man kan börja med. Då kan man plocka in fler ämnen efterhand, säger Nina Berggren. 

På det sättet försöker de jobba ofta. Hitta ett ämne som de ofta motvilliga eleverna kan börja med. Det innebär också att lärarna får vara kreativa och gräva djupt i den pedagogiska verktygs-lådan. 

– En flicka vägrade läsa. Det visade sig att hon tyckte om att baka, så då bakade vi. Men hon var tvungen att läsa recepten själv och då lossnade läsningen. Man måste hitta något att ta fasta på, berättar Nina Berggren. 

Barnen kommer inte hit för att de är ointelligenta.

De flesta av ungdomarna börjar med enskild undervisning. I takt med att eleverna mår bättre kan de få undervisning i grupp. 

Eleverna som placeras på Sävastgården är där från några veckor, upp till ett halvår. Trots tuffa förutsättningar och kort tid gör många av ungdomarna stora framsteg. 

Kjell jonsson är rektor för SIS skolverksamhet i Boden och Kalix.– När de väl börjar få den här spiralen, att det börjar gå bra, då är det som att man drar ut den här proppen. Då kan det gå väldigt bra, säger Kjell Jonsson. 

Ibland förvånas till och med lärargruppen över vilka okända talanger eleverna har. För Skolvärlden spelar Maria Lundqvist, som bland annat är musiklärare, upp ett svårt pianostycke som en flicka spelat in på skolan. När eleven kom till hemmet visste hon inte ens själv att hon var musikalisk. 

– Barnen kommer inte hit för att de är ointelligenta. Många är väldigt begåvade, men har växt upp under väldigt svåra omständigheter, säger Maria Lundqvist. 

När Skolvärlden besöker skollokalerna kommer en ung pojke fram och är nyfiken. Han berättar att han brukade vara i skolan någon enstaka dag varje vecka på hemorten. Nu får han undervisning varje dag, favoritämnena är engelska och matte. Han säger att det är lugnt och skönt i Boden. 

– När de väl fått in rutinerna trivs de flesta med skolan här, vi får ofta fina omdömen av de som slutar. En orsak är att det är lite friare hos oss än på avdelningen. Sen är många innerst inne medvetna om att skolan är viktig, säger Maria Lundqvist. 

Att jobba med trasiga och utsatta ungdomar är givetvis tufft. Barnen har mycket med sig i bagaget och kan vara väldigt utåtagerande. Det är inte ovanligt med hot och tillmälen. Alla lärare har alltid ett larm på sig, men det är mycket ovanligt att det måste användas. 

– Ibland blir man hotad minst en gång om dagen. Ibland dröjer det några veckor mellan gångerna. Det är en del av vårt arbete, säger Maria Lundqvist. 

Vi är personliga, men aldrig privata med eleverna.

En del elever slänger närmast slentrianmässigt ur sig hot och grova förolämpningar. Lärarna tar det inte nödvändigtvis bokstavligt, ofta handlar det om rena provokationer. I stället försöker de förklara att det inte är okej att säga så till varandra, varken i skolan eller någon annanstans i samhället. 

Men visst vidtar de vissa försiktighetsåtgärder.

– Vi berättar aldrig var vi bor eller vad våra familjemedlemmar heter. Vi är personliga, men aldrig privata med eleverna, säger Nina Berggren. 

Utöver pedagogisk vidareutbildning har lärarna här fått utbildning i hur man ska agera för att undvika fysiskt våld. 

– Det handlar om att trappa ner, inte trigga i gång. Det gäller att hålla sig lugn och inte låta sig provoceras, för de är experter på att provocera. De vet exakt vilka knappar de ska trycka på, säger Nina Berggren. 

Hot och förolämpningar är inte den enda tunga delen av jobbet. Att höra allt fruktansvärt ungdomarna varit med om kan vara väldigt tärande. 

– Vi är väldigt nära varandra i lärarkollektivet. Det måste man vara. Har vi fått höra en historia som är värre än vanligt pratar vi med varandra. Det går inte att bära på själv, säger Nina Berggren och tillägger bestämt:

– Sen måste man släppa jobbet när man går härifrån. Annars går man under. 

Jag måste plocka fram all metodik och pedagogik som finns.

Hon jobbade tidigare som lärare på Kungsholmens västra gymnasium i Stockholm. När flyttlasset gick hem till Norrbotten för tre år sedan tipsade en kompis om att SIS behövde lärare. Varför inte, tänkte Nina, och bestämde sig för att testa. 

Från en gymnasieskola i Stockholms innerstad till trasiga ungdomar som är inlåsta på en institution är steget långt. Samtidigt har hon aldrig känt sig mer som en lärare än nu.  

– Här har vi verkligen tid för varje elev. Jag måste plocka fram all metodik och pedagogik som finns, alla idéer och kreativitet för att hitta ingångar till de här eleverna, säger hon.

Kollegan Ingvar Ededahl, som kom i augusti förra året efter att varit lärare hos kriminalvården, instämmer:

– Man har tid att fundera, att hitta lösningar och försöka knyta kontakter. Det finns ett väldigt stort hjärta i organisationen. Alla vill väl, alla vill att de här ungdomarna ska lyckas, säger han.

Vi hinner så det lilla fröet, men vi får inte se det växa upp och blomma.

Många av ungdomarna trivs efterhand så bra att de gråter när de ska lämna Boden. Att vara inlåst på ett SIS-hem är och ska bara vara en parantes i deras liv. 

– Jag brukar säga att ”jag vill inte se dig här igen”, säger Nina Berggren. 

Många gånger skickar lärarna iväg eleverna just när skolgången börjat lossna. 

Ett av jobbets stora glädjeämnen är att lyckas ”vända” en elev och se hen växa. Att inte få se vart det tar vägen senare är baksidan av myntet.

Lärarna vet med sig att många av eleverna har dåliga framtidsutsikter trots alla insatser. Men några kommer det att ordna upp sig för.

– Vi hinner så det lilla fröet, men vi får inte se det växa upp och blomma, säger Nina Berggren. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Annons
Annons

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

Annons

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

Annons
Annons

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

Annons

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lärares arbetstid

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Arbetstid

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

Arbetstid

15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
– Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

Debatt

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

Kommentera

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Reportage + Grafik

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Lärarbrist

I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
– Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

Här är statusen för moderna språk hög

Moderna språk

Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
– I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

Den fria läsningen kan bli en social hävstång

Debatt

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

Kommentera

Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

Likvärdighet

Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
– Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Reportage

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

Unik lärardom: Förälder fälls för hot mot tjänsteman

Arbetsmiljö

Föräldern skickade hotfulla sms och mejl till läraren. Nu fälls hon för hot mot tjänsteman i hovrätten. 
– Det är en extremt ovanlig dom, säger Kristina Rollbäck som är chefsjurist på Lärarnas Riksförbund. 

Lärare efter rektorns lön- och betygsmejl: ”Alarmerande”

Lön

Efter sitt medarbetarsamtal fick läraren Christian Jensen ett mejl från sin rektor som kopplade hans betygssättning till löneförhöjning.
– Jag blev förvånad och uppgiven att det kom från just rektorshåll, säger Christian Jensen.

Krav: Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare

Syv

Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare och sätt ett maxtak för antal elever per vägledare. Det föreslår Lärarnas Riksförbunds studerandeförening och Sveriges elevråd SVEA för att höja yrkets status.

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Roger Haddad (L): Permanenta Lärarlyftet för fler behöriga lärare

Debatt

”Den absolut viktigaste faktorn för att vända skolans resultat är lärarkompetensen, därför kommer vi nu agera i riksdagen för att hitta en lösning för att behålla Lärarlyftet”, skriver Roger Haddad, (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott. 

Kommentera

Läspedagogen: Så ökade vi elevernas läsflyt

Läsning

På Ljuraskolan i Norrköping testar man regelbundet eleverna för att säkerställa läskunskaperna – och satsningen har gett resultat. 
– Samtliga elever har ökat sitt läsflyt, säger Jenny Borovszky Axelsson, läspedagog på skolan.

 

Skolverkets råd om bedömning

Lärare hyllar Skolverkets nya råd om betyg och betygssättning

Betyg

Skolverket har släppt nya allmänna råd om betyg och betygssättning. En viktig markering om den riktning man vill att skolan ska ta framöver, menar läraren Nicklas Mörk.
 

 

Jonas Vlachos kritisk mot nya råden: Verkningslöst

Likvärdighet 

Skolverket hoppas att de nya allmänna råden om betyg och betygssättning ska leda till att betygen ska bli rättvisande och likvärdiga. Men Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, menar att det omöjligt kommer att leda till ökad likvärdighet i betygssättningen.

Kornhall: Ett stort fall framåt, Skolverket!

Bedömning

”Skolverkets nya allmänna råd visar på en tydlig kursändring hos Skolverket, som jag välkomnar”, skriver Per Kornhall.

Tack, Skolverket – en guldgruva för oss som lidit under matrisernas tyranni

Debatt

”Skolverkets text visar sig vara inte bara en hyllning till den professionelle läraren, utan också en guldgruva för oss som lidit svårt under matrisernas tyranni”, skriver läraren Gunnar Hyltegren.

Kommentera

Skolor brister i undervisningen om källkritik

Granskning

Undervisning i källkritik är otillräcklig på flera skolor i landet. Det framgår i en ny granskning av Skolinspektionen. 
– Flera resultat var överraskande, säger Roger Thuring, projektledare för granskningen.

Läraren: Så lär jag eleverna programmering utan datorer

Programmering

Med hjälp av problemlösningssamtal och enkla koder kan elever lära sig programmering – utan några datorer. Det menar lärare Monika Helgesson som i stället undervisar i programmering utifrån fiktiva ramberättelser.

De är vinnare av Helgepriset

Helgepriset

Fyra gymnasielärare från Uppsala är några av pristagarna som tilldelats Sveriges största lärarpris, Helgepriset 2018. Lärarna belönas med 125 000 kronor för sina pedagogiska idéer inom kemiundervisningen.
– Det känns jätteroligt, säger kemiläraren Robin Löfgren.

Så skapar du ett aktivt matematikklassrum

Matematik

Läraren och läromedelsförfattaren Åsa Brorsson tipsar under Skolforum om hur du bedriver en matematikundervisning som engagerar alla – även de osäkra.

Speciallärare tog hem årets Guldäpple

Prisad lärargärning

Maria Glawe är speciallärare med inriktning på språk-, läs-, och skrivutveckling. Nu belönas hon med lärarpriset Guldäpplet, bland annat för sina innovativa samarbetsprojekt.
– IT ger fantastiska möjligheter att jobba kreativt och inkluderande, säger hon.

Lärare och författare

Björn Ranelid om undervisning och att skriva böcker: Det finns en likhet

Böcker

Ligger det nära till hands att just lärare drömmer om att bli författare? Björn Ranelid började sin bana som lärare och ser flera likheter mellan att undervisa och skriva böcker:
– Det krävs att man har bildning och beläsenhet – och en noggrannhet med det du säger och skriver, säger han.

Bengt om sin bok: ”Mina kollegor känner säkert igen saker som hänt”

Böcker

För grundskolläraren Bengt Nyman var det självklart att låta sin bok ”Beethoven suger!” utspela sig i skolans värld. 
– Det är en värld jag kan och det kändes kul att få skildra den.

Mattias är lärare och författare: ”Jag har ett drömläge”

Böcker

Mattias Edvardsson älskar att undervisa och vill inte ge upp sitt lärarjobb trots flera utgivna böcker.
– Kombinationen av att både skriva och undervisa är ett drömläge. 

Lotta: ”Många lärare drömmer om att skriva”

Böcker

När läraren Lotta Fagerholm skrev sin bok kunde hon äntligen gå på djupet i sina undervisningsämnen. 
Och hon ser flera likheter mellan läraryrket och rollen som författare.

Lärarnas arbetsmiljö förbättrades med klassmentorer

Arbetsmiljö

Satsningen på klassmentorer har stärkt lärarnas arbetssituation på Norrängsskolan. Nu vittnar personalen om bättre arbetsmiljö, mer tid till återhämtning och mindre stress.

Arbetsmiljö

Skyddsstopp på skola efter knivhot mot lärare

Arbetsmiljö

Två elever har vid upprepade tillfällen misshandlat och hotat lärarna på Grindskolan i Norrtälje. Nu har huvudskyddsombudet på skolan lagt ett skyddsstopp efter att en av lärarna knivhotats.

 

Oenigt mellan fack och kommun efter skyddsstopp på skola

Arbetsmiljö

Efter att en elev knivhotat en lärare på en skola i Norrtälje valde huvudskyddsombudet att lägga ett skyddsstopp – och eleven stängdes av under en vecka. Nu råder det oenighet mellan fack och förvaltning om huruvida fallet har hanterats korrekt eller inte.

Lärarna i kläm när Täby sparar på skolan

Arbetsmiljö

Täby kommun gör miljonbesparingar på skolan och nu varnar facket för att lärarnas arbetssituation inte är hållbar.
– Många har slutat som en konsekvens av det här. Politikerna måste höja skolpengen, säger Lasse Gottfriedz på Lärarnas riksförbund.

Steinberg: Förstå budskapet bakom metoden

Debatt

”Metoder blir populära och sprider sig, sedan kommer kritiken om brist på vetenskapliga bevis och så småningom går man vidare till nästa trend”. John Steinberg skriver om vad pedagoger bör beakta när trender och nya metoder kommer.

Kommentera

Gustav Fridolin lämnar politiken – återvänder till att undervisa

Politik

Efter åtta år som språkrör för Miljöpartiet och fyra år som utbildningsminister meddelar Gustav Fridolin att han fått nog.
– Jag ska undervisa igen, säger han till Skolvärlden.

”Arbetsbelastningen är inte acceptabel i läraryrket”

Arbetsmiljö

Lars Santelius, huvudskyddsombud på LR Stockholm, firar skyddsombudens dag genom att arbeta och lyfta arbetsmiljö-frågor för lärare och syv.

Efter SKL-avtalet: Lärarna får slita när kommunen skär i skolan

Arbetsmiljö

I kommunernas nya avtal med lärarfacken utlovas krafttag i arbetsmiljöarbetet. Men i Norrköping tvingas lärarna nu täcka upp för 150 bortskurna tjänster.

OECD: Inga skolsystem är likvärdiga

Forskning

Ditt postnummer avgör kvaliteten på din utbildning, enligt en ny OECD-rapport. Och Sverige ligger bitvis under genomsnittet.
– Det är ett stort nederlag, säger Svante Tideman på LR.

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket om förändringsarbetet: ”Lärarnas synpunkter väger tungt”

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har inlett förarbetet inför kommande revideringar av kurs- och ämnesplanerna. Nu uppmanas lärare att lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar – och intresset har varit stort.

 

Lärare oroas inför revideringsarbetet: Skolverket måste lyssna på oss

Kurs- och ämnesplaner

Läraren Filippa Mannerheim vill se en förändring inom svenskämnet och har därför lämnat synpunkter på kurs- och ämnesplanerna till Skolverket. Samtidigt oroas hon över att lärarnas anmärkningar inte tas på allvar.

Kommunen gav 120 lärare utbildning i syv

Syv

Med syftet att öka elevernas studiemotivation har Smedjebackens alla lärare utbildats i studie- och yrkesvägledning.
– Att alla lärare skulle utbildas var skönt att höra, säger studie- och yrkesvägledaren Helena Reichbauer.

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons