Annons
Plastmattor och institutionsmöbler påminner om skolan. Men Anders Westerlund och hans kollegor är de enda som inte bär helvitt på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Magnus Glans

Lärarna med dödssjuka elever

Publicerad 12 januari 2018

Fakta

Sjukhusskolan

  • Sjukhusskolan har funnits sedan 1962.
  • En tredjedel av eleverna som får undervisning får psykiatrisk vård, två tredjedelar får somatisk vård.
  • Sjukhusskolan finansieras av staten, men kommunerna söker pengar för lärarlöner genom specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).
  • Elevens ordinarie skola är ansvarig huvudman även under vårdtiden.
  • Landstinget upplåter lokaler.
  • Lönerna varierar mellan 28 000 kronor och 45 000 kronor.

Resultaten från Skolinspektionens granskning

  • Undervisningen är flexibel och behovsanpassad.
  • Sjukhusskolan har oftast fungerande strukturer för samverkan (mellan till exempel ordinarie skola, sjukvård och vårdnadshavare).
  • Fler långtidsfrånvarande elever kan erbjudas sjukhusundervisning (utan att vara inneliggande).
  • Bristfälliga lokaler påverkar undervisningen negativt.

Källa: Skolinspektionen

Relaterat

Uppdraget: att förebygga kunskapsluckor och att vara det normala mitt i krisen. Utmaningen: att sällan kunna planera sin undervisning.
Sjukhuslärarna undervisar svårt sjuka barn och unga i alla åldrar, i alla ämnen. Och ibland händer det allra värsta – att en elev går bort.

I änden av en korridor på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala finns två rum, vars ingångar pryds av färgglada bokstäver som formar ordet ”skola”.

Inne i rummet som är anpassat för låg- och mellanstadiet sitter Ahmad, 8 år, och Kajsa, 11 år. Ahmad är här varje dag, han har ett syskon på en vårdavdelning. Kajsa är här för första gången. 

– Det verkar bra, men det är inte samma böcker och kompisar, säger hon.

Ahmad övar läsning. Men helst vill han räkna matte hela tiden. Han pekar i boken. 

– Jag ligger på sidan 153. Jag var på 99. Det är kul. 

– Tänk vad roligt det kommer bli att läsa när det går lika lätt, försöker läraren Agneta Lindh Wennefjord. 

Ahmad vill fortsätta räkna.

Sverige fick lagstiftad sjukhusskola 1962. Skolinspektionen uppger att skolformen når elever som får somatisk vård (för kroppsliga sjukdomar) på 35 sjukhus och psykiatrisk vård på 27 sjukhus. Ungefär 7 000 elever får undervisning varje år. Det är staten som betalar majoriteten av lärarnas löner, kommunerna som skjuter till det resterande och landstinget som upplåter lokalerna. 

Skolinspektionen granskade sjukhusskolan 2017. Granskningen visade att lärarna uppvisar stor förmåga att arbeta flexibelt för att lösa de behov eleverna har. 

– Jag upplever att jag har tid för de elever jag jobbar med. Särskilt stöd och anpassningar är förutsättningar för att arbeta här. Man behöver inte vara specialpedagog, men ha ett specialpedagogiskt förhållningssätt. Det går inte att hålla föreläsningar. Här hjälps vi åt med olika åldrar och olika ämnen, säger Anders Westerlund. 

Han har arbetat som lärare i tio år, sex av dem på sjukhusskolan vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala. Ämnena är engelska och tyska i högstadiet och gymnasiet. Så småningom vill han vidareutbilda sig inom specialpedagogik.

Vi har mer tid för varje elev och kan anpassa undervisningen.

Sjukhusskolan är uppdelad i en somatisk del och en psykiatrisk.

Anders Westerlunds elever har somatiska sjukdomar. Lärarna håller öppet hus varje vardag mellan 9 och 15, och eleverna kan komma och gå som de vill. De behöver hjälp med allt från att plugga inför ett enstaka prov till att ta igen hela gymnasiekurser. Eleverna är mellan 7 och 19 år gamla och har olika bakgrund, studievana, motivation och de är olika påverkade av sin sjukdom. Det är inte bara miljön som skiljer sig från den ordinarie skolan.

– Vi har färre elever. Vi har mer tid för varje elev och kan anpassa undervisningen i långt större utsträckning, och jobba med varje elev efter vad den behöver. Vi samlar elever i små grupper, och ibland passar det bra åldersmässigt, ibland inte.

Sjukhusskolan, som är knuten till BUP (barn- och ungdomspsykiatrin), har egna lokaler och egna lärare. Så ser det ut överallt.

– Vi har försökt att slå oss samman, men det är olika elever. Det är en sluten avdelning inom psykiatrin, här har vi en öppen skola. Men vi samarbetar även om vi finns i olika hus, säger Anders Westerlund.

Verksamheten skiljer sig på fler sätt än de rent miljömässiga.

– Inom BUP har många elever en trasslig skolgång bakom sig, det är ofta en del av bagaget. Hos oss finns elever med återkommande sjukdom, som behöver mycket stöd. Jag tror att den enda elevgrupp jag aldrig arbetat med är elever ur sameskolan, säger Anders Westerlund.

Lärarna Anders Westerlund och Agneta Lindh Wennefjord med eleverna Kajsa och Ahmad.

På sjukhusskolan SOMA (somatiska sjukdomar) vid Akademiska sjukhuset arbetar totalt fyra lärare. Anders Westerlund undervisar främst i språk för högstadieelever, Agneta Lindh Wennefjord är 1–6-lärare och Maria Nycander arbetar med NO-undervisning främst för högstadiebarnen och gymnasieelever. På deltid arbetar även musikläraren Jonas Linge. 

De hjälps åt för att eleverna ska få den undervisning de behöver.

– Det blir aldrig som man tänkt sig. Vi jobbar efter elevernas dagsform och hjälper varandra. Jag hoppar in som engelsklärare för de lägre årskurserna om det behövs, och NO-läraren gör experiment tillsammans med dem så långt som lokalerna tillåter. Vi gör alla möjliga anpassningar, säger Anders Westerlund.

Det är svårt att planera lektioner och schema eftersom sjukhuslärarna sällan vet vilka elever som kommer att dyka upp från en dag till en annan.

– Jag försöker vara så förberedd som möjligt, det kan handla om att läsa in sig på ett ämne jag inte kan så bra. På ett sätt är det mer förberedelser än för lärare som undervisar i ett par ämnen, säger han.

Men det finns svårigheter som lärare inom den traditionella skolan slipper. 

Sjukhuslärare samverkar inte bara med elevens vårdnadshavare. De har också ständig kontakt med vårdpersonal och med lärare på elevens ordinarie skola. 

– Och vi måste ta hänsyn till hur eleven mår, det är en chock att drabbas av sjukdom – vi hanterar känslor som inte ingår i vardagen. Ibland är det svårt att bromsa. Man vill så mycket och tänker inte på att eleven och familjen kanske har fått tuffa besked – samtidigt är det något vi måste tänka på. Men vi är också en del av tillfrisknandet, säger Anders Westerlund.

Men efterhand hittar man sätt att hantera sina känslor.

Lärare överallt möter elever med sorgliga öden och stora svårigheter. Men koncentrationen av sorg är högre på sjukhusskolan.

Agneta Lindh Wennefjord berättar att det tog ett tag att vänja sig och att lämna jobbet på jobbet. 

– Men efterhand hittar man sätt att hantera sina känslor. Det kan handla om att ta en långpromenad på väg hem från jobbet, utöva yoga, sjunga i kör eller en stund mindfulness, säger hon.

– Det finns vissa som griper sig tag och som man tänker på, även under helgen, säger Agneta Lindh Wennefjord.

Föräldrarna kommer också nära på sjukhusskolan.

– Vi jobbar ju med dem också. De kommer hit ibland för att prata av sig. Vi är de enda som har vanliga kläder, det kanske är lättare att närma sig. Numera bär till och med psykologer och kuratorer vita kläder, säger Agneta Lindh Wennefjord.

Jonas Linge lyssnar när Agneta Lindh Wennefjord och Anders Westerlund går igenom dagens patientlista.

Sedan kan det finnas cancerpatienter som behandlas under flera år.

Lärarna på sjukhusskolan får handledning när de behöver. I sin granskning konstaterar Skolinspektionen att samverkan mellan ordinarie skola, sjukhusskola och vård fungerar väl. 

Anders Westerlund förklarar att det ser olika ut.

– Ibland blir det inte så bra, till exempel när kommunikationen med den ordinarie läraren inte fungerar. Men vi vet ju att det är ett tufft jobb med många elever och arbetsuppgifter. Det är viktigt att vi ser till att förankra elevärendet med rektor och elevhälsoteamet på ordinarie skola så att det inte blir ett ärende för en enda lärare och oss, säger Anders Westerlund.

Lärarna i Uppsala tar inte åt sig av Skolinspektionens kritik mot att sjukhusskolorna ofta missar elever eftersom det är svårt att veta vilka barn som ligger inne från dag till dag. 

Alla vårdas inte på barnsjukhuset. Vissa barn och unga är på psykiatrin, men sjukhuslärarna på Akademiska har patienter med ryggmärgsskador som vårdas hos specialister på sjukhusets neurologavdelning, och brännskadade elever som vårdas av andra specialister. De har patienter på barncanceravdelningen och på vuxenonkologen.

På Akademiska sjukhuset får alla lärare en lista över tänkbara elever varje morgon. Där finns alla avdelningar, även vuxenavdelningar med specialistvård. 

Elevernas behov varierar. 

– Det kan handla om någon som har brutit armbågen och behöver hjälp med några läxor. Sedan kan det finnas cancerpatienter som behandlas under flera år, säger Anders Westerlund.

För oss är de inte patienter, utan elever.

Inom sjukhusskolan är lokalerna ofta ett arbetsmiljöproblem, slår Skolinspektionen fast. Landstingen står för lokalerna, som sällan är anpassade för skolan. 

– Det finns nästan inga skriftliga överenskommelser om lokaler och i den värsta av världar kan landstinget få brist på lokaler och se först och främst till sin egen verksamhet, säger sjukhusläraren Karin Svensson, på telefon från Umeå.

Hon är ordförande i Sveriges sjukhuslärarförening.

– I de allmänna råden står det att miljön så långt som möjligt ska likna den miljö som barnet går miste om. Men det ser olika ut vad man har för resurser, säger hon.

Det kan innebära att eleverna får sin undervisning uppe på sin sjuksal, och att lärarna får svårare att utföra sin sociala uppgift – att ge barnen en dos av det friska och vanliga i livet.

– För oss är de inte patienter, utan elever, säger Anders Westerlund.

Det är en slogan som återkommer. Karin Svensson använder den också.

Anders Westerlund och kollegorna är nöjda med lokalerna på Akademiska. Musikläraren Jonas Linge lånar lekterapins lokaler när han och eleverna behöver utrymme utan att störa andra.

I själva undervisningen är vi lärare och elever – precis som i vanliga skolan.

I Uppsala har sjukhuslärarna fått kommunalt lärarlönelyft, vilket inte är fallet överallt. Lärare vars löner är statligt finansierade står i många fall utanför lönelyftet.

– Men vi är utestängda från förstelärarreformen, vilket på sikt kan göra att det blir svårt att få driftig, kompetent personal som är intresserad av skolutveckling, säger Anders Westerlund.

Karin Svensson är inne på samma tanke.

– Det tycker vi är ett stort bekymmer. Det är ett attraktivt yrke, men halkar det efter för mycket kommer det inte att fortsätta så. Vi är en välutbildad grupp som pedagoger men vi har också kompetens kopplat till barnens vård och deras sjukdomar. Det känns surt att inte få ta del av löneökningen, säger hon.

Anders Westerlund var högstadielärare innan han började på sjukhusskolan 2011. 

– Det är mycket som är speciellt här, det är mycket kringarbete före och efter. Men i själva undervisningen är vi lärare och elever – precis som i vanliga skolan, säger han.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera
Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons