Annons
Plastmattor och institutionsmöbler påminner om skolan. Men Anders Westerlund och hans kollegor är de enda som inte bär helvitt på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Magnus Glans

Lärarna med dödssjuka elever

Publicerad 12 januari 2018

Fakta

Sjukhusskolan

  • Sjukhusskolan har funnits sedan 1962.
  • En tredjedel av eleverna som får undervisning får psykiatrisk vård, två tredjedelar får somatisk vård.
  • Sjukhusskolan finansieras av staten, men kommunerna söker pengar för lärarlöner genom specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).
  • Elevens ordinarie skola är ansvarig huvudman även under vårdtiden.
  • Landstinget upplåter lokaler.
  • Lönerna varierar mellan 28 000 kronor och 45 000 kronor.

Resultaten från Skolinspektionens granskning

  • Undervisningen är flexibel och behovsanpassad.
  • Sjukhusskolan har oftast fungerande strukturer för samverkan (mellan till exempel ordinarie skola, sjukvård och vårdnadshavare).
  • Fler långtidsfrånvarande elever kan erbjudas sjukhusundervisning (utan att vara inneliggande).
  • Bristfälliga lokaler påverkar undervisningen negativt.

Källa: Skolinspektionen

Relaterat

Uppdraget: att förebygga kunskapsluckor och att vara det normala mitt i krisen. Utmaningen: att sällan kunna planera sin undervisning.
Sjukhuslärarna undervisar svårt sjuka barn och unga i alla åldrar, i alla ämnen. Och ibland händer det allra värsta – att en elev går bort.

I änden av en korridor på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala finns två rum, vars ingångar pryds av färgglada bokstäver som formar ordet ”skola”.

Inne i rummet som är anpassat för låg- och mellanstadiet sitter Ahmad, 8 år, och Kajsa, 11 år. Ahmad är här varje dag, han har ett syskon på en vårdavdelning. Kajsa är här för första gången. 

– Det verkar bra, men det är inte samma böcker och kompisar, säger hon.

Ahmad övar läsning. Men helst vill han räkna matte hela tiden. Han pekar i boken. 

– Jag ligger på sidan 153. Jag var på 99. Det är kul. 

– Tänk vad roligt det kommer bli att läsa när det går lika lätt, försöker läraren Agneta Lindh Wennefjord. 

Ahmad vill fortsätta räkna.

Sverige fick lagstiftad sjukhusskola 1962. Skolinspektionen uppger att skolformen når elever som får somatisk vård (för kroppsliga sjukdomar) på 35 sjukhus och psykiatrisk vård på 27 sjukhus. Ungefär 7 000 elever får undervisning varje år. Det är staten som betalar majoriteten av lärarnas löner, kommunerna som skjuter till det resterande och landstinget som upplåter lokalerna. 

Skolinspektionen granskade sjukhusskolan 2017. Granskningen visade att lärarna uppvisar stor förmåga att arbeta flexibelt för att lösa de behov eleverna har. 

– Jag upplever att jag har tid för de elever jag jobbar med. Särskilt stöd och anpassningar är förutsättningar för att arbeta här. Man behöver inte vara specialpedagog, men ha ett specialpedagogiskt förhållningssätt. Det går inte att hålla föreläsningar. Här hjälps vi åt med olika åldrar och olika ämnen, säger Anders Westerlund. 

Han har arbetat som lärare i tio år, sex av dem på sjukhusskolan vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala. Ämnena är engelska och tyska i högstadiet och gymnasiet. Så småningom vill han vidareutbilda sig inom specialpedagogik.

Vi har mer tid för varje elev och kan anpassa undervisningen.

Sjukhusskolan är uppdelad i en somatisk del och en psykiatrisk.

Anders Westerlunds elever har somatiska sjukdomar. Lärarna håller öppet hus varje vardag mellan 9 och 15, och eleverna kan komma och gå som de vill. De behöver hjälp med allt från att plugga inför ett enstaka prov till att ta igen hela gymnasiekurser. Eleverna är mellan 7 och 19 år gamla och har olika bakgrund, studievana, motivation och de är olika påverkade av sin sjukdom. Det är inte bara miljön som skiljer sig från den ordinarie skolan.

– Vi har färre elever. Vi har mer tid för varje elev och kan anpassa undervisningen i långt större utsträckning, och jobba med varje elev efter vad den behöver. Vi samlar elever i små grupper, och ibland passar det bra åldersmässigt, ibland inte.

Sjukhusskolan, som är knuten till BUP (barn- och ungdomspsykiatrin), har egna lokaler och egna lärare. Så ser det ut överallt.

– Vi har försökt att slå oss samman, men det är olika elever. Det är en sluten avdelning inom psykiatrin, här har vi en öppen skola. Men vi samarbetar även om vi finns i olika hus, säger Anders Westerlund.

Verksamheten skiljer sig på fler sätt än de rent miljömässiga.

– Inom BUP har många elever en trasslig skolgång bakom sig, det är ofta en del av bagaget. Hos oss finns elever med återkommande sjukdom, som behöver mycket stöd. Jag tror att den enda elevgrupp jag aldrig arbetat med är elever ur sameskolan, säger Anders Westerlund.

Lärarna Anders Westerlund och Agneta Lindh Wennefjord med eleverna Kajsa och Ahmad.

På sjukhusskolan SOMA (somatiska sjukdomar) vid Akademiska sjukhuset arbetar totalt fyra lärare. Anders Westerlund undervisar främst i språk för högstadieelever, Agneta Lindh Wennefjord är 1–6-lärare och Maria Nycander arbetar med NO-undervisning främst för högstadiebarnen och gymnasieelever. På deltid arbetar även musikläraren Jonas Linge. 

De hjälps åt för att eleverna ska få den undervisning de behöver.

– Det blir aldrig som man tänkt sig. Vi jobbar efter elevernas dagsform och hjälper varandra. Jag hoppar in som engelsklärare för de lägre årskurserna om det behövs, och NO-läraren gör experiment tillsammans med dem så långt som lokalerna tillåter. Vi gör alla möjliga anpassningar, säger Anders Westerlund.

Det är svårt att planera lektioner och schema eftersom sjukhuslärarna sällan vet vilka elever som kommer att dyka upp från en dag till en annan.

– Jag försöker vara så förberedd som möjligt, det kan handla om att läsa in sig på ett ämne jag inte kan så bra. På ett sätt är det mer förberedelser än för lärare som undervisar i ett par ämnen, säger han.

Men det finns svårigheter som lärare inom den traditionella skolan slipper. 

Sjukhuslärare samverkar inte bara med elevens vårdnadshavare. De har också ständig kontakt med vårdpersonal och med lärare på elevens ordinarie skola. 

– Och vi måste ta hänsyn till hur eleven mår, det är en chock att drabbas av sjukdom – vi hanterar känslor som inte ingår i vardagen. Ibland är det svårt att bromsa. Man vill så mycket och tänker inte på att eleven och familjen kanske har fått tuffa besked – samtidigt är det något vi måste tänka på. Men vi är också en del av tillfrisknandet, säger Anders Westerlund.

Men efterhand hittar man sätt att hantera sina känslor.

Lärare överallt möter elever med sorgliga öden och stora svårigheter. Men koncentrationen av sorg är högre på sjukhusskolan.

Agneta Lindh Wennefjord berättar att det tog ett tag att vänja sig och att lämna jobbet på jobbet. 

– Men efterhand hittar man sätt att hantera sina känslor. Det kan handla om att ta en långpromenad på väg hem från jobbet, utöva yoga, sjunga i kör eller en stund mindfulness, säger hon.

– Det finns vissa som griper sig tag och som man tänker på, även under helgen, säger Agneta Lindh Wennefjord.

Föräldrarna kommer också nära på sjukhusskolan.

– Vi jobbar ju med dem också. De kommer hit ibland för att prata av sig. Vi är de enda som har vanliga kläder, det kanske är lättare att närma sig. Numera bär till och med psykologer och kuratorer vita kläder, säger Agneta Lindh Wennefjord.

Jonas Linge lyssnar när Agneta Lindh Wennefjord och Anders Westerlund går igenom dagens patientlista.

Sedan kan det finnas cancerpatienter som behandlas under flera år.

Lärarna på sjukhusskolan får handledning när de behöver. I sin granskning konstaterar Skolinspektionen att samverkan mellan ordinarie skola, sjukhusskola och vård fungerar väl. 

Anders Westerlund förklarar att det ser olika ut.

– Ibland blir det inte så bra, till exempel när kommunikationen med den ordinarie läraren inte fungerar. Men vi vet ju att det är ett tufft jobb med många elever och arbetsuppgifter. Det är viktigt att vi ser till att förankra elevärendet med rektor och elevhälsoteamet på ordinarie skola så att det inte blir ett ärende för en enda lärare och oss, säger Anders Westerlund.

Lärarna i Uppsala tar inte åt sig av Skolinspektionens kritik mot att sjukhusskolorna ofta missar elever eftersom det är svårt att veta vilka barn som ligger inne från dag till dag. 

Alla vårdas inte på barnsjukhuset. Vissa barn och unga är på psykiatrin, men sjukhuslärarna på Akademiska har patienter med ryggmärgsskador som vårdas hos specialister på sjukhusets neurologavdelning, och brännskadade elever som vårdas av andra specialister. De har patienter på barncanceravdelningen och på vuxenonkologen.

På Akademiska sjukhuset får alla lärare en lista över tänkbara elever varje morgon. Där finns alla avdelningar, även vuxenavdelningar med specialistvård. 

Elevernas behov varierar. 

– Det kan handla om någon som har brutit armbågen och behöver hjälp med några läxor. Sedan kan det finnas cancerpatienter som behandlas under flera år, säger Anders Westerlund.

För oss är de inte patienter, utan elever.

Inom sjukhusskolan är lokalerna ofta ett arbetsmiljöproblem, slår Skolinspektionen fast. Landstingen står för lokalerna, som sällan är anpassade för skolan. 

– Det finns nästan inga skriftliga överenskommelser om lokaler och i den värsta av världar kan landstinget få brist på lokaler och se först och främst till sin egen verksamhet, säger sjukhusläraren Karin Svensson, på telefon från Umeå.

Hon är ordförande i Sveriges sjukhuslärarförening.

– I de allmänna råden står det att miljön så långt som möjligt ska likna den miljö som barnet går miste om. Men det ser olika ut vad man har för resurser, säger hon.

Det kan innebära att eleverna får sin undervisning uppe på sin sjuksal, och att lärarna får svårare att utföra sin sociala uppgift – att ge barnen en dos av det friska och vanliga i livet.

– För oss är de inte patienter, utan elever, säger Anders Westerlund.

Det är en slogan som återkommer. Karin Svensson använder den också.

Anders Westerlund och kollegorna är nöjda med lokalerna på Akademiska. Musikläraren Jonas Linge lånar lekterapins lokaler när han och eleverna behöver utrymme utan att störa andra.

I själva undervisningen är vi lärare och elever – precis som i vanliga skolan.

I Uppsala har sjukhuslärarna fått kommunalt lärarlönelyft, vilket inte är fallet överallt. Lärare vars löner är statligt finansierade står i många fall utanför lönelyftet.

– Men vi är utestängda från förstelärarreformen, vilket på sikt kan göra att det blir svårt att få driftig, kompetent personal som är intresserad av skolutveckling, säger Anders Westerlund.

Karin Svensson är inne på samma tanke.

– Det tycker vi är ett stort bekymmer. Det är ett attraktivt yrke, men halkar det efter för mycket kommer det inte att fortsätta så. Vi är en välutbildad grupp som pedagoger men vi har också kompetens kopplat till barnens vård och deras sjukdomar. Det känns surt att inte få ta del av löneökningen, säger hon.

Anders Westerlund var högstadielärare innan han började på sjukhusskolan 2011. 

– Det är mycket som är speciellt här, det är mycket kringarbete före och efter. Men i själva undervisningen är vi lärare och elever – precis som i vanliga skolan, säger han.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Granskning: Klassresan

En kvarts miljon elever har missat kunskapskraven på 10 år

Granskning

Andelen elever som lämnar nian utan att nå upp till vare sig kunskapskrav eller gymnasiebehörighet varierar stort mellan skolor och bostadsområden, visar Skolvärldens granskning. Under de senaste tio åren har drygt en kvarts miljon lämnat grundskolan utan att ha uppnått kunskapskraven i alla ämnen.

Annons
Annons

Grafik: Segregerad skola i Malmö

Grafik

Först lämnar de studiemotiverade eleverna problemskolorna. Sedan lärarna.
– Det behövs radikala åtgärder för att bryta den negativa utvecklingen inom svensk skola, säger Anders Jakobsson som är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Malmö universitet.

Annons

Grafik: Segregerad skola i Göteborg

Klassresan 

Under de senaste tio åren har nästan 8 000 elever gått ut grundskolan i Göteborg utan att vara behöriga att studera vidare på gymnasiet.
– Det är skolsystemet som har misslyckats, inte barnen, säger Åse Hansson som är lektor i ämnes­didaktik vid Göteborgs universitet.

Grafik: Segregerad skola i Stockholm

Grafik

Genom höjda löner vill Stockholm kommun locka kvalificerade lärare till de mest utsatta skolorna.
– Vi testar det nu i ett par områden, säger Lena Holmdahl som är utbildningsdirektör Stockholms stad.

Annons
Annons

De är överens: ”Ett stort misslyckande”

Klassresan

Under de senaste tio år åren har 251 600 elever lämnat grundskolan utan att uppnå kunskapskraven.
– Det är ett stort misslyckande för det svenska skolsystemet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (M) och hans företrädare Jan Björklund (L).

Annons

Lärarnas arbetsmiljö: ”En tickande bomb”

Arbetsmiljö

Arbetstiden räcker inte till för lärarna i Uppsala, visar en ny medarbetarenkät. Lärare och fack larmar för att den dåliga arbetsmiljön riskerar öka antalet långtidssjukskrivningar. 

”Vi behöver byta perspektiv på inkludering”

Debatt

Skolan behöver byta perspektiv från att inkludering betyder ”en och samma skola för alla” till att målet ska vara ”lärande för alla – och det kan ske på olika sätt”. Det skriver oppositionsborgarrådet i Stockholm, Lotta Edholm (L).

Kommentera

Pedagogen om bristen: Så lyckas vi bättre med speciallärarna

Speciallärare

Det är stor brist på speciallärare i Sverige och många varnar för utvecklingen. Helena Wallberg, specialpedagog och kvalitetsutvecklare, tror inte att lärarbristen är det allvarliga i dagsläget – utan varnar för att man måste enas om andra bitar i skolan först.
 

Tony undervisar med digital slöjd

Slöjd

Tony Svensson har redan kommit långt med den digitala undervisningen i slöjdämnet inför de nya kraven till hösten.

Skolbiblioteken blir fler: ”Ska vara hjärtat i skolverksamheten”

Läsglädje

De bemannande skolbiblioteken blir fler, enligt statistik från Kungliga biblioteket.
– Det ger utslag i barns läsförmåga om skolan har ett eget bibliotek med engagerad personal, säger språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.

GDPR: Detta gäller för lärare

GDPR

Snart träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft. Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut hur det påverkar dig som lärare.

Metoden hyllas efter besöket: ”Fler skolor skulle ha nytta av det”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har lett till fler lugna klassrum och bättre arbetsmiljö för lärare. Nu har Pax även väckt politikernas intresse – som vill se metoden på fler skolor i landet. 

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera

Faktorerna som får studenter att vilja bli lärare

Forskning

Hög lön och långa sommarlov är inga drivkrafter till lärarstudenters yrkesval. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.
– Ett perspektiv som kan vara värdefullt i den allmänna skoldebatten, säger Ulrika Bergmark, vid Luleå tekniska universitet.

Debatt: Skolan sviker lyckliga studenter utan ekonomiskt självförtroende

Debatt

Skolan ger inte eleverna tillräckliga kunskaper när det gäller privatekonomi. Alltför många elever tar snart studenten utan ett ekonomiskt självförtroende, det är ett svek från skolans sida, menar läraren och författaren Erik Wennstam.

Kommentera

Här ska lärarna skuggas av politiker

Ovanligt grepp

När kommunens uttalade vision för skolan inte rimmar med den faktiska politiken bjuder LR i Karlskrona in fullmäktige till sin verklighet för en dag. Och nu har de fått napp.

”Vi måste visa att vi är stolta över skolan”

Eleverna påverkas jättemycket av allt negativt prat om skolan. Det säger läraren Jenny Söderhjelm Larsson som fått nyinstiftade priset Pennsvärdet.
 – Vi måste visa upp det som går bra och allt vi är stolta över i skolan.

Ungas psykiska ohälsa ökar – så ska skolan jobba

Elevhälsa

Ungas psykiska ohälsa beror enligt Folkhälsomyndigheten till stor del på skolan.
– Lärare hinner inte bygga relationer med sina elever, säger specialläraren Birgitta Kimber.

”Alla lärare behöver en coach”

Utveckling

Det är genom feedback och reflektion som lärare blir bättre, och därför behöver alla lärare en coach i klassrummet, enligt Howard Pitler, doktor i pedagogik.

Ny bok ska utbilda i lärares yrkesetik

Litteratur

Antologin ”Läraren och yrkesetiken” är en guide och ett diskussionsunderlag för lärare, lärarstudenter och andra i skolans värld.
– En bra blandning av teori och praktik, säger David Lifmark, skolforskare och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd.

Regeringen: Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg

Utbildningspolitk

Dagens betygssystem har flera brister, menar regeringen. Nu tillsätts en betygsutredning som ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan.

Läckta prov

Skolverket efter kritiken: Läckorna sker på skolorna

Läckta prov

Nationella prov sprids på sociala medier och lärare är kritiska till Skolverkets hantering. Nu svarar Skolverket på kritiken:
– Det är rektors ansvar att garantera säkerheten för proven på skolan.

Lärarna rasar mot Skolverkets hantering av de läckta proven

Fusk

Facit till nationella proven sprids just nu på sociala medier. Från lärarhåll är kritiken stor mot hur Skolverket hanterar problemet.
– Varför ska jag sitta i två dagar och bedöma texter som jag inte kan använda till något? säger engelskläraren Sara Bruun.

Skolvärlden möter läraren Kenth – 32 år senare

Lärarliv

I en intervju med Skolvärlden 1986 berättade den nyexaminerade läraren Kenth Rohlén om sitt arbete som kombinationslärare. 
En hel yrkeskarriär och 32 år senare är det pensionsdags. Skolvärlden sökte upp honom för en ny intervju.

Här öppnas skyltfönstret för yrkesutbildningen

Yrkesutbildning

Hundratals elever tävlar i yrkes-SM. Arrangemanget ska öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar.

– Det här är en jättebra möjlighet att locka elever, säger yrkesläraren Anders Göransson.

Fler med NPF sitter hemma: ”Skolan bryter mot lagen”

NPF

Brister i både kompetens och anpassning av skolmiljön gör att frånvaron hos elever med autism har ökat de senaste åren, enlig en ny undersökning.
– Det är ett systemfel, säger NPF-pedagogen Kenth Hedevåg.

Sveriges högst betalde förstelärare är – en vd

Granskning

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en vd. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner.
– De här pengarna är avsedda för lärare som inte är lönesättande chefer, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Lista: De har högst lön i Sverige

Statistik

Här listar vi de högsta förstelärar- och lektorslönerna i landet.

Mest granskad i offentlig sektor: Skolan

Granskning

Skolan är den offentliga verksamhet som granskas allra mest och det handlar om allt från statlig tillsyn till rankinglistor och skoljämförelser. Företagsekonomen Anders Ivarsson Westerberg har tittat närmare på ett skolväsende som tycks ha allas ögon på sig.

”SFI:s problem har kvarstått i decennier”

SFI-kritik

SFI-undervisningen brister i hänsyn till elevernas olika bakgrund, och elever hoppar av – på grund av leda.
– Man måste börja se SFI som den investering det är, säger läraren och universitetslektorn Aina Bigestans.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons