Annons
Plastmattor och institutionsmöbler påminner om skolan. Men Anders Westerlund och hans kollegor är de enda som inte bär helvitt på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Magnus Glans

Lärarna med dödssjuka elever

Publicerad 12 januari 2018

Fakta

Sjukhusskolan

  • Sjukhusskolan har funnits sedan 1962.
  • En tredjedel av eleverna som får undervisning får psykiatrisk vård, två tredjedelar får somatisk vård.
  • Sjukhusskolan finansieras av staten, men kommunerna söker pengar för lärarlöner genom specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).
  • Elevens ordinarie skola är ansvarig huvudman även under vårdtiden.
  • Landstinget upplåter lokaler.
  • Lönerna varierar mellan 28 000 kronor och 45 000 kronor.

Resultaten från Skolinspektionens granskning

  • Undervisningen är flexibel och behovsanpassad.
  • Sjukhusskolan har oftast fungerande strukturer för samverkan (mellan till exempel ordinarie skola, sjukvård och vårdnadshavare).
  • Fler långtidsfrånvarande elever kan erbjudas sjukhusundervisning (utan att vara inneliggande).
  • Bristfälliga lokaler påverkar undervisningen negativt.

Källa: Skolinspektionen

Relaterat

Uppdraget: att förebygga kunskapsluckor och att vara det normala mitt i krisen. Utmaningen: att sällan kunna planera sin undervisning.
Sjukhuslärarna undervisar svårt sjuka barn och unga i alla åldrar, i alla ämnen. Och ibland händer det allra värsta – att en elev går bort.

I änden av en korridor på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala finns två rum, vars ingångar pryds av färgglada bokstäver som formar ordet ”skola”.

Inne i rummet som är anpassat för låg- och mellanstadiet sitter Ahmad, 8 år, och Kajsa, 11 år. Ahmad är här varje dag, han har ett syskon på en vårdavdelning. Kajsa är här för första gången. 

– Det verkar bra, men det är inte samma böcker och kompisar, säger hon.

Ahmad övar läsning. Men helst vill han räkna matte hela tiden. Han pekar i boken. 

– Jag ligger på sidan 153. Jag var på 99. Det är kul. 

– Tänk vad roligt det kommer bli att läsa när det går lika lätt, försöker läraren Agneta Lindh Wennefjord. 

Ahmad vill fortsätta räkna.

Sverige fick lagstiftad sjukhusskola 1962. Skolinspektionen uppger att skolformen når elever som får somatisk vård (för kroppsliga sjukdomar) på 35 sjukhus och psykiatrisk vård på 27 sjukhus. Ungefär 7 000 elever får undervisning varje år. Det är staten som betalar majoriteten av lärarnas löner, kommunerna som skjuter till det resterande och landstinget som upplåter lokalerna. 

Skolinspektionen granskade sjukhusskolan 2017. Granskningen visade att lärarna uppvisar stor förmåga att arbeta flexibelt för att lösa de behov eleverna har. 

– Jag upplever att jag har tid för de elever jag jobbar med. Särskilt stöd och anpassningar är förutsättningar för att arbeta här. Man behöver inte vara specialpedagog, men ha ett specialpedagogiskt förhållningssätt. Det går inte att hålla föreläsningar. Här hjälps vi åt med olika åldrar och olika ämnen, säger Anders Westerlund. 

Han har arbetat som lärare i tio år, sex av dem på sjukhusskolan vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala. Ämnena är engelska och tyska i högstadiet och gymnasiet. Så småningom vill han vidareutbilda sig inom specialpedagogik.

Vi har mer tid för varje elev och kan anpassa undervisningen.

Sjukhusskolan är uppdelad i en somatisk del och en psykiatrisk.

Anders Westerlunds elever har somatiska sjukdomar. Lärarna håller öppet hus varje vardag mellan 9 och 15, och eleverna kan komma och gå som de vill. De behöver hjälp med allt från att plugga inför ett enstaka prov till att ta igen hela gymnasiekurser. Eleverna är mellan 7 och 19 år gamla och har olika bakgrund, studievana, motivation och de är olika påverkade av sin sjukdom. Det är inte bara miljön som skiljer sig från den ordinarie skolan.

– Vi har färre elever. Vi har mer tid för varje elev och kan anpassa undervisningen i långt större utsträckning, och jobba med varje elev efter vad den behöver. Vi samlar elever i små grupper, och ibland passar det bra åldersmässigt, ibland inte.

Sjukhusskolan, som är knuten till BUP (barn- och ungdomspsykiatrin), har egna lokaler och egna lärare. Så ser det ut överallt.

– Vi har försökt att slå oss samman, men det är olika elever. Det är en sluten avdelning inom psykiatrin, här har vi en öppen skola. Men vi samarbetar även om vi finns i olika hus, säger Anders Westerlund.

Verksamheten skiljer sig på fler sätt än de rent miljömässiga.

– Inom BUP har många elever en trasslig skolgång bakom sig, det är ofta en del av bagaget. Hos oss finns elever med återkommande sjukdom, som behöver mycket stöd. Jag tror att den enda elevgrupp jag aldrig arbetat med är elever ur sameskolan, säger Anders Westerlund.

Lärarna Anders Westerlund och Agneta Lindh Wennefjord med eleverna Kajsa och Ahmad.

På sjukhusskolan SOMA (somatiska sjukdomar) vid Akademiska sjukhuset arbetar totalt fyra lärare. Anders Westerlund undervisar främst i språk för högstadieelever, Agneta Lindh Wennefjord är 1–6-lärare och Maria Nycander arbetar med NO-undervisning främst för högstadiebarnen och gymnasieelever. På deltid arbetar även musikläraren Jonas Linge. 

De hjälps åt för att eleverna ska få den undervisning de behöver.

– Det blir aldrig som man tänkt sig. Vi jobbar efter elevernas dagsform och hjälper varandra. Jag hoppar in som engelsklärare för de lägre årskurserna om det behövs, och NO-läraren gör experiment tillsammans med dem så långt som lokalerna tillåter. Vi gör alla möjliga anpassningar, säger Anders Westerlund.

Det är svårt att planera lektioner och schema eftersom sjukhuslärarna sällan vet vilka elever som kommer att dyka upp från en dag till en annan.

– Jag försöker vara så förberedd som möjligt, det kan handla om att läsa in sig på ett ämne jag inte kan så bra. På ett sätt är det mer förberedelser än för lärare som undervisar i ett par ämnen, säger han.

Men det finns svårigheter som lärare inom den traditionella skolan slipper. 

Sjukhuslärare samverkar inte bara med elevens vårdnadshavare. De har också ständig kontakt med vårdpersonal och med lärare på elevens ordinarie skola. 

– Och vi måste ta hänsyn till hur eleven mår, det är en chock att drabbas av sjukdom – vi hanterar känslor som inte ingår i vardagen. Ibland är det svårt att bromsa. Man vill så mycket och tänker inte på att eleven och familjen kanske har fått tuffa besked – samtidigt är det något vi måste tänka på. Men vi är också en del av tillfrisknandet, säger Anders Westerlund.

Men efterhand hittar man sätt att hantera sina känslor.

Lärare överallt möter elever med sorgliga öden och stora svårigheter. Men koncentrationen av sorg är högre på sjukhusskolan.

Agneta Lindh Wennefjord berättar att det tog ett tag att vänja sig och att lämna jobbet på jobbet. 

– Men efterhand hittar man sätt att hantera sina känslor. Det kan handla om att ta en långpromenad på väg hem från jobbet, utöva yoga, sjunga i kör eller en stund mindfulness, säger hon.

– Det finns vissa som griper sig tag och som man tänker på, även under helgen, säger Agneta Lindh Wennefjord.

Föräldrarna kommer också nära på sjukhusskolan.

– Vi jobbar ju med dem också. De kommer hit ibland för att prata av sig. Vi är de enda som har vanliga kläder, det kanske är lättare att närma sig. Numera bär till och med psykologer och kuratorer vita kläder, säger Agneta Lindh Wennefjord.

Jonas Linge lyssnar när Agneta Lindh Wennefjord och Anders Westerlund går igenom dagens patientlista.

Sedan kan det finnas cancerpatienter som behandlas under flera år.

Lärarna på sjukhusskolan får handledning när de behöver. I sin granskning konstaterar Skolinspektionen att samverkan mellan ordinarie skola, sjukhusskola och vård fungerar väl. 

Anders Westerlund förklarar att det ser olika ut.

– Ibland blir det inte så bra, till exempel när kommunikationen med den ordinarie läraren inte fungerar. Men vi vet ju att det är ett tufft jobb med många elever och arbetsuppgifter. Det är viktigt att vi ser till att förankra elevärendet med rektor och elevhälsoteamet på ordinarie skola så att det inte blir ett ärende för en enda lärare och oss, säger Anders Westerlund.

Lärarna i Uppsala tar inte åt sig av Skolinspektionens kritik mot att sjukhusskolorna ofta missar elever eftersom det är svårt att veta vilka barn som ligger inne från dag till dag. 

Alla vårdas inte på barnsjukhuset. Vissa barn och unga är på psykiatrin, men sjukhuslärarna på Akademiska har patienter med ryggmärgsskador som vårdas hos specialister på sjukhusets neurologavdelning, och brännskadade elever som vårdas av andra specialister. De har patienter på barncanceravdelningen och på vuxenonkologen.

På Akademiska sjukhuset får alla lärare en lista över tänkbara elever varje morgon. Där finns alla avdelningar, även vuxenavdelningar med specialistvård. 

Elevernas behov varierar. 

– Det kan handla om någon som har brutit armbågen och behöver hjälp med några läxor. Sedan kan det finnas cancerpatienter som behandlas under flera år, säger Anders Westerlund.

För oss är de inte patienter, utan elever.

Inom sjukhusskolan är lokalerna ofta ett arbetsmiljöproblem, slår Skolinspektionen fast. Landstingen står för lokalerna, som sällan är anpassade för skolan. 

– Det finns nästan inga skriftliga överenskommelser om lokaler och i den värsta av världar kan landstinget få brist på lokaler och se först och främst till sin egen verksamhet, säger sjukhusläraren Karin Svensson, på telefon från Umeå.

Hon är ordförande i Sveriges sjukhuslärarförening.

– I de allmänna råden står det att miljön så långt som möjligt ska likna den miljö som barnet går miste om. Men det ser olika ut vad man har för resurser, säger hon.

Det kan innebära att eleverna får sin undervisning uppe på sin sjuksal, och att lärarna får svårare att utföra sin sociala uppgift – att ge barnen en dos av det friska och vanliga i livet.

– För oss är de inte patienter, utan elever, säger Anders Westerlund.

Det är en slogan som återkommer. Karin Svensson använder den också.

Anders Westerlund och kollegorna är nöjda med lokalerna på Akademiska. Musikläraren Jonas Linge lånar lekterapins lokaler när han och eleverna behöver utrymme utan att störa andra.

I själva undervisningen är vi lärare och elever – precis som i vanliga skolan.

I Uppsala har sjukhuslärarna fått kommunalt lärarlönelyft, vilket inte är fallet överallt. Lärare vars löner är statligt finansierade står i många fall utanför lönelyftet.

– Men vi är utestängda från förstelärarreformen, vilket på sikt kan göra att det blir svårt att få driftig, kompetent personal som är intresserad av skolutveckling, säger Anders Westerlund.

Karin Svensson är inne på samma tanke.

– Det tycker vi är ett stort bekymmer. Det är ett attraktivt yrke, men halkar det efter för mycket kommer det inte att fortsätta så. Vi är en välutbildad grupp som pedagoger men vi har också kompetens kopplat till barnens vård och deras sjukdomar. Det känns surt att inte få ta del av löneökningen, säger hon.

Anders Westerlund var högstadielärare innan han började på sjukhusskolan 2011. 

– Det är mycket som är speciellt här, det är mycket kringarbete före och efter. Men i själva undervisningen är vi lärare och elever – precis som i vanliga skolan, säger han.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Lärare och elever får ta smällen av inkluderingen”

Debatt

Inkluderingstanken tar inte hänsyn till klassens övriga elever, menar Therese Vänerljung: ”Tanken med inkludering är god men att till varje pris hålla fast vid idéen gör att många elever mår mycket dåligt.”

Kommentera
Annons
Annons

Nya siffror: Färre lärarjobb att söka

Lärarbrist

Det fanns närmare 4 000 färre lediga lärarjobb att söka under årets första sju månader, jämfört med samma period förra året. Det visar nya siffror från Arbetsförmedlingen.

Annons

Studenterna: Sluta smutskasta läraryrket

Lärarstudent

Hur ska läraryrket återfå sin forna status och vad är lösningen till en bättre lärarutbildning?
Skolvärlden träffade tre lärarstudenter för att få veta hur de ser på utbildningen och framtiden som yrkesverksamma pedagoger. 

”Vi kan aldrig ge blivande lärare all kunskap”

Lärarutbildning

Lärarutbildningen väcker debatt och kritikerna pekar på brister som undermålig kvalitet och att metodik saknas.  
– Vi kan aldrig skapa en lärarutbildning som ger en blivande lärare all kunskap och alla färdigheter som behövs under ett helt yrkesliv, säger Esbjörn Larsson vid Uppsala universitet.

Annons
Annons
Valet 2018
Annons

Webb-tv: ”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Valet 2018

* Vad vill Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt göra åt lärarnas arbetssituation?
* Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet.
* Varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Se när gymnasieläraren Ragnar Sjölander möter partiledaren för att få svar på sina frågor – av lärare för lärare.

Valkollen av lärare för lärare – vet du vad partierna vill med skolan?

Valet 2018

Lärarveteranen Ragnar Sjölander träffade ledarna för riksdagspartierna i Skolvärldens intervjuserie ”På rast med…” för att belysa skolpolitiken inför valet. 
– Jag tror intervjuerna ger en hygglig uppfattning om vad partierna står för, säger han.

L: Anställ 18 000 lärarassistenter

Skolpolitik

Liberalerna vill satsa 3,1 miljarder om året på att anställa 18 000 assistenter som ska avlasta lärarna i grund- och gymnasieskolan.

2 miljarder för att stoppa lärarbristen: Plugga och få lön

Lärarbrist

Miljöpartiet vill möta den alarmerande lärarbristen med att locka fler till att kunna studera till lärare och samtidigt jobba deltid i skolan, och få full lön.

Nu ska fler kunna bli lärare

Lärarbristen

Regeringen vill öppna fler vägar till läraryrket. Därför ska nu fler kunna få befintliga kunskaper validerade eller vidareutbildas för att bli behöriga lärare.

Nya lagar inför terminsstarten: Detta gäller

Nya lagar

Obligatorisk prao, obligatorisk förskoleklass och färre håltimmar i grundskolan. Inför höstterminen träder flera lagändringar i kraft som påverkar vardagen i skolan.

NPF

Lärare hinner inte med likvärdig undervisning

Stöd och anpassningar

Lagen som skulle underlätta för lärarna och elever med behov av särskilt stöd blev det motsatta. Det visar en ny undersökning av Skolvärlden.

”Ge läraren makten att avgöra när särskilt stöd ska sättas in”

Kommentar

Lärarnas Riksförbund föreslår att lärarens makt att avgöra när elever behöver särskilt stöd utanför klassrummet ska stärkas.
– Det är en väldigt problematisk situation i dag, allt kan inte lösas i ett klassrum av en lärare, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Så blev deras skola NPF-säkrad

NPF

Hur kommer det sig att Källbrinksskolan i Huddinge, söder om Stockholm, verkar lyckas med det som alla säger att de vill göra, men inte riktigt klarar av – att ge alla elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) det stöd och den undervisning de behöver för att lyckas i skolan?

Skolans bristande NPF-kunskaper: ”Lämna inte lärarna ensamma”

NPF

Elever med NPFhalkar efter på grund av stora brister i skolans kunskaper på området. Lösningen ligger i mer resurser och att lärarutbildningen ska ge baskunskaperi ämnet. Det menar SPSM:s Fredrik Malmberg och Jiang Millington, grundare av ”Barn i behov”, som vill se krafttag för att höja likvärdigheten. 

Hur kan vi som nation tillåta detta att pågå?!?

Lärarbristen

Situationen med outbildade lärare blir värre och värre. ”Hur kan det komma sig att vi år ut och år in stannar kvar i ett uppenbart dysfunktionellt decentraliserat system både för lärarförsörjning och lönemodeller med mera?”, skriver Per Kornhall.

Nytt arbetssätt ökar lärarnas professionalitet

Undervisning

I Bjuv har satsningen på språkorienterad undervisning höjt skolresultaten och förbättrat arbetsmiljön för lärarna.

Skolan måste lära ut barns rättigheter

Debatt

”När skolans arbete genomsyras av barnkonventionen, stärks elevernas kunskaper om sina rättigheter. Barns rätt till inflytande är en viktig princip”, skriver Christina Heilborn, UNICEF Sverige.

Kommentera

Lärare positiva till – och rädda för – sex- och samlevnad

Pride 2018

Den bristande likvärdigheten i sex- och samlevnadsundervisning i landet, och hur det kan bli bättre. Det var fokus för ett seminarium under Europride i Stockholm.

Regeringen utreder SFI

SFI

En ny statlig utredning av SFI ska få fler asylsökande att etablera sig snabbare.
– Vi har väldigt många asylsökande i landet och ser samtidigt en brist på utbildat folk på arbetsmarknaden. Där är SFI väldigt viktigt, säger Anna Ekström (S) till Skolvärlden.

Författaren: ”Man missar att stötta lärarna”

Lärarprofessionen

Om inte lärarna tar tillbaka makten över sin vardag kommer lärarbristen aldrig kunna hejdas. Och det gäller att skapa trygghet i yrket.
– Man missar att stötta lärarna och låta dem utveckla sin praktik, säger författaren Alex Quigley.

Etikforskaren: Värdegrunden en ”IKEA-moral” för eleverna

Kritik

En värdegrund för skolan som dikterar vad som är rätt och fel duger inte. Istället behöver eleverna få testa sina värderingar i öppna samtal – inte minst elever med ”problematiska” värderingar. Det menar David Kronlid, lektor vid Uppsala Universitet.

Regeringen utreder statligt finansierad skola

Nytt uppdrag

En statlig utredning ska följa upp Skolkommissionens förslag på ökad statlig finansiering av grundskolan, meddelar regeringen på torsdagen.
– Ett första och viktigt steg mot en statligt finansierad skola, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande för LR.

Tävla och vinn!

Tävling

Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn”.

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Almedalen 2018

”Lärare kan för lite om dyslexi”

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons